Alingsåsbördiga regissören Sanna Lenken är nöjd med den senaste filmen. I dag tävlar Yoghurt på Göteborgs filmfestival.
Sanna kan få pris för bästa novellfilm
2010-02-05 ALINGSÅS: Sjuk humor och bra skådespel. Det är vad publiken kan förvänta sig av Sanna Lenkens nya novellfilm Yoghurt. I dag, fredag, tävlar den på Göteborgs filmfestival.
– Jag gillar när skrattet fastnar i halsen, säger den 31-åriga regissören med rötter i Alingsås. Hon låter dock kaffet rinna hela vägen ner. På Ljungblads, ett av de gamla stamfiken från gymnasietiden, träffar hon AT inför fredagens tävling.
Hennes novellfilm Yoghurt hade smygpremiär redan i måndags, men det är först i dag, fredag, som den visas tillsammans med de sex andra tävlingsbidragen på filmfestivalen i Göteborg. Och lite nervöst är det, även om hon själv har sett filmen ett otal gånger. – Jag blir nervös. Det är obehagligt. Jag kan vara hur nöjd som helst, det spelar ingen roll.
HANDLINGEN är skruvad. Sju personer sammanförs i en fokusgrupp. För ett företags räkning ska de prata om yoghurt, men samtalen urartar snabbt och olika människoöden rullas upp. – Alla kommer inte att tycka om den. En del kommer älska den, andra kommer att få rynkor i pannan. Jag gör film som jag själv tycker om och då förutsätter jag att några till gillar den. Så unik är man ju inte, säger hon.
FILMEN har växt fram i samarbete med två klasskompisar från Dramatiska Institutet, manusförfattaren Per Gavatin och producenten Annika Rogell. Vännerna är nu har nu gjort tre filmer ihop. Det är humorn, den sjuka humorn, som gör att de jobbar bra ihop, menar Sanna. Samtidigt poängterar hon att allt verkligen inte är roligt. Det finns också ett djup. – Även om den handlar om något så absurt som yoghurt så handlar den egentligen om att komma nära. Alla vill ha närhet och gemenskap.
TVÅ INTENSIVA inspelningsveckor på ett hotell i Göteborg blev till 28 minuter på vita duken. Efter pressvisningen i Stockholm byttes många visitkort och bara det kan ses som en liten framgång. Skådespelarna är relativt okända för den breda massa och kände inte heller till varandra sedan tidigare.
Det bidrog till trovärdigt skådespel, menar regissören. Alla gick helt upp i sina rollkaraktärer, berättar hon, vilket gjorde avslutningsfesten en aning schizofren. När en kvinna, som i filmen var spröd och återhållsam, plötsligt ställde sig upp och höll tal fick sig alla en tankeställare. – När jag insåg att jag inte kände dem kände jag att vi hade lyckats.
SCENEN är densamma genom hela filmen. Det blir därför upp till karaktärerna att driva handlingen framåt. Och enligt regissören själv är Yoghurt en utpräglad ”skådisfilm”. – Det ligger i tiden att allt ska kännas så dokumentärt. Jag tycker att det är en konstart i sig att få till ett bra spel. Med trovärdig ton och bra spel så tycker jag ofta att man kan känna ännu mer.
På sätt och vis är alla de nominerade bidragen vinnare. Novellfilmerna kommer att visas på SVT under året.
Se ett videoklipp från Göteborg International Film Festival. En av festivalens utfrågare berättar om sitt jobb.