• Foto: BÖRJE ANDERSSON
  • Foto: BÖRJE ANDERSSON
  • Foto: BÖRJE ANDERSSON
  • Foto: BÖRJE ANDERSSON
  • Foto: BÖRJE ANDERSSON
  • Foto: BÖRJE ANDERSSON
  • Foto: BÖRJE ANDERSSON
  • Foto: BÖRJE ANDERSSON
  • Foto: BÖRJE ANDERSSON

”Som vanligt hade vi tur med vädret”

Gästbloggen

Ett av Alingsås största midsommarfiranden hålls i Alingsåsparken. Inför det skriver här Börje Andersson och Simon Waern i Alingsåsparkens kulturförening om parkens historia, bevarandet av den och om midsommarfirandet.

Lördag 24 juni

Alingsåsparken blev även detta år fylld med midsommarfirare.

I skön sommarvärme kunde vi genomföra vårt femte midsommarfirande i vackra Alingsåsparken och som vanligt hade vi tur med vädret. Molnen såg väl tidvis lite hotfulla ut men släppte inte ifrån sig något regn innan festen var avslutad. Det var väl bara vi funktionärer som skulle ställa tillbaka bord och bänkar som blev lite blöta.

Först och främst vill vi tacka alla er som kom till Parken för att fira midsommar. Det kom och gick folk hela tiden. Uppskattningsvis var det nog drygt tretusen personer som passerade in genom grindarna. Jag vill också tacka alla som medverkat i förberedelserna och genomförandet av midsommarprogrammet. Jag tror att vi hittat det rätta konceptet, ett barnanpassat midsommarfirande mitt på dagen och som slutar vid den tidpunkt då många tycker det är dags att koka färskpotatisen och duka upp sillsorterna. Flera personer kom och tackade för ett trevligt midsommarprogram vilket sporrar oss att fortsätta på inslagen linje.

Snart kan föreningsstyrelsen ta lite sommarledigt men innan dess så skall vi med hjälp av våra feriearbetande ungdomar fortsätta att göra förbättringar i Parken och som vanligt köra chokladhjulet på tisdagskvällarna då det är trivseldans. Sedan är det dags att ladda för höstens aktiviteter. Simon och jag tackar också er som läst våra bloggar och genom det kanske fått lust att vara med att verka för Parkens bevarande och upprustning. Vår 102-åriga folkpark har gett många människor oförglömliga minnen. Det skall vi även unna det uppväxande släktet!
Börje Andersson

Foto: STEFAN SAMUELSSONBörje Andersson, ordförande Alingsåsparkens kulturförening.
Foto: STEFAN SAMUELSSON
Börje Andersson, ordförande Alingsåsparkens kulturförening.
Foto: STEFAN SAMUELSSONSommarjobbarna Bashi Abosto, Emil Lindsjö och Emil Blom gör parken fin inför midsommar.
Foto: STEFAN SAMUELSSON
Sommarjobbarna Bashi Abosto, Emil Lindsjö och Emil Blom gör parken fin inför midsommar.

Torsdag 22 juni

Nu laddar vi inför midsommarfirandet i Parken

Det blir femte året i rad som Alingsåsparkens Kulturförening anordnar midsommarfirande i Alingsåsparken. Som jag skrivit tidigare bildade vi föreningen i januari 2013 och anordnade samma år vårt första midsommarfirande. Då trodde vi att det skulle komma några hundra personer men vi blev nästan chockade av tillströmningen. Bortåt tvåtusen midsommarfirare kom och efterföljande år har det bara ökat.

Det är fantastiskt roligt med sådant gensvar på våra ansträngningar. Midsommarfirandet, liksom andra aktiviteter, tipspromenader, bilträffar, Halloweenfest för barn etc, ligger i föreningens strategi för att visa sådan publik som inte brukar besöka danstillställningarna på tisdagar och söndagar att Alingsås har en folkpark som kan användas till många olika aktiviteter.

I föreningens stadgar står det bland annat att vi skall verka för att Parken återigen skall bli ett nav för kulturella aktiviteter i Alingsås. Med den målsättningen skall vi initiera, stödja och arrangera kulturell verksamhet i Parken. Med initiera menar vi att lägga förslag till andra aktörer av publik verksamhet: pröva tanken att förlägga ert evenemang till Parken.

En folkpark mår bäst av att användas skrev ju Simon i ett tidigare inlägg. Det är ju bara att slå en pling till parkarrendatorn och höra efter om Parken är ledig på tilltänkt datum. Vi vill således se fler aktörer i Parken, gärna i samarbete med oss.

Nu är som sagt förberedelserna för midsommarfirandet inne i ett intensivt skede. Vi har fyra feriearbetande ungdomar som hjälper till med finputsningen och företaget 7-Fast sponsrade i tisdags med att skicka sju medarbetare till Parken med klippare, trimmers och sopmaskin i nästan tre timmar. Med proffs går det snabbt och elegant och det är rätt så stora ytor i Parken. På tal om sponsring så stöder både Sparbanken och ICA Maxi vår verksamhet på olika sätt.

Sommarjobbarna Emil & Emil lövar upp midsommarstången.
Sommarjobbarna Emil & Emil lövar upp midsommarstången.

Vad skall då hända i Parken på midsommarafton? Jo, vi följer vårt tidigare koncept. Klockan 12.00 börjar Parkorkestern att spela underhållnings-musik och vi hjälps åt att blomstersmycka den lövade midsommarstången. I annonseringen av festen ber vi besökarna att plocka med sig blommor ur närmsta dikeskant på väg till parken. Det kan väl vara kul för barnen att smycka stången med självplockade blommor.

Ungefär 12.45 bär vi fram stången och reser den med gemensamma krafter och då börjar ringlekarna som leds av Annelie Westerlund. Ringlekarna pågår fram till kl. 14. 00 med en paus ca. 13.10 – 13.25. Kl. 14.00 blir det folkdansuppvisning av Alingsås Folkdansgille.

Efter det fortsätter parkorkestern med underhållningsmusik ett tag till. Vad som i övrigt ingår i programmet är att vi kör det antika chokladhjulet, bollkastning, lotteri, fiskdamm, ansiktsmålning och ponnyridning. Parkkaféet håller öppet. Hoppborg får vi låna av Max Hamburgerrestaurang.

Så hoppas vi naturligtvis att vi även detta året ska ha tur med vädret. Jag brukar på skämt säga att vi går och är ”väderspända” i två veckor innan. Vi har den fördelen med Parken att vi kan flytta in ringlekarna till dansrotundan om det blir besvärande regn. Till slut vill vi från föreningen hälsa alla välkomna!
Börje Andersson

Två av våra sommarjobbare förbereder för målning.
Två av våra sommarjobbare förbereder för målning.
7-Fast sponsrade med personal och maskiner för effektiv städning inför midsommarfirandet.
7-Fast sponsrade med personal och maskiner för effektiv städning inför midsommarfirandet.
Foto: STEFAN SAMUELSSONSimon Waern är med i Alingsåsparkens kulturförenings styrelse.
Foto: STEFAN SAMUELSSON
Simon Waern är med i Alingsåsparkens kulturförenings styrelse.

Onsdag 21 juni

Att Alingsåsparken är en omistlig del av vårt gemensamma kulturarv är ett obestridligt faktum. Även om flera av parkens byggnader, i synnerhet paviljongen, caféet (med sin unika smidesjärnkonstruktion, sannolikt erhållen från jubileumsutställningen i Göteborg 1923) och de två rotundorna kan tillskrivas vissa värden, är det folkparksmiljön i sin helhet som i sig självt besitter det största kulturhistoriska värdet. Parken är såväl ett monument över arbetarrörelsens verksamhet under de första decennierna av det förra seklet som en levande symbol för en folknöjestradition som fortlevt fram till våra dagar. 

Det bästa sättet att slå vakt om och bevara ett kulturarv är att nyttja det.

Från att ursprungligen ha legat i utkanten av staden har Alingsåsparken de senaste årtiondena kommit att få ett alltmer centralt och attraktivt läge. Parken ligger mittemellan fyra stadsdelar; Kavlås, Kullingsberg, Hedvigsberg och inte minst det expanderande Stadsskogen. Förutsättningarna för att vitalisera Alingsåsparken än mer är således mycket goda.

Det finns emellertid ett stort problem. En folkpark utan en teater kan omöjligen bedriva traditionell folkparksverksamhet. Som jag konstaterade i mitt tidigare inlägg så stod förr scenkonsten alltjämt i centrum i folkparkerna. Om Alingsåsparken ska kunna tjäna sitt åtminstone i min mening huvudsakliga syfte – att erbjuda Alingsåsarna högklassig kultur –  då krävs det också en ordentlig scen.  En folkpark utan en större scen är ingen folkpark värd namnet.  

Förslagsritningar till en friluftsteater i Alingsås folkets park, 1931.
Förslagsritningar till en friluftsteater i Alingsås folkets park, 1931.

2014 berövades Alingsåsparken som bekant sin teater som i nästan 80 år varit parkens verkliga hjärta. Den stora teaterbyggnaden, en praktfull funktionalistisk skapelse med tydligt klassicistiska drag, nedrevs efter mångårig vanskötsel och medveten försummelse.

Om ambitionen är att Alingsåsparken ska bestå och utvecklas som en offentlig rekreation-och nöjesplats för alingsåsarna är en ny scen helt och hållet nödvändig.

Det behöver inte vara en överdrivet påkostad anläggning – flärdfrihet var ju det som gav prägel åt de gamla folkparkernas byggnader. Det hade räckt med en enklare friluftsteater på samma plats där den gamla teaterbyggnaden en gång stod. Faktum är att det redan innan teaterbyggnadens tillkomst 1935 fanns en enklare friluftsteater i parken, där den nuvarande entrén är belägen. Kanske vore det nu lägligt att låta den gamla friluftsteatern tjäna som inspiration för en ny?
Simon Waern

Flygbild över Alingsås folkets park, 1935.
Flygbild över Alingsås folkets park, 1935.

Tisdag 20 juni

Vad var egentligen syftet med en folkets park? Idag ser vi främst våra bevarade folkparker som rena nöjesparker ämnade för fest och förströelse. Det ursprungliga syftet bakom dem var dock betydligt mer djupbottnat än så.

Det huvudsakliga syftet med folkparkerna var tudelat, dels skulle tillkomsten av en folkets park ge den gryende arbetarörelsen en egen mötesplats och inbringa pengar till det fortsatta uppbyggandet av dess organisation, dels ge trångbodda och påvra arbetarfamiljer en alldeles egen rekreationsmiljö i ett vackert naturskönt läge.

Folkparkerna var alltså redan från början först och främst mötesplatser ämnade för nöje och rekreation. De kännetecknades av dans, spel och servering av mat och dryck (dock sällan alkohol) och var i mångt och mycket direkta arvtagare till bondesamhällets kulturliv. Arbetarörelsen hade självfallet vid det tidiga 1900-talet en tydlig samhällspolitisk funktion och inte minst ambition, men var i grunden alltså även i hög grad en socialt betingad rörelse. Folkparkerna uppfördes och drevs allt som oftast helt och hållet ideellt av arbetare, för arbetare.

Folkparken var emellertid inte bara en simpel festplats. Den var mycket mer än så. Utöver det uppenbara syftet att skapa social gemenskap så hade folkparken som institution ett påtagligt fostrande ändamål. Det fanns en stark social ambition – de besökande arbetarna skulle förädlas genom kultur. Parken skulle genom sin verksamhet utgöra en spridningshärd för ideal som skötsamhet, plikttrohet, solidaritet och inte minst bildning. Borgerlighetens myt om den farliga, obildade arbetarklassen skulle genom folkparkernas goda gärning motbevisas. Den största klassklyftan stod, ansåg framstående representanter från arbetarörelsen, inte mellan rik och fattig utan mellan bildad och obildad. Däri låg den största och främsta utmaningen.

Vid demokratins gryning skulle arbetarna framstå som något av arbetets aristokrater. En förbrödrande samverkan över klassgränser var själva grundidén  – en samverkan som skulle möjliggöras genom att arbetarna bevisade sig vara minst lika kultiverade och ordnade som sina borgerliga motparter. Folkparkerna skulle både genom sitt nöjesutbud men även genom sin rent organisatoriska, ideellt baserade verksamhet, fungera som en språngbräda för socialt avancemang. Man kopplade sin rörelse tillbaka till antiken och identifierade sig med det klassiska Roms proletärer. Klassicismen, som symbol för demokrati och samförståndspolitik, blev också den arkitektoniska stil, om än i ett spartanskt utförande, som kom att prägla Alingsås folkpark och dess byggnader.

Tron på kulturens stärkande kraft var uppenbar, inte minst i Alingsås, där folkparkens verksamhet från och med 1920-talet utmärktes av mycket höga kulturella ambitioner. Utbudet bestod av allt från folklustspel och operetter till varietéer och seriös dramatik och konstmusik. Även stadens arbetare skulle ges tillfälle att få ta del av så kallad finkultur. Den höga ambitionsnivån kröntes 1935 av uppförandet av parkens storslagna teater. En byggnad som sorgligt nog för några år sedan skattade åt förgängelsen.

Av den starka politiska laddning parken en gång hade återstår i våra dagar endast bysten av den forna statsministern Per-Albin Hansson.
Av den starka politiska laddning parken en gång hade återstår i våra dagar endast bysten av den forna statsministern Per-Albin Hansson.

Med åren kom Alingsås folkpark, likt de flesta andra folkparker runtom i Sverige, att få en alltmer renodlad funktion som nöjespark och de ursprungliga idealen bakom dess tillkomst glömdes bort. Av den starka politiska laddning parken en gång hade återstår i våra dagar endast bysten av den forna statsministern Per-Albin Hansson. Ett ideal som dock är väl värt att försöka återuppliva är grundprincipen om att kunna erbjuda alla Alingsåsare högklassig kultur. För det är det en riktig folkpark bör vara – en kulturbärare.
Simon Waern
styrelseledamot i Alingsåsparkens kulturförening

Foto: STEFAN SAMUELSSONBörje Andersson, ordförande Alingsåsparkens kulturförening.
Foto: STEFAN SAMUELSSON
Börje Andersson, ordförande Alingsåsparkens kulturförening.

Måndag 19 juni

Behövs det en intresseförening för Alingsåsparken?

Svaret är ja – tyvärr. Varför tyvärr? Jo, det var det eftersatta underhållet av parkens byggnader som gjorde att vi bildade Alingsåsparkens kulturförening. Senhösten 2012 hölls det några kulturkvällar i restaurangen som då var igång. Lite eftersnack bland oss i publiken visade att så gott som samtliga var bestörta över förfallet i parken som fått pågå i många år. Publikutrymmet på teatern höll på att rasa ihop. På restaurangen, cafélängan och gluggen läckte taken och entrébodarnas fasader var i stora delar ruttna. Denna kulturskatt får inte förfalla mer, var vi överens om samtidigt som vi visste att enskilda röster knappast får gehör hos politikerna. Därför beslutade vi oss att bilda en förening som skall jobba för parkens bevarande. Stadgar skrevs och i januari 2013 hölls det urtima mötet.

Lite faktauppgifter om parken: Den grundades 1915 av Folkets Husföreningen. 1963 skänktes parken till Alingsås kommun. Den förvaltas idag av Samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden arrenderar ut parken till familjen Persson som under sommarsäsongen arrangerar danser på tisdags- och söndagskvällar.

Nåväl – vår förening växte snabbt. Många var frustrerade över förfallet i parken som är en av stadens största samlingspunkter. Parken har totalt cirka 11 000 besökande till danskvällarna och med våra aktiviteter så passerar väl cirka 16 000 entrégrindarna. Med detta i ryggen började vi uppvakta politiker och tjänstemän och pekade på behovet av åtgärder. Det har förvisso gjorts ett antal utredningar av olika konsultbyråer som lagt fram sina rapporter om renoveringsbehov och kulturvärde men inget hände. Jag gissar att utredningarna har kostat lika mycket som det hade kostat att åtgärda bristerna i tid.

Vi kämpade för att scenbyggnaden på teatern skulle bevaras. Publikutrymmet var bortom all räddning. Trots att vi kunde överlämna 1300 namnunderskrifter som ville bevara scenbyggnaden ignorerades det. Det enda som vi fick gehör för var att spara bottenplattan så det finns något att bygga en ny scen på i framtiden.

Med vårt ideella arbete, som bland annat omfattat rötskadesanering och byte av fasader på entrébodarna och att vi tagit emot sommarjobbare som hjälpt till med målning och ogräsrensning, verkar det som den politiska vinden kring parken äntligen har vänt. Genom kommunens försorg har Gluggen fått nytt tak utvändigt och invändigt och är målad, paviljongen med chokladhjulet fick nytt tak och skevheten i ytterväggarna stagades upp, rötskador åtgärdades och hela huset målades. Mycket av elinstallationerna har bytts till modernare grejor och entrébodarna har fått ett nytt tak.  Allt detta är vi naturligtvis jätteglada för men nu väntar vi på renovering och ombyggnad av cafélängan där mycket är ruttet. Sedan måste det vara restaurangens tur att renoveras.

Det är viktigt att Alingsås har en välskött folkpark. Många av besökarna kommer från andra kommuner eftersom det anses att parken har ett av Västsveriges bästa dansgolv. Man kan fråga sig hur parken hade sett ut idag om vi inte bildat föreningen och drivit på. En förening med engagerade medlemmar som visar att man vill och kan inom sitt intresseområde är en röst som politikerna måste lyssna på. PARKEN HAR EN FRAMTID!
Börje Andersson
ordförande Alingsåsparkens kulturförening

Cafélängan är i stort behov av utrustning.
Cafélängan är i stort behov av utrustning.
  • Börje Andersson
Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.

veckansluncher