Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt AT
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
 Bild: Carin Rudehill
Bild: Carin Rudehill

Efter Corona väntar en social skuld som måste betalas

Många har med rätta varnat för den vårdskuld som bara ökat när sjukvården under Corona tvingats fokusera på epidemin. Mer i skymundan växer också en annan skuld. En social skuld. Det är viktigt att politiker på alla nivåer öppnar ögonen för den.

Det här är en insändare. Åsikter och idéer som framförs är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Mejla till: [email protected]

 

Många socialsekreterare vet att om ekonomin i en kommun blir ansträngd riskerar socialtjänstens behov att hamna under luppen. Det har vi sett förr. Låt inte det hända nu, politiker! Det vore bara en kortsiktig vinst. Att gömma sociala problem leder i slutänden till högre kostnader för hela samhället i form av ohälsa, utanförskap och barn som inte får den hjälp de behöver för att hamna rätt i livet.

Redan före epidemin var socialtjänsten satt under press. Trycket kommer inte att minska. Hela nio av tio socialsekreterare varnar för att våld, missbruk och psykisk ohälsa har ökat under epidemin. Det visar en ny undersökning från Akademikerförbundet SSR. Av de socialsekreterare som svarat i Västra Götalands län varnar 88 % för samma sak. Socialsekreterarna har utbildning och kompetens att se de här problemen. Därför måste politikerna lyssna på larmsignalen från våra medlemmar. Den är tydlig: skär inte på resurserna till socialtjänsten när Sverige går in i ett nytt ekonomiskt läge efter den nuvarande krisen.

Socialsekreterarna med sin expertis sitter på nyckelroller i bedömningar av hur de människorna ska få en stabil tillvaro. Det kan vara svåra beslut som måste föregås av gedigna utredningar. Men ändå är det idag med ett ögonblicks penndrag möjligt för en nämndpolitiker att gripa in i ett socialtjänstärende som föregåtts av expertutredningar.

Det är inte bara mer ekonomiska resurser som behövs, utan också en modernare socialtjänstlag. Efter sommaren kommer utredningen om en ändrad socialtjänstlag. Vi har länge krävt att professionens roll ska lyftas av utredningen. Det handlar om socialsekreterarnas möjlighet att fatta beslut när de upptäcker problem. Det kan handla om missbruk, våld i hemmet, barn som far illa eller barn med diagnoser som behöver stöd. Socialsekreterarna med sin expertis sitter på nyckelroller i bedömningar av hur de människorna ska få en stabil tillvaro. Det kan vara svåra beslut som måste föregås av gedigna utredningar. Men ändå är det idag med ett ögonblicks penndrag möjligt för en nämndpolitiker att gripa in i ett socialtjänstärende som föregåtts av expertutredningar.

Något liknande skulle aldrig hända inom vården, att en patients plats i en vårdkö omprövas, mot en läkares bedömning. Faktum är att Sverige är det enda land i Norden där politiker kan gripa in i socialtjänsten på det sättet. Det är en rest från våra gamla fattigvårdslagar. Nu får regeringen snart möjlighet att kasta den lagstiftningen på sophögen. Inför hösten är vår uppmaning till alla politiker: ge socialtjänsten möjligheter att betala av den sociala skulden. Och ge verktyg i form av en socialtjänstlag för tjugohundratalet.

Ida Silverflod, Distriktsstyrelsen Akademikerförbundet SSR

Sara Alfredsson, Förbundsstyrelsen Akademikerförbundet SSR