Foto: MIKAEL SVENSSONFredrik "Fronken" Johansson, pålitlig målskytt i Gerdskens BK.
Foto: MIKAEL SVENSSON
Fredrik "Fronken" Johansson, pålitlig målskytt i Gerdskens BK.

”Det är vad jag kallar skicklighet inom fotboll”

GBK-bloggen

Gerdskens BK är mitt uppe i kvalspel till herrfotbollens division 2. Tränaren Lars-Petter Björk och spelarna Fredrik ”Fronken” Johansson och Deniz Aydin bloggar den här veckan om både klubbens framgångsrika säsong och kvalspelet, som tyvärr började i moll.

Lördag 14 oktober

Ja, då var det min tur igen efter några dagars blogguppehåll för min del. Vill börja med att hylla mina gästbloggskollegor Deniz och LP för deras intressanta och välskrivna inlägg, känns som vi kan mer än att bara spela fotboll i GBK.

Nog med det… nu sitter jag här på fredag kväll och tänkte bjuda er på en liten blandad kompott med störst fokus på lördagens kvalmatch mot Älvsborg, som för övrigt är vår sista match för säsongen i GBK.

Efter att vi gick poänglösa från första matchen i kvalet, mot ett spelskickligt Linköping, är det endast tre poäng som gäller för vår del i lördagens match mot Älvsborg. Ett lag som vi inte vet speciellt mycket om förutom att de bör vara sämre än ”Älfsborg” med E. Jag tror faktiskt inte det handlar så mycket om för oss att tänka på motståndet utan istället fokusera på oss själva och vårt eget spel. För det är en sak som slagit mig under säsongen, vissa matcher har vi varit så pass fokuserade på motståndarna och hur de spelar så vi glömt bort oss själva i matchen och hur vi ska spela fotboll.

Enligt de flesta så kallade ”experter” är vi bara ett lag som tagit poäng på grund av vår lagmoral och att vi kämpar för varandra. Men det handlar om betydligt mer än så, det är enligt mig en förutsättning för varje lag när det kommer till fotboll, kämpar man inte för varandra som ett lag kan jag lova att poängen uteblir.

Så visst jag håller med de som säger att vi är lag som kämpar för varandra, men vi är även ett lag med mycket spelskickliga och individuellt skickliga fotbollsspelare. Det är genom vår skicklighet som vi har avgjort matcher som stått och vägt, exempelvis genom en avgörande passning, ett bra avslut eller en fast situation. Det är vad jag kallar skicklighet inom fotboll, att i stundens hetta hålla uppe koncentrationen och göra det där avgörandet som resulterar i poäng för ens lag.

Så nu är det bara för oss att gå ut och tro på oss själva och hoppas att det leder till tre poäng och med helst ett par måls marginal. För det vore enormt roligt om hoppet till division 2 även lever nästa helg när Älvsborg och Linköping möts. Jag kan lova att samtliga spelare i GBK är taggade till max och kommer gå ut på Alströmervallens magiska matta och göra sitt yttersta i varje situation. Det är matcher som denna som gör att man orkar lägga ner så mycket tid under så många månader som man ändå gör.
FORZA GBK
Fredrik Johansson

Foto: MIKEY LENNARTSSONLars-Petter Björk, tränare i Gerdskens BK.
Foto: MIKEY LENNARTSSON
Lars-Petter Björk, tränare i Gerdskens BK.

Fredag 13 oktober

Läste i AT:s enda konkurrent att Kristofer Profozic ska sluta med fotboll 32 år ung. Jag har väl också haft det på känn men vi har inte pratat i sådana banor, utan mest fokuserat på nästa match.

Jag har känt Krille i femton år nu och det är en person som ger och tar. Roger ”Milla” och Möket hade ett mindre snällt smeknamn på Krille i två år då han kom till Holmalund. Men han köpte det, fyllde vattenflaskor och krigade på.

Samtidigt så ger han enormt mycket. Vi var på ett träningsläger en gång i Spanien och varje dag. Ja, varje dag så var Krille på kvartssamtal hos coach Kjell eftersom han gjort något som behövde redas ut. Det skall även tilläggas att en coach även han fick vara på kvartssamtal då.

Ett annat minne är när jag kom till GBK så fick jag spela långt fram i banan och jag hade flytet att hitta nät flera gånger. Någon gång mitt i säsongen mötte vi Säven/Hol away. Kan sportchefs-Janne ha tränat dem då?

Jag gjorde i alla fall 1-0 i den första halvleken och sa stolt i paus till Krille att vi nu var lika i skytteligan. I andra halvlek gick han ut och hängde fem…

När Krille var riktigt bra så var han stans absolut bästa spelare. Ett år så dunkade han in 12-13 mål i division II och var planbäst typ varenda match. Året innan sköt han Holmen till trean. Två år senare  gick han till Gunnilse och där förstod han att man kan träna ordentligt också, så han kom hem efter några månader med hemskt flås och kropp. Innan hade han varit som Aydin på löptesterna. (Aydin springer bara om det finns en boll.)

Igår på träningen så fick han känning i en vad, men skulle bli förvånad om det stoppar honom att spela sin sista match. Men nu börjar operation övertalning och den sköter Viggo Svensson.

– Finns inget roligare än fotboll, Proffan, sa en 16-årig kille häromdagen.
Undrar vad Viggo gör när han är dubbelt så gammal?

Jag kom på att jag glömde att nämna en kille i mina tidigare inlägg. William Drake denna helt magnifika britt. Han har alltså vid tre tillfällen i år slängt sig och glidtacklat med huvudet före. Han har kallat mig f*****g shit när jag dömde bollen inne när han tyckte den var ute. Han har skadat sig allvarligt minst 30 gånger på träning men varje gång rest på sig och spelat vidare.

Denna veckan har han varit i det förlorande lagt tre träningar i rad. I tisdags duschade han inte ens utan drog direkt till gymmet i ren ilska. Han är vansinnig att träningarna inte kommer igång i tid och att vi bara tränar 80-85 minuter. Han är helt oförstående till varför han ska in att jaga i kvadden när han slagit en stenhård pass i knähöjd. Men han är helt fantastisk. Hoppas verkligen han stannar i GBK.

Så det här blev en snabb extrablogg. Hade visst lovat två inlägg men det blev tre. På lördag är det dags för vår sista match för säsongen. Vi går för 3-1!!!

PS. På bilden ser ni hur en 32-åring ser ut efter träning. Och Krille hoppas du bjuder på den. Riktigt tajt kropp. DS.
/LP

gbk_blogg

Torsdag 12 oktober

GBK:s säsong anno 2017 har varit en fröjd att vara med på. Men det började inte så bra…

… för det första var flera spelares fysiska status bedrövlig när vi körde igång. Vi hade intervallträning i Hjortgården en kall januaridag och några spelare kom knappt runt andra och tredje varvet. När matcherna började hade vi i för sig några tongivande spelare borta (men det har väl alla) och det blev förlust på förlust, förutom ett kryss mot divsion IV-laget Floda där vi fick 2–2.

Men vi jobbade på. En onsdag i mars skulle vi möta BAIK i DM (ett BAIK som senare i år åkte ur fyran) , vi kände att nu vänder det. Jag tror det blev 4–2 till Boråslaget.
Ridå!

Ola Wiklander kom in dagen efter då vi mötte upp honom på en flygplats i Pisa och det blev han som räddade allt. Vår magiska reseledare gav oss fyra magnifika dagar i vackra Via Reggio och det förändrade allt. God mat, lite träning och framförallt härligt umgänge gjorde oss till en tight grupp.

Vi kom hem och såklart tog vi vår första seger (Skara 1–0) och sen började seriespelet där vi skulle möta Knickens Hestrafors …

… där Berat Berisha dunkade in 1–0 innan paus med pannan och i ren eufori toksatsade han minuten senare och fick rött kort. Till råga på det hade lagkapten Jacob Borg dragit en baksida. Men laget krigade på och höll rent och där tror jag vi satte vår fina säsong. Vinnarskallarna och GBK-hjärtat hos killarna gav oss den segern.

Vi åkte sen till Småland och besegrade Gnosjö och sedan slog vi Habo hemma och pangstarten var ett faktum.

Aydin skrev häromdagen om Råslätt och hur vi kom tillbaka från stortorsken och spöade Holmalund med 2–1. Vi hade haft stora problem i den första halvleken, men malde ner dem fullständigt i den andra. Vår fysiska status var allt annat än kass.

När vi senare gjorde samma sak mot AIF och malde ner dem i en andra halvlek, där de gröna gick på knäna (var några tuffa skador på nyckelpjäser där som påverkade också…) så förstod vi att Fredrik Smith och vi andra i ledarstaben hade lyckats bra med fysträningen.

Det känns ofattbart att komma tvåa i division III som nykomlingar med i stort sett samma trupp som slutade trea i divsion IV året innan.

Jag hyllade de unga sist. Här en liten hyllning till övriga killar och något vad de bidragit med.
Gust/Joel – vilket mittbackspar och vilken vår de gjorde = en mur!
Marco/Fronken/Simon – Simon kom till oss efter sommaren och när han kom vaknade de andra två herrarna ordentligt. Fronk och Marco är höstens spelare i mina ögon.
Jacco – Kapten och enormt viktig för oss. Tar ansvar som ingen annan och har oftast kvalité som ingen annan.
Berat/Blomgren/Dia – Vårsäsongens främsta offensiva vapen som blandade spets-kvalitéer med stenhårt jobb.
Proffan/Adam Kj – typiska lagspelare som allt som oftast är föredömen framförallt när det gäller match.
Aydin – enorm inställning och attityd så fort en boll är inblandad.
Erik den store – magisk i ett omklädningsrum. Hjälpte oss att få en drömstart på säsongen.
Sen har vi de som inte spelat så mycket men ändå bidragit. Enis, Tim och Samuel som är fantastiska lagspelare.

Nu HOPPAS jag inte glömde någon. Alla i GBK har presterat i år. På träning, på match och i omklädningsrummet.
Och HOPPAS vi ger oss själva chansen att gå upp i tvåan på lördag genom att besegra Älvsborgs FF med två bollar.

Hoppas vi ses på Alströmer.
LP

Foto: MIKAEL SVENSSONDeniz Aydin, spelare i Gerdskens BK.
Foto: MIKAEL SVENSSON
Deniz Aydin, spelare i Gerdskens BK.

Onsdag 11 oktober

Just nu känns det svårt att sätta ord på säsongen som har varit. Att lämna Linköping med en förlust på det sättet tog rejält på en. Men vi fortsätter som vi alltid har gjort och vi fortsätter tro på avancemang till tvåan. 

Just den tron är någonting vi har burit med oss hela säsongen. När vi gick upp till trean sa folk att vi skulle ha svårt att ta poäng och att vi skulle få det tufft. Men vi tog det match för match och alla i laget var fast inställda på att bevisa alla att dom hade fel. 

Efter bara några omgångar var vi i serieledning och allt kändes bra. Sen mötte vi Råslätt borta. Vi fick storstryk mot ett lag som är bland det bästa jag någonsin mött. Men det var bara att bryta ihop och komma igen. För nästa match var viktig då vi mötte Holmen. En match som vi lyckades vinna. 

Efter det så fortsatte vi tugga på och jag tror vi hade åtta raka matcher utan förlust efter Råslättmatchen, varav endast två utav dom var kryss. Vi var i serieledning när sommaruppehållet kom och det var först då vi kände: ”Det här kan fan gå hela vägen”. Det var ju ingen som trodde att vi skulle vara i serieledning. Men vi trodde på det. 

Men sen kom tyvärr hösten. Där vi istället skrapade ihop tre vinster på dom åtta avslutande matcherna. Och med dom övriga lagen flåsandes i nacken var det inget vi hade råd med. Vi tappade serieledningen och förlorade våra två sista matcher. Ärligt talat vet jag inte vad som hände. Jag önskar jag hade svaret. 

Men vi lyckades kvalificera oss för kval till tvåan. Vem i Alingsås trodde det innan säsongen drog igång? Vilket ändå får ses som en mycket bra säsong. Vi gav aldrig upp, även när det såg tungt ut i Augusti-September. Och vi motbevisade alla som inte trodde på oss. 

Vi fick inte den start vi önskade oss i kvalet. Jag kände mig helt tom efter matchen. Grabbarna gav sitt allt och jag är stolt över deras insats. Det suger att jag inte kunde vara med och påverka matchen. Även om det kan kännas omöjligt och jobbigt nu så fortsätter vi tro på det. Vi har inte gett upp än. 

Deniz Aydin

Foto: MIKAEL SVENSSONFredrik "Fronken" Johansson, pålitlig målskytt i Gerdskens BK.
Foto: MIKAEL SVENSSON
Fredrik ”Fronken” Johansson, pålitlig målskytt i Gerdskens BK.

Tisdag 10 oktober

Nu ska ni få åka med på en genomresa tänkte jag, men inte vilken genomresa som helst utan jag tänkte ta med er på en resa igenom Gerdskens BK:s omklädningsrum. En resa som handlar om hur en typisk träningsdag ser ut i GBK:s omklädningsrum.

En vanlig träningsdag tränar vi kl. 17.30, vilket kan vara en tidig träningstid om man jämför med andra, men det har vi nästan alltid haft i GBK så varför ändra på det? Jag brukar vara hyfsat i tid numera då jag brukar komma direkt från skolan i Borås, kan vara så att jag är först på plats av spelarna men då finns ju alltid ”Flabbis” där som man kan sätta sig och ta en kaffe (läs blaskeköpp) med.

Junisarna brukar vara i god tid med, så de hinner få sig en dos av pingis innan träningen. Förstår inte att de aldrig blir bättre så mycket som de spelar, jag kan ju fortfarande ta en match ouppvärmd och vinna med 11–0 utan problem liksom? Men frågar ni exempelvis Blomgren, Kevin (Filip Larsson), eller Bournmouths stolthet Drake, så är de ju bäst i världen allihop, mycket snack lite verkstad säger jag om de gubbarna.

Nu någon gång brukar Erik Andersson glida in hyfsat i tid, han behöver ju ungefär 40 minuter på sig att byta om så, så funkar ju inte för honom att komma 5 minuter innan träningen som ”egenföretagarna” Kjellson och Döner (Aydin) gör. På de 5 minuterna hinner vi trots allt gå igenom dagens ”bankspel”, dvs dagens säkraste speltips, hinner vi inte med det så tar vi det på uppvärmningen sen istället. Men det gillar dock inte LP eftersom jag och Kjellson har en tendens att alltid ligga sist på uppvärmningen. Men han tillhör ju den äldre generationen som inte förstår att betting är ett heltidsjobb som tar tid.

Kolla bara på Berat Berisha, han arbetar som elektriker på heltid, samt bettar på heltid, vilket gjorde att han tyvärr inte hinner med att gästblogga för AT då det helt enkelt inte fanns någon tid över… tur att vi då har Deniz ”Lilledöner” Aydin som trots sin mycket tveksamma gymnasieexamen ställer upp och tar er vidare i denna blogg i morgon. Starkt av dig, Lilledöner!
På återseende!
Fredrik ”Fronken” Johansson

Måndag 9 oktober

I veckan ringde AT och frågade om jag ville blogga om GBK:s kval till tvåan. Jag tyckte det vore mer läsvärt om unga fräscha spelare skrev än en tränare som redan varit veckans bloggare (typ 2010?). Jag föreslog några killar som tackade ja.

Idag skulle första inlägget ha inkommit till AT, men grabbarna hade missat det så jag får på min rast täcka upp för dem. Nog om det.

I lördags var vi i Linköping och spelade kvalmatch. En av veckans bloggare var avstängd och en var stekhet. Fronken gjorde 1–0 efter enbart en minut och gav oss en smakstart.

Linköping som var riktigt skickliga höll i bollen och tryckte på, men trots det skapade vi ytterligare två fina chanser innan pausvilan.

Efter paus mattades deras press till en början men ett hörnmål gav dem energi och tvåan kom direkt efter. Stekhete Fronken nickade sen in 2–2 på en målvaktsmiss och vi kände oss hoppfulla att vi skulle få med oss ett hyfsat resultat. 3–2 kom i den 92:a minuten och det kändes orimligt tungt.

Killarna gjorde en fantastisk insats och man vill så gärna använda ordet OM. Tänk OM de inte gjort mål i 92:a eller tänk OM vi inte hade släppt ett hörnmål som vi inte borde släppa.

Allt lever ju fortfarande även om chanserna är små. Vi siktar på seger med två mål på lördag mot Älvsborgs FF då räcker det att Älvsborg vinner med ett eller två mot Linköping så är vi klara för division II.

Annars är vår säsong en riktig succé. AT tippade oss som nia och istället slutar vi tvåa. Vi tar sju av tolv poäng i derbyna och är klart bäst i stan, även om vi fick stryk av AIF senast.

Vi lyfte innan säsongen upp 5-6 unga killar i A-laget och de har tagit stora kliv. Filip Larsson har gjort succé och killar som Viggo Svensson och Agaton Lindeman är inte långt efter. Och fler finns det.

På fredag ska jag skriva ännu mera om vår säsong. Och skall då nämna det äldre gardet också. Bara hoppas att järngänget löser var sitt blogginlägg tills dess.

Ha de gott
LP Björk
——————————————————–
  • Fredrik Johansson
Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.

veckansluncher