Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Att få in barn och ungdomar i idrotten, framför allt i lagidrotten, är ett effektivt sätt att integreras, lära sig normer, ta ansvar, visa hänsyn till andra och få vänner. Det är livets bästa ”utbildning”. Och ”lärarna” är ungdomsledarna och kamraterna! Bild: Filip Landqvist
Att få in barn och ungdomar i idrotten, framför allt i lagidrotten, är ett effektivt sätt att integreras, lära sig normer, ta ansvar, visa hänsyn till andra och få vänner. Det är livets bästa ”utbildning”. Och ”lärarna” är ungdomsledarna och kamraterna! Bild: Filip Landqvist

Urban Kärvling: Ungdomsledare är guld värda!

I lördags var jag på Gerdskenvallen och tittade på yngsta barnbarnet, som är en av många 6-åringar i Gerdskens ungdomsverksamhet. Vilken glädje de unga lirarna utstrålade!

Denna dag var lite extra spännande, då det var Claes Johanssons Minnesmatch. Först spelades fotboll på mindre planer, sedan fick 6-åringarna vara maskotar. Klädda i Gerdskens gulsvarta dräkt gick de in på planen tillsammans med A-laget. Det var stort för de små. I halvlekspausen fick de ta emot pris i form av guldmedaljer. Lyckan var fullständig. ”Det var den bästa dagen i mitt liv”, sa barnbarnet.

Enligt Riksidrottsförbundet finns ca. 600 000 ideellt arbetande ledare inom svensk idrott. Av dessa är många ungdomsledare. Ni är guld värda, som möjliggör att barn och ungdomar får chansen att ha roligt och bli en del i en större i gemenskap.

Idrotten fostrar mer än något annat i det svenska samhället. Självklart kan man hitta samhörighet i andra sammanhang, men det är idrotten jag bäst känner till. 9 av 10 i Sverige har någon gång under sin uppväxt varit med i en idrottsförening. Studier visar att idrotten är en miljö, som betyder mycket under uppväxtåren.

Jag har själv idrottat, framför allt spelat fotboll. Jag sänder ofta en tacksamhetens tanke till de fantastiska ungdomsledare jag haft. Det gäller tränare och lagledare, men det behövs också styrelseledamöter, materialförvaltare, vaktmästare, föräldrar som kör till träningar, bortamatcher mm. för att allt ska fungera. Att så många människor år efter år avsatte stora delar av sin fritid, för att jag och mina kompisar skulle få möjlighet att spela fotboll uppskattar jag mycket. När jag träffar dem, så berättar jag hur stor betydelse de haft för mig. Har försökt att ge tillbaka lite, genom att vara ungdomsledare och även sysslat med styrelsearbete.

Allt det positiva jag upplevt finns också i Alingsås, Vårgårda och Herrljunga och i övriga delar av landet. Att få in barn och ungdomar i idrotten, framför allt i lagidrotten, är ett effektivt sätt att integreras, lära sig normer, ta ansvar, visa hänsyn till andra och få vänner. Det är livets bästa ”utbildning”. Att vara en i laget minskar riskerna att hamna i socialt utanförskap. Ungdomar som inte känner någon tillhörighet kan lätt hamna snett i missbruk och kriminalitet.

Politiker pratar ofta om integration – och det med rätta. Bästa vägen in i det svenska samhället vågar jag påstå är föreningslivet. I idrotten får man vänner och en identitet. Och så blir man fysiskt sysselsatt och lär sig språket. Det är många nyanlända som vittnar om vilken stor betydelse idrotten haft för deras anpassning till svenska samhället.