Ola Ljungman replikerar på Simon Waern
LÄS MER:Simon Waern (S): En självklarhet att främja traditionell arkitektur
Vad som bekymrar mig är hur man i nya områden använder de plantekniska verktygen för att endast tillåta trä och tegel som fasadmaterial. Tvärtemot syftet blir bestämmelserna en begränsning för god arkitektur.
Simon Waern skriver att jag påstått att vi inte har något att lära av arkitekturhistorien. Detta har jag aldrig sagt eller skrivit. Jag anser att arkitekturhistoria är viktig och grundläggande kunskap för arkitekter för att kunna utforma bra arkitektur. Jag och Waern verkar vara överens om att god arkitektur utvecklas genom växelverkan mellan goda kunskaper i arkitekturhistoria och förnyelse.
Det är anmärkningsvärt hur Waern utelämnar modernism ur arkitekturhistorien, i alla fall som referens för utformning av framtida byggnader i Alingsås. Modernism i den svenska arkitekturen är sedan 1930-talet många olika arkitekturstilar, t ex Funkis (1930-talet), Folkhemsarkitektur (1940- och 1950-talen), Rekordåren och Miljonprogrammet (1965-1974), Infill och Postmodernism (1975-1980-talet), Nyfunkis (1990-talet), Nymodernism (2000-2020-talen).
Att som Waern välja bort nästan ett århundrade som inspirationskälla för framtida bebyggelse medför dessvärre likriktning av arkitekturen. Miljonprogrammets kortlivade era brast i omsorg om skala och detaljer. Förutom Miljonprogrammet anser jag att modernismen självklart ska finnas med bland referensobjekten. Jag menar att det skulle vara en bra utgångspunkt för en positiv utveckling av arkitekturen i Alingsås. Förhoppningsvis kan vi då också så småningom uppnå visionen om att bli Västsveriges vackraste kulturstad.
Ola Ljungman, f d stadsarkitekt