Efterdyningar av behandlingen och påföljande beslut läser vi om i AT och där framgår att Liberalerna reserverade sig mot beslutet. KS tog på sig uppgiften som arkitekter och beslutade i detaljfrågor, som definitivt inte hör hemma i en detaljplan. Av en detaljplan skall framgå var hus får placeras, hur höga de får vara och vad de får användas till.
Enligt KS skall planområdet utformas med ”Traditionellt arkitektoniskt formspråk”. Vad menas med detta? Hur skall bygglovshandläggaren bedöma inkomna bygglovsritningar? Hur skall byggföretag och byggherrar tolka detta?
Alingsås skall vara en kulturkommun, men också kulturen utvecklas, därför måste vi tillåta att byggnadsarkitekturen inom rimliga gränser följer med. Att härma gammal bebyggelse gör oss så småningom historielösa. Stadsskogen byggs i början av 2000-talet och det ska vi kunna se. Trots kritik mot Stadsskogens utformning finns nu där ca 1000 lägenheter som stiger i värde. Området har attraktionskraft och det är högt exploateringstryck.
I det förslag till planbeskrivning som KS behandlade stod det att som fasadmaterial tilläts tegel, trä eller puts. KS beslöt stryka ”puts” och då tegelfasader i dagsläget är dyra att utföra driver KS beslut mot bara träfasader.
Varför skall detta nya planområde i fasadmaterial avvika från övriga Stadsskogen? De hus som byggts har fasadmaterial av trä, puts, målade betongelement och kompositmaterial. I andra delar av Alingsås används bl.a. plåt ( Sjöstaden) och homogen genomfärgad plast (Bullerplank Stationsgatan). Hela tiden sker produktutveckling inom byggindustrin. Den måste man kunna få använda sig av och inte låsas in av för detaljerade detaljplaner. En detaljplan ska ju hålla länge. I Alingsås finns gällande planer som är mer än 50 år.
Alingsås behöver återbesätta en stadsarkitekt, som långsiktigt kan säkerställa kommunens arkitekturkompetens och kommunens utformning enligt de riktlinjer som beslutas av kommunfullmäktige. Vi behöver detta i det allt mer komplexa samhällsbyggandet.
Politiker i kommunledningen byts minst vart 4:e år och det är inte rimligt att kräva att de skall ha toppkompetens inom alla kommunens verksamhetsområden. KS skall ha kompetens för att leda och samordna allt arbete inom kommunen och ansvara för ekonomin. Resten skall skötas i förvaltningar och nämnder. Därför skall myndighetsutövande för det fysiska i samhällsbyggnadsprocessen finnas hos SBN. Det blir rationellare, går snabbare och en samlad kompetens utvecklas bättre och fortare än en delad.
Lars Bolminger (L), ledamot SBN
Börje Claesson (L), ersättare SBN