
ARKIVFOTO: PATRIK SKOGLÖW Så här såg det ut i Alingsås när Säveån svämmade över för snart ett år sedan.
Det finns en undre gräns för tappning av Mjörn
2007-11-16 ALINGSÅS: : Frågan om att tappa sjön Mjörn är aktuell. I onsdagens AT uttalade sig miljöexperten Ingemar Zachrisson om 1959 års vattendom, som han tror blir svår att ändra.Men det finns både en undre och övre tappningsgräns i sjön.
Anledningen till att vattendomen åter kommit på tal är allt tätare översvämningar. I december i fjol steg Mjörn till 59,42 meter, vilket tvingade många fastighetsägare att valla in sina tomter. För många blev det också att pumpa i källarutrymmen då översvämningen var ett faktum.
I måndags beslöt  kommunstyrelsen att skicka ett brev till länsstyrelsen och Vattenfall Eldistribution AB med begäran att ändra vattendomen samt att få göra förebyggande tappning. Detta eftersom erfarenheten visar att vattendomar tar mycket lång tid att ompröva, kanske 15 till 20 år.
Ingemar Zachrisson framhöll i onsdagens AT att en prövning till och med kan bli mer omfattande nu än under 1950- talet när Hultafors hade tilllåtelse att provreglera.
I AT i onsdags stod att Mjörn skulle vara oreglerad. Enligt Zachrisson är det inte helt korrekt. – Det finns nämligen en undre tappningsgräns i vattendomen och som varierar med årstiden. Den kom till för att vattennivån inte skulle få för stora svängningar och för att kraftbolaget inte skulle ta ut för mycket vatten när elpriset var som högst. Ett annat skäl var att skador på stränderna skulle minimeras.
Men vad händer om Mjörn tappas och medelvattenståndet sänks tio centimeter? – Visst kan man ha ett spelrum efter överenskommelse med Vattenfall. Men vattenståndet tillåts variera redan i dag inom vissa gränser. Tio centimeter skulle dock innebära att nivån nedströms Säveån höjs betydligt mer eftersom det är ett mindre och trängre vattendrag än Mjörn. Det i sin tur innebär ökad risk för ras i ett redan skredkänsligt område vid Lerum och Partille, säger Zachrisson.
– FRÅGAN ÄR också när man ska höja och sänka tio centimeter? Det är där problemet ligger. Ingen vet längre när regn- och torrperioder kommer. Det enda vi vet är att vädret blir lynnigare. Är vattenytan då sänkt och detta följs av en torrperiod kan skadorna bli större på stränder och det biologiska livet i sjön. Ekosystemet rubbas och vissa fågel- och fiskarter far illa. Inte minst vid lekperioder kräver vissa fiskarter högre vattenstånd.
– Vattenregleringar är komplext och självfallet inte bara ett problem för naturen, menar Ingemar Zachrisson och fortsätter: – Det är svÃ¥rt även för människan och oavsett klimatförändringar och vattendomar kommer vi att bli berörda av högt vatten i framtiden. Inte minst vid planering av bebyggelse. Men att förändra vattendomen tror jag inte pÃ¥ av flera skäl, säger Ingemar Zachrisson.                                                                     Â
PÄR-UNO STRÖM 0322 - 67 00 48 paruno.strom@alingtid.se
|