Vi har väntat i över 35 år på att få byggt en säkrare väg 1927 förbi Vreta by, som på större del av sträckan har samma standard som när häst och vagn färdades på denna, alltså 6 alnar bred, skriver signaturen Luttrad Vretabo.
Vi har väntat i över 35 år på att få byggt en säkrare väg 1927 förbi Vreta by, som på större del av sträckan har samma standard som när häst och vagn färdades på denna, alltså 6 alnar bred, skriver signaturen Luttrad Vretabo. Bild: Jenny Schagerlind

Vilken insats gör mest för trafiksäkerheten?

Efter läst insändarna i AT och för all del svaren från Trafikverket blev jag lite konfunderad.

ANNONS
|

Vi har väntat i över 35 år på att få byggt en säkrare väg 1927 förbi Vreta by istället för att behöva konkurrera med den tunga trafiken på denna blandtrafiksväg, som på större del av sträckan genom Vreta har samma standard som när häst och vagn färdades på denna, alltså 6 alnar bred dock numera asfalterad vart tredje år.

Vi har gett förslag om att använda bergåsarna norr om Vreta och då behöver man bygga en 3 km väg, 35 000 kvm, att jämföra med avsmalningen av gamla E20 som kommer att genera närmare 80 000 kvm. Prismässigt lär dessa olika säkerligen skilja sig åt, men frågan jag ställer är var gör insatsen bäst nytta?

ANNONS

För det har väl inte skett någon större olycka på gamla E20 sedan nya E20 blev klar? Och att då gräva bort delar av vägen för att det eventuellt kan framföras fordon i lite för hög hastighet känns lite dyrt i förhållande till hur man kan lösa det med lite sunt förnuft.

På Vretavägen har inte heller där varit någon allvarligare olycka mellan 50 skyltarna som tur är, men många små som antagligen aldrig kommer till Trafikverkets kännedom. Vad vi vet så har ett flertal punkteringar skett vid möten där en part känt sig tvingad att gå ut i kanten där det funnits sten, sedan har några backspeglar fått uppleva närkontakt.

Enligt propositionen om nollvisionen 1997 bör den verkliga hastigheten inom tättbebyggt område uppgå till högst 30 km/tim inom de delar av gatunätet där gående och cyklister blandas med biltrafik, s.k. blandtrafik. Det är äldres behov av säkerhet som bör vara dimensionerande för utformning av gator och vägar där blandtrafik råder

Med tanke på detta är det ofattbart att man inte tagit tag i detta tidigare när vägbredden inte överstigit 3,6 meter inom 50 zonen, men som vanligt stavas problemet pengar

När frågan väcktes så hade varken Vägverket eller Banverket medel att bygga så inte heller Herrljunga kommun som vad jag förstått gjort försök lite då och då att få besked om när vägen byggs för att kunna göra en detaljplan över Vreta.

Förseningen av den bör väl även genera kostnader så dessa bör väl kommunen skicka till Trafikverket så kanske det händer något, sedan kan man undra om man sökt medhjälp till finansiering av alla instanser.

Fast med tanke på att förslag är inlämnat till att få ner verklig hastighet till 30 km/tim genom Vreta, så kanske alla intressenter börjar gå ihop för att få denna byggd!

Luttrad Vretabo

ANNONS