Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Svenska fotbollslandslaget var framgångsrikt i VM 2018. Nu stundar ett av pandemin försenat EM och kanske får de svenska fansen åter chans att vråla av glädje. Bild: Wikipedia Commons/Кирилл Венедиктов
Svenska fotbollslandslaget var framgångsrikt i VM 2018. Nu stundar ett av pandemin försenat EM och kanske får de svenska fansen åter chans att vråla av glädje. Bild: Wikipedia Commons/Кирилл Венедиктов

Philip Mauritzson: Spanjorer har också rätt att få vråla

Det var 1994, och alldeles tyst i radhuslängan i Lerum, sommarkvällen var varm. Det fick bli jag och brorsan som bröt stiltjen när vi vrålade ut ur fönstret som stod öppet bakom tv:n. Kenneth Andersson, alltså!

Det är 2021 nu och jag vrålar sällan. Gnyr mer.

Vi lever i den uteblivna euforins tidevarv. Vi har ställt in. Vi har avvaktat. Vi har skjutit på framtiden. När samhället berövas publika arrangemang så mister vi en chans att förenas och dela känslor. Att sitta bredvid varandra och förundras över en sångares röstresurser. Att hålla tummarna för det egna laget och jubla ikapp på läktaren eller framför storbildsskärmen.

Istället har en slags känslomässig dvala infunnit sig i vardagen. Man kan ju alltid...tja, frosta ur frysen.

Så det var kanske inte Stefan Löfvens presskonferens med de fem stegen, som var startskottet på det känslomässiga återtåget. Utan något så banalt som Eurovision-finalen, med sina välproducerade tv-känslor. Sverige och Tusse fick poäng men det räckte inte.

Och nu stundar ett fotbolls-EM. Heja heja, lite lagom med munskyddsleenden.

Jag är inte där än att jag kommer att vråla ut ur fönstret om Sverige går vidare ur sin grupp. Vi känner alla människor som drabbats hårt av corona, och jag har svårt att glädjas fullt ut bara för att någon sparkar bollen i mål.

Men kanske kan fotbolls-EM få oss tillbaka till restaurangerna. Att våga ta en öl tillsammans igen, om än vid ett extra desinficerat bord.

Men riktigt så kul ska vi inte ha det. För Sveriges öppningsmatch 14 juni mot Spanien börjar 21 och 22.30 slår restriktionerna till. Med kvarten kvar och spänningen på topp ska vi stå utanför puben med våra gula tröjor och kolla färdigt med mobilen? Restriktionerna är till för vår hälsas skull, men just den här kvällen borde Löfven och Tegnell hitta ett undantag och förlänga till 23. För ibland måste folkhälsan handla om att få jubla ihop och känna känslor.

Det låter som att jag vet att Sverige betvingar Spanien? Ja, kanske 2-2 med Quaison och Isak som målskyttar. Det hade varit en skräll. Men jag vill inte att Sverige vinner. Det hade varit grymt mot Spanien som också lidit under pandemin med över 80 000 döda. De har också rätt att få vråla.