Foto: STEFAN SAMUELSSONLäraren Hanna Lewin bloggar om barns och ungdomars skärmtid.
Foto: STEFAN SAMUELSSON
Läraren Hanna Lewin bloggar om barns och ungdomars skärmtid.

”Då blev jag både arg och ledsen”

Gästbloggen

Hanna Lewin gästbloggar denna vecka om barn, ungdomar och skärmtid. Hon har de senaste åren blivit intresserad av hur mobilen, denna lilla ”leksak”, på kort tid har blivit en så viktig del av våra liv. Hur påverkar den mig, mina barn, min familj och mina vänskapsrelationer?

Fredag 17 november

Sitter och väntar på att min dotter ska komma ut från sin träning och hör en pappa som irriterat säger till sin dotter att sluta tjata. Flickan har under en stund försökt få sin pappas uppmärksamhet för att berätta en sak för honom men han blir tydligt irriterad av hennes tjat. Han orkar inte lyssna på henne för han var upptagen med att ….. spela sitt spel på mobilen. När jag såg detta blev jag både arg och ledsen. Arg på pappan för att han ignorerade sin dotter och ledsen för den lilla flickans skull. Men ganska snabbt insåg jag att detta skulle kunna vara jag som var ”pappan” och satt där med min mobil.

När jag är och leker med barnen i lekparken, sitter på min sons fotbollsträning eller på sommaren när man är och badar så är det lätt att man sätter sig med mobilen medan barnen springer runt och leker. Barn söker sina föräldrars uppmärksamhet gång på gång för att få deras bekräftelse och feedback men vad händer när blicken är någon helt annanstans?

Hur mycket behöver mina barn kämpa för att få min uppmärksamhet? När jag sätter mig i soffan och ”bara” ska kolla Instagram, mailen, skicka några sms osv. Jag tycker inte man behöver ha dåligt samvete för att man kollar sin mobil ibland men när jag blir uppslukad av den och ”stänger av” allt runt omkring så behöver jag tänka till lite. Om barnen behöver kämpa för min uppmärksamhet nu när de är små så kanske jag kan räkna med att få kämpa ännu mer för deras uppmärksamhet när de blir tonåringar.

Torsdag 16 november

Mellan våra första barn är det 22 månader och när jag tittar tillbaka i backspegeln är jag förundrad över att jag och mannen fortfarande kan må, oavsett hur. När min dotter föddes blev livet som småbarnsförälder mycket mer intensivt än när det bara fanns ett barn att koncentrera sig på.

Jag föll ofta för frestelsen att ge min äldsta ”paddan” i tid och otid och insåg efter ett tag att det var just den leksaken som till sist (nästan) uteslutande blev hans första alternativ på leksak. Jag och min man bestämde att vi skulle ha regler för hur han fick använda skärmen. Det blev barnteve mellan 18 och 19 och en stund på morgonen.

En superbra tanke i teorin men krävande att genomföra i praktiken. Vi hade vant honom vid att bli underhållen och han hade svårt att underhålla sig själv. Till en början krävde den nya regeln en hel del engagemang av oss för att ersätta skärmen och vi behövde underhålla honom istället, vilket inte alltid är så lätt när man har en liten människa till att ta hand om.

Efter några veckor märkte vi dock en stor utveckling i hans språk och även i hans fantasi i lekarna. Han lekte rollekar med leksakerna och var väldigt tillfreds. För mig och min man blev detta en av anledningarna till att börja fundera på hur vi använder skärmarna hemma. Användning av skärmar är dock inte bara dåligt, tvärtom så visar forskning att det är bra för kreativiteten, inlärningsförmågan och att man blir lycklig av det om man använder dem i begränsad mängd.

I podcasten ”Kära barn”, där Louise Hallin, barnmorska och psykoterapeut svarar på frågor som har skickats in, pratar de ofta om skärmtid eftersom många föräldrar funderar kring detta. Hon säger att forskning visar att upp till två timmars skärmtid per dag är utvecklande och stimulerande för barn men ökar användandet blir det istället destruktivt. För övrigt en mycket bra podd där man kan få konkreta tips och hjälp i att uppfostra barn.

Onsdag 15 november

Mina äldsta barn går i förskoleklass och i ettan. Spännande för dem och skrämmande för mig som den hönsmamma jag är. Det är så många fler som påverka deras liv nu på gott och, även ibland, ont. Den skyddade verkstad som de tidigare har levt i är nu ett minne blott och verkligheten ett faktum. Jag förstår att det är så det ska vara och barnen tycker verkligen om sin skola och sina lärare så det har inget med dem att göra utan mig. 

Samhället har alltid påverkat oss människor men när jag växte upp hade jag inte tillgång till hela världens alla åsikter bara genom några knapptryck. Man kan få information om näst intill allt man vill på direkten, supersmidigt men samtidigt skrämmande!

Jag vill vara en förebild för mina barn och lägga grunden för deras värderingar. Jag vill ha en sådan relation med mina barn att mina värderingar ska påverka dem i viktiga beslut i livet. Sen förstår ju jag med att de kommer läsa och höra en himla massa andra saker som kommer inspirera dem men jag vill i alla fall försöka vara en viktig influens i deras liv.

Eftersom vi ger våra barn ”hela världen” i en liten ask så anser jag att det är vårt ansvar att vara ännu mera delaktiga i våra barns liv. Om jag som mamma inte berättar för mina barn om ”blommor och bin” så kommer någon annan i världen göra det, och då kanske inte på det sett som jag hade önskat.

Jag kan inte skylla på Steve Jobs eller någon annan ”teknikutvecklingsmänniska” utan det är jag som gett dem tillgång till hela världen och då är det mitt ansvar och min skyldighet som förälder att vara först med att påverka dem i de ämnen som jag tycker är viktiga. Detta kan ju vara mission impossible men min förhoppning är att om vi (jag och min man) är förberedda och har en plan för hur vi vill att det ska bli så tror jag det kommer gå lite bättre än om vi kör på volley.

Hanna Lewin

Tisdag 14 november

Våra två äldsta barn är snart åtta och sex år och jag inser att det fortfarande är hyfsat lätt att styra dem i hur och när de får använda skärmarna. De har inga egna mobiler och vi har gemensamma surfplattor i familjen som de får använda i begränsad utsträckning.

Så vem är då jag att försöka prata om detta ämne, som inte har barn i tonåren då mobilen är ens högra hand? Helt sant, jag vet inte hur det är att ha tonårsbarn och om mina barn brås på mig så kommer det inte bli en lugn och fridfull tid. Men jag vill ändå försöka förstå och veta hur jag kan påverka mina barn när de väl kommer i ”mobilåldern” och att vi då kan ha bra samtal om hur vi i vår familj använder våra olika skärmar.

2015 införde Telenor en kampanj för att främja samtalet mellan vuxna och barn om livet online för att motarbeta mobbning och kränkningar. Telenor har tagit fram konkreta verktyg för oss föräldrar för att hjälpa oss att samtala med våra barn och ungdomar. På http://tryggpanatet.telenor.se/verktyg/ kan man få tips om hur man kan prata med sina barn om hur de har det på nätet. Detta tycker jag är ett riktigt bra initiativ och jag tror vi behöver ta hjälp av varandra för att klara av att hjälpa våra barn och ungdomar att hantera livet online på bästa sätt. Så kolla in den sidan!

bloggbild_hanna1

Måndag 13 november

Jag jobbar som lärare och det var där jag gjorde mina första spaningar på ungdomar och deras användning av mobiler och plattor och hur de påverkar deras koncentration i skolan. Detta gjorde att jag valde att göra en studie för att fördjupa mig mer i ämnet. Efter det har jag blivit mer och mer intresserad och ibland blir jag även lite nervös för hur vi i dagens samhälle har normaliserat sättet vi använder våra  skärmar på.

Det görs många studier om hur vårt användande av mobiler påverkar våra hjärnor och framför allt det blåa ljuset. Forskarna är inte helt överens, men många anser att sömnen påverkas negativt av det. Eftersom användandet av mobiler är en relativt ny företeelse så finns det av förklarliga skäl ingen forskning på hur hjärnan påverkas på lång sikt.

Undersökning visar att en vuxen i snitt tittar 4,5 timmar på sin mobil varje dag och gör uppstart på skärmen för att kolla mobilen i genomsnitt 150 gånger per dag. Det är ju ganska sjukt att vi lägger mer än en halv arbetsdag på att hänga med våra mobiler. Utifrån det känns det ju helt förståeligt att hjärnan ibland är lite trött.

Eftersom jag intresserar mig för detta borde jag ju vara bra på att lägga ifrån mig min mobil och ha tydliga regler för när och hur jag får använda den men så är det verkligen inte. Jag förstår inte varför den påverkar mig så mycket. Vad är det som är så himla mysigt med att sitta och kolla på sin mobil istället för att fysiskt umgås med familj och vänner?

Jag läste en artikel från en av våra stora kvällstidningar om hur vi använder våra mobiler och hur viktig den är för oss. I en undersökning som gjorts valde nästan hälften bort bland annat mat och partner istället för sin mobil men ändå säger bara 52 % att de är beroende av sina mobiler. Jag tror inte vi förstår i vilken utsträckning vi lever med mobilen som vår lilla snuttetrasa och att det i stor utsträckning är vår telefon som styr oss och inte tvärtom.

Jag och min man har i höst bestämt att vi inte ska ha våra mobiler vid sängen när vi ska sover utan lägger dem på laddning i köket under natten. Detta efter att vi insåg att det sista man tittade på innan man somnade och det första man tittade på när man vaknade inte var varandra utan sin mobil. Den man avslutade dagen med var inte en levande varelse utan en död apparat, det tyckte vi kändes lite sorgligt. Vårt genomförande av detta har gått ganska bra men under de sista veckorna så har ipaden hängt på istället så kanske måste vi göra en ny avstämning snart.

Eftersom ”barn inte gör som vi säger utan som vi gör”, tror jag att det är superviktigt att vi vuxna börjar fundera på vad vi har för förhållningssätt till våra skärmar och vilken plats de får i vårt hem och i vår familj.
Hanna Lewin

Vad är det som är så himla mysigt med att sitta och kolla på sin mobil istället för att fysiskt umgås med familj och vänner? Arkivbild: Bosse Åström.
Vad är det som är så himla mysigt med att sitta och kolla på sin mobil istället för att fysiskt umgås med familj och vänner? Arkivbild: Bosse Åström.
  • Hanna Lewin
Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.

veckansluncher