Foto. STEFAN SAMUELSSONCaroline Hagström, 35, förvaltningschef för samhällsbyggnad, miljöskydd och tekniska. Bor i Lidköping.
Foto. STEFAN SAMUELSSON
Caroline Hagström, 35, förvaltningschef för samhällsbyggnad, miljöskydd och tekniska. Bor i Lidköping.

”Grundförutsättningarna är fantastiska”

Gästbloggen

Veckans gästblogg handlar om mässan Attraktiva Alingsås, som arrangeras för första gången den 5-6 maj. Det blir utställning av byggplaner, föreläsningar och paneldebatter i Estrad. 

Lördag 29 april

Attraktiva Alingsås!

Vad är Attraktiva Alingsås? Som vi under veckan fått läsa är det en nyskapad bygg- och fastighetsmässa som kommer att hållas i Estrad den 5-6 maj. När jag hör Attraktiva Alingsås får jag massa associationer. Det finns hur mycket som helst som kan inrymmas i detta begrepp i synnerhet om man dessutom lägger till ett framtidsperspektiv. Jag böjar naturligtvis fundera på hur ett framtida Attraktiva Alingsås skulle kunna se ut. Skulle vi ställa den frågan till medborgarna, näringslivet och föreningslivet skulle vi med stor sannolikhet få massa olika svar. Till viss del plockas denna fråga upp i det Visionsarbete som just nu pågår i kommunen. Själv börjar jag tänka på hållbar samhällsplanering och då inte minst socialt hållbar samhällsplanering. Alingsås ska utvecklas och vi ska tillsammans bygga ett Alingsås där alla ges lika möjlighet till en livsmiljö där de kan utvecklas, tillgodogöra sig kunskap och ha förutsättningar för en god hälsa. Självklart kan tyckas, men inte helt enkelt. Ska vi lyckas med detta gäller det att vi krokar arm, nyttjar våra olika kompetenser och erfarenheter och vågar utmana varandra i att tänka nytt. När nya områden detaljplaneras kommer vi alla att ges möjlighet att tycka till, detta är ett kanonbra tillfälle att engagera sig i sin kommuns utveckling och samtidigt få förståelse för vad som är på gång inom olika geografiska områden.

Det fina är att vi i Alingsås har alla möjligheter att lyckas. Grundförutsättningarna är fantastiska, vacker natur med mycket vatten och god infrastruktur är bara några exempel – nu ställer vi in målet mot ett ännu Attraktivare Alingsås!

Caroline Hagström

Tf. Samhällsbyggnadschef

PRESSBILDUlf Boman, 59, bor i Hässelby Strand, Stockholm och arbetar som Framtidsstrateg på Kairos Future.
PRESSBILD
Ulf Boman, 59, bor i Hässelby Strand, Stockholm och arbetar som Framtidsstrateg på Kairos Future.

Fredag 28 april
Rurbant, digitalt, tillsammans

Hur vill vi leva och bo i framtiden? Det är en ständig fråga – såväl för stadsplanerare och politiker som för vanliga människor. Ty det är ju till syvende och sist vanliga människor som ska bo, oavsett om de bor i städer eller på landet.

Några tydliga trender driver på förändringarna av hur vi kommer att bo i framtiden: Urbanisering, Digitalisering och Automatisering, Hållbarhet, Från hårda till mjuka värden.

Urbaniseringen står för sig själv. Hälften av världens befolkning bor idag i städer – i Sverige mer än 85 %. Stockholm växer snabbast av Europas städer. Det bor över 10 miljoner i Sverige och det är främst storstadsregionerna och universitetsstäderna som växer. Detta är inget nytt, men väl så viktigt att tänka på.

Allt som kan, kommer att digitaliseras och automatiseras. Fastighetsregistret digitaliseras genom den så kallade blockkedjan – samma teknik som gett upphov till Bitcoin-valutan. Alla prylar blir uppkopplade via sakernas internet. Data blir den nya råvaran in i tankesamhället, där de som har förmåga att tänka nya tankar och kläcka nya idéer är de som blir framgångsrika. De nya medarbetarna på våra arbetsplatser blir Amelia, Watson och andra AI:n (artificiella intelligenser), som kan lära sig nya saker snabbare än en människa. Och komma ihåg oändliga mängder.

Transporterna blir automatiska med förarlösa fordon, det blir för farligt att ha människor som förare. Bussarna och tågen kommer att gå i tid och till rätt plats – i alla fall om vi har hunnit rusta upp vägar och järnvägar.

Städerna har tagit ledningen i den hållbara utvecklingen. Städerna driver på för att minimera klimatpåverkan och tävlar om att bli den första fossilfria kommunen. Flera städer har kommit långt och andra följer efter. Nationella regeringar blir ibland förvånade över vad städerna hittar på ”bakom ryggen” på dem.

Men till syvende och sist är det mjuka värden som avgör var och hur vi vill bo. Vi blir rurbanister i jakten på både naturens lugn och stadens puls. Vi följer våra värderingar och bosätter oss inte nödvändigtvis där jobben finns, utan där det känns bra.

Orter som kan tillgodose behovet av platser för självförverkligande och tillhörighet kommer att vara attraktiva. Ty vi vill alla fika – tillsammans!
Ulf Boman
framtidsstrateg Karios Future

Foto: PRIVATEva Pavic, Johanneberg Science Park.
Foto: PRIVAT
Eva Pavic, Johanneberg Science Park.

Torsdag 27 april

På Johanneberg Science Park ska allt vara möjligt! Det är så vi brukar tänka för att lyckas i den roll vi har. Vi ska arbeta för att utveckla vårt Campusområde på Chalmers med fastigheter och bra infrastruktur, och vi ska vara med och utveckla Göteborg med omnejd inom hållbar stadsutveckling och vara en samarbetspartner för att stötta upp, utveckla och skapa möjligheterna som får saker att hända. Vi är, som vi brukar säga, en facilitator som underlättar och skapar möjligheterna för samverkan. Låter det svårt? Ja, det är utmanande, men också väldigt roligt och berikande när vi nu ser vad som pågår.

Johanneberg Science Park grundades 2010, och idag är många projekt och aktiviteter igång. Två av de första projekten vi varit med och utvecklat är HSB Living Lab och Positive Footprint Housing, som är två stora bostads- och forskningsprojekt fysiskt förlagda till Campusområdet med närhet till akademin. Båda är unika projekt där miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarhetsaspekter varit i fokus från plandag 1.

I HSB Living Lab – ett hus bestående av 29 lägenheter – finns mer än 2000 sensorer utplacerade för att mäta förbrukning av energi i huset och andra tekniska och beteendemässiga aktiviteter. De boende, som framför allt är studenter, lever i en forskningsmiljö som utvärderar hur vi kan planera för våra framtida bostäder.  I Positive Footprint Housing (Riksbyggen) ska nya boendekoncept testas och demonstreras i sex (6) lägenhetsbyggnader. Husen ska producera mer energi än de förbrukar över hela året och även leverera överskott. Gemensamma utrymmen ska utformas och gemensam bil- och cykelpool med lastvagnar kommer att ersätta privata parkeringar.

Utanför vårt Guldfärgade vackra hus, ritat av White arkitekter, rullar el-buss nr. 55 förbi och stannar ett stenkast bort vid en av ändhållplatserna för att laddas på ett par minuter för vidare färd mot vår systerpark på Lindolmen. Bussen ingår i demoarenan Electricity där ett stort antal aktörer samverkar för att hitta lösningar för framtidens eldriva kollektivtrafik, med tillhörande tjänster och lösningar längs busslinjen. Detta kan inte hända utan samverkan med många parter.

Vi är också en plattform och länk ut till Europa för att utveckla Göteborg och regionen i vårt arbete mot klimatvänliga lösningar. Efter ett intensivt arbete under vintern tillsammans med två partnerstäder i Europa lämnades en komplex projektansökan till EU, där vi sökt medel för att skapa möjligheter för fler hållbara lösningar gällande energi, fastigheter och transporter tillsammans med nya tjänster genom öppna data. Johanneberg Science Park ansvarade för arbetet på uppdrag av Göteborgs stad, nu håller jag tummarna hårt!

Nya utmaningar väntar, och jag ser fram emot dem, tillsammans blir vi smartare!
Eva Pavic
Arbetar på Johanneberg Science Park, som är en mötesplats för idé- och kunskapsutbyten mellan näringsliv, akademi och samhälle på Chalmersområdet i Göteborg. Fokusområden är Samhällsbyggnad, Energi och Material- & Nanoteknik.

Foto: ALINGSÅS KOMMUNMalin Helltén, kommunikationschef & framtidsstrateg och Kjell Hult, utvecklingschef, Alingsås kommun.
Foto: ALINGSÅS KOMMUN
Malin Helltén, kommunikationschef & framtidsstrateg och Kjell Hult, utvecklingschef, Alingsås kommun.

Onsdag 26 april
Vart är vi på väg?

Den frågan ställde sig Alingsås politiker i början av året och beslutade att starta upp det nya visionsarbetet. Den frågan ställer vi nu till dig under mässan Attraktiva Alingsås.

Alingsås har tidigare formulerat två visioner, en med målåret 2010 och den nuvarande som sträcker sig till år 2019. Vad är resultatet?

Mycket har hänt de senaste 20 åren. Alingsås har haft och har en fantastisk tillväxt och goda förutsättningar. År 2016 passerade vi 40 000 invånare. Visionernas inflytande är svårt att sia om, men faktum är att utan dem hade vi förmodligen inte haft den gemensamma utvecklingsfart som vi upplevt hittills. Under Attraktiva Alingsås-mässan öppnas möjligheten upp för alla att ta del av Alingsås framtida tillväxtplaner och vår framtid. Denna gång har Alingsås politiker beslutat att vår nya vision ska ha sitt sikte inställt på 2040 – närmare bestämt 23 år framåt.
Frågan är: Går det att formulera en vision som ligger så långt in i framtiden? Och varför behövs en vision?

Mitt i en turbulent tid kan det upplevas besynnerligt att börja prata om visioner. Men faktum är att det just då finns en desto viktigare anledning. Turbulens är tecken på förändring. Vilka drivkrafter ligger bakom?

För ett samhälle är förståelsen för förändring viktig. Blickar vi 23 år framåt så kommer den värld vi lever i se annorlunda ut. Därför har Alingsås denna gång valt att starta visionsprocessen på ett lite annorlunda sätt – nämligen att gemensamt göra en trendanalys. Tillsammans med cirka 200 personer från föreningsliv, näringsliv, ungdomsfullmäktige, vård, skola, omsorg, media, polis, tjänstemän och politiker med flera har vi spanat in i framtiden. Under sex workshops och en gemensam arbetsdag har alingsåsare tillsammans format underlag för vår gemensamma framtida vision.

Varför är det då viktigt att ha en vision? En vision brukar beskrivas som en drömbild som alla kan ställa upp på. Men en vision bör inte bara vara bildlig. En bra vision ska vara emotionell och tala till hjärtat. Den ska väcka engagemang, drivkraft och längtan. Vår vision ska ge oss en gemensam färdriktning så att alla som bor, verkar och som vill etablera sig och flytta hit känner Alingsås ambition och vilket samhälle vi vill se om 23 år.

Nu ger vi möjligheten för allmänheten att tycka till om Alingsås framtid. Vilket Alingsås ser du 2040? Vi hoppas träffa dig på mässan den 6 maj där du har möjlighet att ge din synpunkt. I slutet av denna vecka öppnas också möjlighet att tycka till på alingsas.se och lämna in dina digitala synpunkter och målbilder. Den 14 juni lägger våra folkvalda politiker i kommunfullmäktige fast den nya visionen.

Följ det pågående arbetet med vårt gemensamma visionsarbete på alingsas.se.
Kjell Hult, utvecklingschef & Malin Helltén, kommunikationschef & framtidsstrateg

PRESSBILDMark Isitt, 51, är journalist och författare som skriver om stadsplanering, arkitektur och design. Han utkom 2015 med boken Förena nationerna – historien bakom världens högkvarter om FN-högkvarterets arkitektur och tillkomst.
PRESSBILD
Mark Isitt, 51, är journalist och författare som skriver om stadsplanering, arkitektur och design. Han utkom 2015 med boken Förena nationerna – historien bakom världens högkvarter om FN-högkvarterets arkitektur och tillkomst.

Tisdag 25 april

Finns det något som är objektivt vackert? Det som du anser vackert kanske jag anser rent fult, eller hur?

Jag menar att vi utan vidare kan enas om vad som är vackert eller ej. Jag tror att vi alla kan säga att Alingsås kulturhus är vackrare än Estrad Alingsås, att Stora och Lilla torget är vackrare än Åmanska parken. Detta är fakta.

Vackra miljöer får oss att stanna upp. Vi vill befinna oss där, ta en kaffe där, flanera där, shoppa där. När vi stämmer ett möte gör vi det hellre vid Alströmerska magasinet än vid något av E20:s trafikmot.

Det som utmärker vackra platser är att de är designade med omsorg. Med ambition. Med stor vetskap om att de ska stå i hundra år och lite till. Genom sin design bidrar de till vårt välbefinnande, gör livet lite roligare att leva. De bidrar till vår mentala hälsa. Precis som dåligt designade hus eller stadsdelar bidrar till vår mentala ohälsa. Detta är en ofrånkomlig konsekvens av arkitekturen, ett faktum som man ska ha klart för sig när man exempelvis bygger bostadsområden; fokuserar man enbart på produktionsfördelar, på att effektivisera framställningen, då bygger man in en väldig massa problem. De pengar du sparar på att stapla betongelement på varandra får du betala i form av kriminalitet och bidrag.

De senaste åren har världens arkitekter allt oftare påtagit sig rollen som samhällsbyggare. Det är en praktfull roll, grandios rentav, och svår att motstå. Men den innebär en olycklig diffusering av kårens kärnverksamhet. Arkitekters huvuduppgift är att rita hus och stadsrum. Det är därför arkitekter finns. Och det är ett åtagande komplext nog som det är, att skapa atmosfär och trygghet och folkliv. Många av dagens arkitekter vill axla de stora debattfrågorna – miljö, energi, ekonomi, flyktingströmmar, terrorism – sannolikt i ett försök att framstå som relevanta, men effekten blir enbart den motsatta. Arkitekternas inflytande står och faller med kvaliteten på det de ritar.

En konsekvens av denna världsförbättrarvilja är en skepsis mot expressiva och individualistiska ikonbyggnader. ”Alla städer har dem”, påstås det. ”Uppblåsta monument.” ”Folk är trötta på dem.” Men sanningen är en helt annan. Landmärkesbyggnaderna behövs, nu mer än någonsin. För det är ju inte mindre arkitektur vi önskar oss utan mer. Det är ju inte fler ointressanta lattefunkislådor vi behöver utan färre. Det är ju ett ökat fokus på gestaltning vi begär, inte mindre.

Just därför är Alingsås nya tingsrätt värd att applådera. Genom sin skimrande zinkplåtfasad tar den plats på scenen, stolt och modigt. Tengbom arkitektkontor genom Magnus Almung och Fritz Olausson har i uppdraget sett en möjlighet att skapa ett arkitektoniskt landmärke – om inte en tingsrätt ska få sticka ut, vilken byggnad ska då få göra det? – och realiserat sin design med precis rätt grad av omsorg. Hade Alingsås varit London skulle det där böljande plåtmönstret i fasaden ha tryckts upp på kylskåpsmagneter, nyckelringar och ölunderlägg.

Därmed har Alingsås fått sin kanske första moderna ikonbyggnad (Carl Nyréns församlingshem är alltför snarlikt Konstantin Melnikovs bostad för att klassas som modern). Och en stad utan landmärken är som en fotbollsmatch utan mål. Matchen kan förstås vara intressant, men det är ju ändå målen man minns.

Vissa skulle säkert påstå att detta resonemang lägger alltför stor vikt vid ytan. Men inom arkitekturen stannar skönheten aldrig vid fasaderna. Den påverkar oss alla, den influerar hur vi uppför oss. Och den får aldrig glömmas bort när nya hus och stadsdelar planeras.
Mark Isitt

Foto: MÅRTEN ÖHMANPeter Grönberg, 42 år, bor i Vara och är marknads- och kommunikationsansvarig på Alingsås Business Center.
Foto: MÅRTEN ÖHMAN
Peter Grönberg, 42 år, bor i Vara och är marknads- och kommunikationsansvarig på Alingsås Business Center.

Måndag 24 april

Att arrangera en mässa är lite som Hasseåtage-filmen Att att angöra en brygga. Har ni inte sett den, så handlar den om ett gäng på en segelbåt som ska fira kräftskiva på en holme i Stockholms skärgård, men aldrig riktigt kan lägga till vid bryggan av olika skäl. Man har målet i sikte, man vet vad man måste göra, men det dyker alltid upp något från sidan som gör att man måste tänka om. Det kan vara frustrerande, men också inspirerande då man hela tiden måste finna nya lösningar.

Det är egentligen ganska likt mitt huvudsakliga arbete som kommunikatör och marknadsförare, där man hela tiden tiden befinner sig i nya situationer, nya ämnen och med nya människor. Det handlar om försöka förstå, tolka och förenkla så att de som man vill nå kan ta till sig budskapet och förhoppningvis agerar, till exempel går på Attraktiva Alingsås.

Förutom att göra det begripligt så handlar det ofta om relevans. Är det här intressant för mig, gör det någon skillnad, är jag beredd att investera (kan både vara tid och pengar) i det här?

Nu, efter flera veckors slit, med en telefon som är utsliten och en mailkorg som kokar, så kan jag nog säga det. Attraktiva Alingsås består av både substans och relevans och jag hoppas att det blir begripligt för de flesta. Vi tror att det finns ett stort intresse att se och höra Alingsås kommuns tillväxtplaner vilket betyder konkret att 2 000 bostäder ska skapas inom en tioårsperiod. Sju olika områden i Alingsås ska exploateras. Det är svårt att förstå vidden av det här. Som en parallell så ska Göteborg skapa 7 000 bostäder till 2021!

Förutom att kommunen ställer ut och pratar om planerna, så har vi bjudit in byggherrar och fastighetsägare som visar upp sina pågående eller kommande projekt i Alingsås. Vi har även flera fastighetsmäklare på plats för att visa på vilka bostäder som finns på marknaden just nu. Det tror jag kan vara intressant för de flesta!

Trästad2019 är ett intressant inspel av kommunalrådet Daniel Filipsson, som handlar om hur vi ska bygga vidare på staden själ med trähus. För att konkretisera det har vi bjudit in Jan Larsson från Arkitektbyrån White. För det är ytterligare en sak jag har fått lära mig; att bygga i trä är superhett. Världen högsta trähus har man byggt i Bergen i Norge och det mäter 51 meter på höjden. Det kanske vi inte får i Alingsås, men vi kanske blir inspirerade till något annat. För det är väl det, förutom alla konkreta planer, som det handlar om; att mötas, dela och bli inspirerade!

Se gärna hela programmet på www.alingsas.se.

Väl mött
Peter Grönberg

—————————————–

  • Caroline Hagström
Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.

veckansluncher