Foto: JÖRGEN BJÖRME
Foto: JÖRGEN BJÖRME

Nu är Moa nummer ett

Fotboll

I fjol stod Moa Edrud bara ett par matcher från start i seriespelet. I år är hon given etta i Holmalunds mål.
En utmaning hon ser fram emot.
– Att spela matcher är det roligaste som finns, säger 16-åringen.

När Noora Matikainen värvades in sent inför förra säsongen blev Moa Edrud plötsligt, och mindre lustigt för henne själv, nummer två.
– Jag blev lite överraskad, men samtidigt bestämde jag mig direkt för att ge henne en match. Jag hade ärligt talat förväntat mig mer speltid, och det var ganska jobbigt mentalt när hon kom in. Samtidigt gjorde Noora det såpass bra att det var svårt att peta henne, säger superlöftet Moa Edrud.
– När jag tittar tillbaka på 2016 så kanske det inte var någon jättekatastrof att det blev som det blev. Jag lärde mig mycket av Noora under träningar och matcher. Kanske att jag är mer redo att axla ansvaret som förstamålvakt fullt ut i år, utvecklar hon vidare.

Pressen på dig blir ganska stor i år, hur hanterar du den?
– Visst känner jag en viss press, mycket hänger ändå på mig. Samtidigt ser jag det som en chans att visa hur bra jag är. Ett litet minus är att jag inte har någon större konkurrens, och det kan jag fundera över ibland. Det sista jag vill är att stanna i utvecklingen.
Moa Edrud har haft en enorm utveckling sedan hon kom till Holmalund från Södra Härene IF hösten 2014.

Vad är det då som är hemligheten bakom succén?
– Först och främst hatar jag att förlora. Att vinna är det bästa som finns. Inställningen, spelsinnet och att jag pratar mycket ute på planen är mina främsta styrkor, som jag ser det. Sen finns det säkert andra som tycker annorlunda (skratt).

Just de egenskaperna har tagit Moa hela vägen till blågult. För två veckor sedan spelade hon och F17-landslaget EM-kval, men tyvärr gick man inte vidare till slutspelet.
– Vi borde vunnit två av de oavgjorda matcherna, så det var lite surt. Jag har ändå varit en del av den här gruppen i två år snart, och det är tråkigt att det snart är slut. Det hade varit kul att få avsluta med ett EM-slutspel, berättar Moa, som missade två av matcherna på grund av sjukdom.
– Klart att det var frustrerande att stå vid sidan. Man vill ju vara med och hjälpa till, lägger hon till.

Du talade tidigare om inställningen som en av dina styrkor, var kommer den ifrån?
– Mina föräldrar är nog ganska skyldiga där, hehe.

När man pratar med Moa är det tydligt att just familjen betyder mycket för henne.
– Mamma och pappa har alltid stöttat mig. Men den som kanske betytt mest för mig är min storasyster Thea. När vi var små kom vi kanske inte alltid överens, men nu är hon min bästa kompis och förebild. Jag kan prata om allt med henne. Theas stöd är enormt viktigt, inte bara kring själva fotbollen utan allt annat också. Man kan nog säga att hon är min stora idol, berättar Moa.

Under försäsongen har HIF varvat hyggliga prestationer med ett par sämre sådana.
– Jag tror det kommer lossna snart. På försäsongen har vi inte fått igång anfallsspelet i matcherna, och exakt vad det beror på vet jag inte. Kanske en del i det kan vara att vi ändrat spelsystem. Hur som helst jobbar vi hårt på den detaljen på varje träning och match. Vi har ändå många skickliga offensiva spelare.

Vad tror du om serien i stort?
– Jag gissar att Elitettan är vassare i år. Det är många lag som satsar, och har en långtidsplan för att nå allsvenskan. Vi måste prestera på topp för att nå en bra placering. Nu kan vi inte överraska som vi gjorde lite förra säsongen.

Hur ser du på er fjolårssäsong?
– Den var jättebra. Tyvärr slappnade vi av lite grand när kontraktet var säkrat, vilket ledde till att träningarna blev sämre och det avspeglade sig också under matcherna. Förhoppningsvis har vi lärt oss den läxan till i år.
När framtiden kommer på tal är det tydligt att Moa inte nöjer sig med att spela i landets näst högsta serie.
– Jag tar den här säsongen först, sen får vi se vad som händer. Men mitt mål på sikt är att spela i allsvenskan. Jag känner Anna Stoltze (assisterande i Kopparberg/Göteborg) och har varit och tränat med dom. Det var väldigt lärorikt och kul.

I fjol var det ganska turbulent kring laget. Är det annorlunda nu?
– Det är bättre uppstyrt på alla plan i år, och det underlättar för oss spelare. Sportchefen Jenny Holm är en viktig del i det. Hon har ju själv varit spelare och vet hur det fungerar. Det är absolut en trygghet att ha henne som bollplank.

Holmalund premiärspelar borta mot nykomlingen Böljan i kväll, torsdag.  Och att Moa Edrud längtar efter att få dra igång är ett understatement.
– Jag är tokladdad!

Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.

veckansluncher