LÄS MER:Bostadsbolaget bygger energisnåla hus utan vätgas
LÄS MER:Prisbelönt energiprojekt avvecklas
Det kan då kännas logiskt att försöka lagra energi från dag till natt och sommar till vinter. I sådana system kan lagringskapacitet liknas med en rak linje längs med sinuskuvan, desto högre upp vi flyttar linjen desto större lagringskapacitet har anläggningen. Problemet är att större lagringskapacitet ger mindre nytta per investerad kWh då en solcellsanläggning väldigt sällan kommer upp i maxproduktion. Detta ger två problem:
1. Hur mycket överproduktion ska tillåtas på sommaren?
2. Hur långt in på hösten ska vi vara självförsörjande?
Vårgårda Bostäder var ännu djärvare och tar den översta produktionstoppen som batterierna inte kan lagra under sommarmånanderna och sparar det till vintern genom vätgaslagring. Detta skulle sänka energianvändning med 10 kWh/kvm, mot 21 kWh/kvm som fastigheterna idag förbrukar. Vilket innan ombyggnaden var 90 kWh/kvm. Dock har flera förändringar uppkommit.
Först kunde bränslecellerna inte placeras i fastigheterna utan skulle placeras i den gamla panncentralen. Detta gör att en betydande del av solcellselen kommer gå åt att värma upp Klockarebolets gräsmatta istället för att göra nytta i fastigheterna, då överskottsvärmen ska transporteras genom kulvert mellan husen. Dessutom halverades den möjliga lagringskapaciteten, vilket gjorde att endast 5 kWh/kvm kunde sparas.
Mikaela Engström (M), ordförande i Vårgårda Bostäder AB, har gjort ett utomordentligt arbete för att reda ut de frågetecken och oklarheter som inte har lyfts till politiken. Det är inte rimligt att satsa på en anläggning som inte ger utlovad energibesparing och där driftkostnaderna överstiger besparingen. Samtidigt ska vi komma ihåg att fastigheterna idag förbrukar 75 procent mindre energi och dessutom har blivit ett av Vårgårdas finaste områden. Vätgas är ingen mirakellösning, utan ett av många verktyg för att lösa framtidens energiutmaningar. Fast inte just nu och inte just här.
Michael Johansson (C), energiingenjör