LÄS MER:IVA-sköterskor i Alingsås i frontlinjen mot corona
Det är en nybyggd ortopedavdelning som kunnat anpassas för epidemivård. Alla patienter ligger på enkelrum som man inte får lämna även om man skulle vara i skick att göra det. I patientrummen råder undertryck, så när dörren dit öppnas strömmar ren luft från korridoren in i rummet, istället för att luft från sjukrummet ska strömma ut i korridoren där personalen arbetar utan andningsskydd. Coronaviruset är en droppsmitta så det är helt i sin ordning och enligt alla riktlinjer.
Avdelningen har fått ny teknisk utrustning, bland annat så kallad optiflow, en mer avancerad syrgasbehandling. En apparat för att analysera vissa provsvar har installerats så att man inte behöver anlita sjukhuslabbet till allt.
Rum där det finns covid-patienter är uppmärkta. Handsprit finns överallt och flödar i ovanligt strida strömmar nu.
Dörrarna till avdelningen är låsta, rena och orena ytor är tydligt uppmärkta, i matsalen är varannan plats kryssad med tejp, så att man inte ska sitta för tätt. Rum där det finns covid-patienter är uppmärkta. Handsprit finns överallt och flödar i ovanligt strida strömmar nu. Annars är mycket sig likt från tiden när här vårdades patienter utan smitta.
Det som slår mig är hur normalt allt faktiskt verkar, trots den extraordinära situationen. Fokuserad personal som jag uppfattar som stolta och glada att kunna hjälpa till. Inga "rymddräkter" syns, men plastförkläden, visir, andningsskydd och handskar när man ska vårda sjuka inne på patientrummen. Även jag som besökande reporter slipper skyddsdräkt eftersom jag bara rör mig i korridoren.
Frågar flera i personalen som jag möter om dom är rädda att jobba här. Svaren är samfälliga:
– Inte ett dugg! Nej, här känner jag mig trygg! Absolut inte!
Däremot påpekar flera spontant: – Vi är rädda när vi måste gå till mataffären. Där trängs folk och ingen visar hänsyn.
Jag handlar så sent jag kan när det är lite folk i affären. Där är jag rädd, men här på avdelningen känner jag mig helt trygg.
En sköterska som jobbar i korridoren utan visir och munskydd eftersom hon inte är patientnära just då säger:
– Jag handlar så sent jag kan när det är lite folk i affären. Där är jag rädd, men här på avdelningen känner jag mig helt trygg.
Jag frågar läkaren Christine Sävervall och avdelningschefen Joakim Blomberg om någon i personalen har testats positivt för coronaviruset. Svaret är ingen.
– Jag är trygg att gå till jobbet, och tacksam att jag har ett jobb att gå till. Visst är det utmanande, men samtidigt spännande och otroligt utvecklande, säger Christine Sävervall.
Vi vårdar allt här.
På avdelningen hamnar alla patienter som har covid-symtom när man läggs in på lasarettet, även om man kanske söker för något annat. Drabbas man till exempel av en stroke, och samtidigt har andra symtom vårdas man här tills diagnosen är klar. Efter ett dygn har man provsvar och patienten får då fortsatt vård på epidemiavdelningen om man dessutom har covid-19. annars flyttas man till en annan avdelning.
Så förutom covid-19 har personalen flera andra olika sjukdomar att ta hand om varje dag.
– Vi vårdar allt här, säger Christine Sävervall.
Hon är ST-läkare och kommer precis från ett nattpass när jag träffar henne och Joakim Blomberg på lasarettet.
De berättar att det för två, tre veckor sedan bara var enstaka patienter som kom till Alingsås lasaretts nya epidemiavdelning som var smittade av coronaviruset. Idag är ungefär hälften av de nyinskrivna smittade.
– Men det klarar vi av, säger Christine Sävervall och påpekar att man inte ska vara rädd, på grund av corona, att söka sjukhusvård om man skulle behöva.
Det är till stor del personalen som tidigare jobbade med ortopedpatienter som nu har klivit in i nya roller.
– Jag har aldrig sett personal som kunnat ställa om så fort och klarat det så bra. Alla är fantastiskt duktiga, säger Christine Sävervall.
Jag är stolt varje dag över personalen här.
– Jag är stolt varje dag över personalen här, säger Joakim Blomberg, som blev avdelningschef så sent som i december. Han fick som alla andra på sjukhuset en rejäl utmaning levererad i form av ett nytt okänt virus.
Idag har hans avdelning i Alingsås 28 vårdplatser fördelade på tre korridorer. Vid behov kan man utöka. Lokaler finns, däremot kan bemanningen vara ett krux om en utökning skulle vara nödvändig. Brist på vårdpersonal rådde redan innan coronavirusets entré.
Alla enheter på hela sjukhuset hjälper till att bemanna avdelningen idag. Och än så länge har man i stort sett klarat sig med husets egen personal.
Lasarettets verksamhetschef Marie Gardtman kommer förbi och vill gärna ha ett ord med i laget när det gäller personalens insatser.
Jag är enormt imponerad. Man har ställt sig sida vid sida, kavlat upp, jobbat snabbt och haft målsättningen att det här ska vi klara av. Personalen gör sitt yttersta och man har ett otroligt patientfokus. Det är rörande att se.
– Jag är enormt imponerad. Man har ställt sig sida vid sida, kavlat upp, jobbat snabbt och haft målsättningen att det här ska vi klara av. Personalen gör sitt yttersta och man har ett otroligt patientfokus. Det är rörande att se, säger hon.
Ovanpå denna insats visar även kvalitetssäkringen att vården man ger har hög kvalitet.
– Vid ett kristillstånd då är Alingsås lasarett på tårna, säger Gardtman och nämner också personalen i alla de stödfunktioner som finns runt själva vården, till exempel mat, städning, leveranser av medicin och material, transporter med mera. Ingen nämnd, ingen glömd, men det är en stor apparat att kunna bedriva den här typen av vård.
När det gäller patienterna som hittills vårdats på avdelningen har åldrarna varierat från cirka 25 till 100. Vårdtiden har också varierat stort, en del blir kvar bara någon dag, men andra kan behöva vård i flera veckor. En del har vårdats i respirator på IVA och hamnar här för eftervård.
Överlevnaden för alla som vårdats på regionens sjukhus, inklusive patienterna i IVA-vård, ligger på 89 procent. I denna siffra är även Alingsås lasarett med.
Hur det ser ut framåt, är det ingen som vet.
– Vi följer utveckling i regionen dagligen, även om det börjar pratas om en platå vågar vi inte tro på det, utan är förberedda för att klara en ökning. Men hittills har Alingsås lasarett klarat påfrestningen bra och vi är ikapp och ligger till och med oftast steget före, säger Christine Sävervall och Joakim Blomberg.
Jag tror att vi kommer att ha en förändrad syn på smitta och hygienrutiner som handtvätt.
Att det här kan pågå under lång tid är Christine Sävervall övertygad om. Hon tror också att samhället och sjukvården kommer att vara annorlunda när vi kommer ut ur virusets grepp.
– Jag tror att vi kommer att ha en förändrad syn på smitta och hygienrutiner som handtvätt. Jag tycker också att det som händer nu visar tydligt att det behövs fler generalister med breda kunskaper. Då kan sjukvården sadla om när något sådant här inträffar. Det är inte bara specialister på ett smalt område som behövs framöver, säger hon.
LÄS MER:Coronadrabbade paret hyllar vården
LÄS MER:Björn Cedergårdh hamnade mitt i coronakrisen som ny chef på IVA
