ARKIVBILD: Jenny Schagerlind
SKOLRESULTATEN BÄTTRE. 91 procent av eleverna har behörighet till ett nationellt gymnasieprogram. Det är framför allt pojkarna som förbättrat sig.
ARKIVBILD: Jenny Schagerlind
SKOLRESULTATEN BÄTTRE. 91 procent av eleverna har behörighet till ett nationellt gymnasieprogram. Det är framför allt pojkarna som förbättrat sig.

Fler Vårgårdaelever behöriga till gymnasiet

Vårgårda

Nu vänder skolresultaten på Gullhögskolan uppåt Framför allt gäller det för pojkarna. – Vi är mycket glada. Pojkarnas meritvärde har ökat från 164, 2 till 202,4. Det är en väldigt stor ökning, säger skolans rektor Elisabeth Svennungsson.

Vårgårda rankades 2009 som landets sämsta skolkommun i  Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) undersökning. Det fick politiker och tjänstemän att vakna till ordentligt. Tillsammans bestämde man sig för att vidta åtgärder.

Märkbara förbättringar

Det togs krafttag och skolan blev ett prioriterat fokus­område. Resultaten lät inte vänta på sig. Meritvärdena och placeringarna i SKL:s undersökning förbättrades märkbart. Vårgårda har till och med fått ta emot priser för att kommunen i flera år i rad förbättrat skolresultaten. Men för något år sedan försämrades meritvärdena och man föll i rankingen. Nu tycks det peka uppåt igen. 91 procent av eleverna är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram, att jämföra med höstterminsbetygen som visade på en behörighet på 83 procent. – Vi har överlag haft en ökning av meritvärdena, säger Elisabeth Svennungsson. Genomsnittet ligger nu på 221 poäng.

Långsiktig satsning

Att resultaten förbättrats är ingen ”quick-fix”. – Det är effekten av ett långsiktigt  arbete, där vi jobbat med matematik och läslyft. Det är ett gediget arbete hos personalen. De ska ha en stor eloge för att de lyckats öka matematikförståelsen och god läsförståelse är positivt i alla ämnen, säger Elisabeth Svennungsson.

Pojkarna motiverats

Det som hon konkret kan peka på är att lärarna anpassat sig efter individen och arbetar mer elevövergripande. – Vi möter eleverna på deras egen nivå och försöker se till deras egna behov. Särskilt viktigt är det att hitta pojkarnas motivation. Det är inget konstigt att meritvärdena kan falla enstaka år, det viktiga är att trenden pekar uppåt över en längre tid. – Betygen har sjunkit i två år, men nu hoppas vi på en vändning, säger Elisabeth Svennungsson.

Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.

veckansluncher