Cynisk hantering av våra äldre

Vård- och äldreomsorgsnämnden klubbar igenom ett beslut om att våra föräldrars demensavdelning skall göras om till ett boende för utåtagerande dementa med komplexa vårdbehov och våra anhöriga skall kastas ut och inte få flytta till en avdelning tillsammans och med den personal som är deras enda trygghet nu när det är besöksförbud, nej dom skall placeras där det finns plats.

ANNONS

Det är inhumant, okänsligt och tangerar aktiv dödshjälp!

Anhöriga fick beskedet två veckor innan beslutet togs, ingen information eller möjlighet att lämna synpunkter, inga möten och personalen verkar lika ovetande som vi.

Det byggs två äldreboenden i kommunen, där man kan anpassa en avdelning för komplexa vårdbehov så den blir rätt från början eller använd någon av de lokaler som är tomma.

Var är den totalekonomiska kalkylen? Det kan se ut som en besparing om man bara ser till kostnaden för platserna, men anställning av fler och specialutbildad personal samt ombyggnad och färre antal boende kan i slutändan kosta mer och bli en sämre lösning.

ANNONS

Våra anhöriga har kommit till ro på det boende de valt, de känner sig hemma i lokalerna och trivs med varandra. Vi är trygga med den omsorg de får och har ett mycket stort förtroende för den erfarna och kompetenta personal som kan våra gamla utan och innan.

Om det blir som planerat skall beslutet genomföras i september – man skall flytta gamla sköra människor mitt i en pågående pandemi!

I kommunens Program för vård och omsorg 2018, står ”Äldreomsorgen ska stödja den personen att så långt som möjligt kunna leva sitt liv på det sätt den önskar”. Är det bara tomma ord?

Är syftet att minska kön till äldreboendena är det förmodligen mycket effektivt. Det kanske är det ordförande Micaela Kronberg, äldreomsorgsnämnden, menar när hon säger att ”Ibland får man fatta obekväma beslut för att det skall bli så bra som möjligt”? Att uttala sig tvärtemot forskningen om hur det är för en dement person att byta miljö, och jämföra det med flytten från hemmet, är både nonchalant och okunnigt. Det är ett trauma för de gamla att flytta, vi har alla genomgått en ”inskolningsperiod” som var mycket påfrestande.

Förvaltningschef chef Anita Hedström påstår att det handlar om hur man genomför flytten och tar hand om oron. Vem skall ta hand om den? Under flera år har man skurit ner på personal, idag händer det att personalen arbetar ensamma, hur skall de hinna mer än de basala behoven?

Låt våra gamla få bo kvar i sin trygga miljö den lilla tid de har kvar och få ett värdigt slut - inte ett i sorg, oro och kaos.

Lev upp till Program för vård och omsorg från 2018 där värdegrunden är ”Äldreomsorgen skall sträva efter att alla personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande”.

De är inte anonyma kostnadsposter i nämndens budget, det är riktiga människor med riktiga liv som drabbas oerhört hårt och kanske till och med avlider av det trauma det skulle bli att skiljas från sin trygghet. Tänk om!

Monica Eklund, Gunilla Asp, Inger Hjalmarsson, Eva Eliasson, Monica Rydjer, Ann-Christin Lorentzon och Ino Norberg.

ANNONS