Den sektor som är på allas läppar är transportsektorn. Men en sektor som kommer strax där efter i fråga om klimat- och miljöpåverkan är bygg- och fastighetssektorn. Mellan 5 och 35 procent av Sveriges klimat- och miljöpåverkan kommer från sektorn. Detta är alingsåsarna mer kunniga om än de flesta, då kommunen tidigare drivit Passivhuscentrum som var mycket engagerad i frågan om att sprida kunskap kring energieffektivitet och byggande. Energianvändning och avfall är de två största påverkanskällorna.
Men frågan är komplex. Samtidigt som till exempel energianvändningen per kvadratmeter minskar i Sveriges fastigheter så ökar den totala energianvändningen sedan 2008 med 10,5 procent. Utsläppen av klimatgaser ökar. Mycket beror det på import av byggmaterial. Genom den höga byggtakten som varit på senare år är det en svår balansgång att å ena sidan öka sysselsättning, byggnation och värden samtidigt som klimatpåverkan måste minska.
Regeringen har tagit initiativ till att införa klimatdeklarationer med start 2022. Genom dessa ska byggnader utvärderas i ett livscykelperspektiv. Det betyder i korthet att en byggnads hela klimatpåverkan, från att materialet skapas till att byggnaden rivs, ska framgå från början. När detta synliggörs kan också en verklig värdering av klimatavtrycket göras. Klimatdeklarationerna är ett stort steg framåt för klimatarbetet i bygg- och fastighetssektorn.
Regeringen, kommunerna och branschen arbetar alla med att minska bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan. Mycket forskning sker på området. Att det införs tydligare regler från och med 2022 är mycket viktigt. Bara tillsammans kan det offentliga, akademin och branschen klara av utmaningen. För det måste göras. Vi har faktiskt inget annat val om vi vill lämna över en frisk planet till kommande generationer.
Joakim Järrebring, riksdagsledamot (S) och Ola Möller, riksdagsledamot (S)