Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Filip Landqvist
Bild: Filip Landqvist

Urban Kärvling: Håkan Hellström fick mig att bryta mitt löfte

Det blir en grönsvart krönika.

När Gais i fjol vann mot Malmö FF i svenska cupen och toppade Superettan efter fyra omgångar tappade jag omdömet totalt och utsåg det grönsvarta laget till Sveriges bästa. Det var förstås en mental härdsmälta. Säsongen slutade med nedflyttning till tredje divisionen, som kallas Ettan Södra. Efter detta haveri bestämde jag mig för att inte skriva något mer om Gais, till många läsares stora glädje. Men i dessa valtider, gör jag som flera politiker - jag bryter mitt löfte. Och jag skäms inte ett dugg!

I fredags kväll var jag på den första Håkan Hellströmkonserten av fyra på Ullevi. En härlig upplevelse. Förband var Damorkestern (kända från Kurt Olsson) med komikern Per Andersson i Kurtans roll. De fick fart på publiken. Per, Håkan och jag har det gemensamt att vi alla är Gaisare (för några år sedan hade jag t.o.m. nöjet att prata Gais med Håkan).

Konserten började lite trögt och ljudet svajade i det gråtrista och regniga vädret, men efter några nummer blev det mycket bättre. Flera låtar från debutalbumet ”Känn ingen sorg för mig Göteborg” revs av. Som extranummer bjöds bland annat på en energifylld version av min favoritlåt ”Ramlar”. Efter drygt 2,5 timme avslutades konserten. Sista låten var vackra ”Valborg”, där bandet fick fantastisk fin uppbackning av Göteborgsoperans orkester samtidigt som strålkastarna riktades på Håkan och kapellmästaren och alingsåsaren Simon Ljungman.

Publiken, drygt 68 000 personer, sjöng med. För oss Gaisare var det extra stämningsfullt att ge full hals i textraden, ”Änglarna har åkt på pisk, gårdarna är grönsvarta”. Jag fick rysningar i hela kroppen och ögonen fuktades. Magiskt!

För någon vecka sedan läste jag en artikel i GP om göteborgsprofilen Mats Jönsson, sångare i legendariska punkbandet Attentat och hängiven Gaissupporter. Jönsson har varit mycket sjuk och legat nedsövd länge, helt avstängd från världen. Nu är han på väg tillbaka till livet igen och längtar efter musiken och fotbollen. Han berättar hur det var att vakna upp efter nästa två månader. ”Jag blir nedsövd i nio veckor och när jag vaknar igen leder Gais serien. Jag tänkte, att då måste jag ju kommit till himlen ändå”.

Men livet som ”makrill” (Gais smeknamn) är inte lätt. När man är som mest nöjd, så kommer ett bakslag. I lördags blev det torsk mot Torns IF… Men jag, Mats Jönsson, Håkan Hellström, Per Andersson och många andra håller tummarna för att laget kommer igen och vinner serien. Blir det så, tar vi i och sjunger Attentats låt ”Heja, heja grönsvart. Heja, heja GAIS!”

LÄS OCKSÅ: Hanteringen av bygglov gör alingsåsarna irriterade!

LÄS OCKSÅ: Vi har tröttnat på dödsskjutningar och floskler!

LÄS OCKSÅ: Tar sommaren död på kärleken?