"Värdet av en riktig serie går inte att överskatta”

Vad är väl en lokal fotbollsserie med dubbelmöten? Den kan ju vara fruktansvärt långtråkig… och dötrist… och tråkig och… alldeles… alldeles underbar!

ANNONS
|

LÄS MER:Glädjebeskedet: Förbundet ger tummen upp för träningsmatcher

LÄS MER:Fotbollen kommer starta i juni

Jösses amalia vilket välkommet besked det var förbundsstyrelsen i Svenska fotbollförbundet kom med under onsdagen, när man bekräftade att de lägre förbundsserierna minsann kan köra igång sitt seriespel den 1:e juni.

Det innebar nämligen också att det blir en division 3-serie med dubbelmöten för AIF, Gerdsken, Vårgårda och Holmalund och jag är helt säker på att samtliga fyra klubbar jublade över beskedet.

Samtidigt då som övriga lokala fotbollsklubbar, AFC såklart exkluderade, säkert muttrade lite över hur dom återigen ska tvingas spela en oviss enkelserie.

Värdet av en riktig serie, där man möter varje lag hemma och borta, går inte att överskatta känner jag. Dels blir det ur en sportslig rättviseaspekt klart mer rättvisande när lagen faktiskt har råd att förlora en eller två matcher utan att direkt börja känna nedflyttningsstrecket dra åt som en snara runt halsen.

ANNONS

Men det innebär också, tror jag i alla fall, att många spelare som fått kämpa med motivationen över ett andra år med världens längsta försäsong nu faktiskt kan känna att man kämpat för något verkligt.

Något som känns på riktigt.

Värdet av en riktig serie, där man möter varje lag hemma och borta, går inte att överskatta känner jag.

För man kan säga mycket om den lokala fotbollssäsongen 2020, men helt på riktigt kändes den ju faktiskt aldrig.

En fotbollsserie ska inte spelas i enkelmöten, den ska inte avgöras med ett slutspel, den ska inte ha några derbygrupper eller annat tjafs – den ska spelas med möten hemma och borta, tydliga streck för uppflyttning, nedflyttning och kval och den ska banne mig kunna avslutas med ett rungande “ja men tabellen ljuger ju aldrig”!

Puh.

Jag tycker genuint synd om majoriteten av våra lokala lag som ändå måste spela enkelmöten men jag förstår också Västergötlands fotbollförbund som tog beslutet tidigt.

Det råder domarbrist i svensk fotboll redan och att då tro att det ska gå att spela så många matcher, så tätt inpå varandra, på så kort tid och samtidigt ha domare som kan ställa upp och döma är inte realistiskt.

I det läget är det de lägre serierna som får betala för domarbristen mer än några andra.

Jag tycker genuint synd om majoriteten av våra lokala lag som ändå måste spela enkelmöten men jag förstår också Västergötlands fotbollförbund som tog beslutet tidigt.

Men – nu har vi likväl två serier med lokal representation som spelar som man ska spela en fotbollsserie och det känns för jäkla fint.

Hörde ni någon ropa “äntligen!” i fjärran när beskedet kom igår så var det Vårgårda, Holmalund, Gerdsken och AIF.

Och jag.

ANNONS