Onsdagen till Holmalunds fördel

Sporttankar

Det svänger snabbt i fotbollens värld.
Hade jag skrivit den här krönikan innan onsdagens omgång i division III hade den med stor sannolikhet handlat om hur stor favorit AIF varit inför lördagens derby. Om hur grönvitt manövrerat ut serieledaren Fristad och hur anfallstrion Berisha – Glännbro – Wiland skulle ha lekstuga även mot Holmalund. Om hur HIF åkt till Kinna och fallit in i gamla synder med uddlöst anfallspel och för lite jävlaranamma i närkampsspelet som genererat ännu en uddamålsförlust.

………………………

Men nu är situationen en annan. Både Alingsås IF och Holmalund spelade i onsdags och de båda matcherna ändrade förutsättningarna inför derbyt ganska markant. Holmalund bröt en rad trender när man dels vann, dels vann på hemmaplan och dels gjorde fyra mål. Nu ska det sägas att det inte på något sätt var en rödvid uppvisning i anfallsspel, men det fanns ändå några saker som ofta saknats tidigare i år. För det första fanns det spelare som hade mod och kompetens nog att slå ut sin motståndare. Ofta krävs det en individuell prestation för att skapa målchanser och Jonny Larsson låg bakom två av målen och Dejvid Hassan ett med just en sådan aktion.

Men ännu viktigare ur Holmalunds synvinkel – det fanns någon som satte dit bollarna. Sebastian Mårtensson syntes inte så värst mycket i spelet ute på planen, men det måste han inte heller göra. Som ensam forward gäller det att nosa till sig målchanser och sedan gilla läget när bollen dyker upp i straffområdet, och nu visade ”Sebbe” att han har det i sig. Tidigare har han gjort det för sällan, och jag erkänner att jag hade föredragit Anton Stenseke innan avspark mot Kållered, men nu visade Mårtensson mig att han var rätt man för jobbet och Nicklas Sporre att han gjort rätt val.

………………………

För Alingsås IF var det precis tvärtom. Inför Lerumsmatchen var laget ett enda stort utropstecken, medan det nu finns ett antal frågetecken. Christian Wieweg är avstängd och definitivt borta i derbyt, Chris Balkerud gick av skadad och David Hall dras med fortsatta knäproblem.
Börje Hansson har en del att fundera på innan han bestämmer sig för en startelva. Det bästa för AIF är självklart om Balkerud frisknar till och Halls knä håller för att ta över Wiewegs roll. Då behöver AIF-tränaren inte röra om så mycket i laget och Andreas Glännbro kan fortsätta som anfallare. Om inte så blir fallet kan Hansson välja att flytta ner Glännbro i mittlåset bredvid Johan Ahlqvist. Det skulle ge stadga bakåt, men samtidigt dra ner slagstyrkan framåt med ganska många procent. Om jag fått bestämma hade jag nog hellre flyttat ner Adam Axede som mittback och spelat Joel Josef från start på mitten.

Även Nicklas Sporre ska givetvis bestämma sig för en startelva. Christoffer Ängberg har en sträckning och är mycket tveksam till spel även på lördag, så låt oss räkna bort honom i spekulationerna. Det betyder att Sporre med största säkerhet väljer antingen den elva som startade så bra mot Kållered – eller den som avslutade så bra i samma match. Då ska Sporre välja mellan David Johansson och Sebastian Bülow Andersson, där Tobias Nordgren tar hand om högerbacken om Johansson spelar. I övrgt skulle det förvåna mig om Sporre ändrar något i laget.

………………………

Vad kan vi då förvänta oss för match på lördag? Jag kan tänka mig en ganska försiktig inledning där båda lagen äger en del boll på egen plahalva. AIF har förbättrat sitt passningsspel sedan i fjol och trycker likt HIF upp ytterbackarna långt i uppspelsfasen. Jacob Borg och Simon Preissler har liknade roller som balansspelare och fyller viktiga funktioner som spelvändare och tempohållare.

I min bok ska dock AIF gälla som favorit. Deras anfallsspel har en högre kapacitet än Holmalunds, det har de visat hela året och även i första halvlek av vårderbyt. För Holmalund handlar det om att ta rätt beslut på mittplan och värdera när det ska gå snabbt och när man ska hålla i. Mot Kållered var det stundtals för hög felprocent och för många bolltapp, och bjuder man AIF på samma omställningslägen lär Berisha och kompani inte vara sena med att tugga i sig bytet.

Men klarar Holmalund att ta sig igenom mitten kan man absolut hota AIF. Jonny Larsson och Sebastian Mårtensson ser ut att trivas tillsammans och med nyvunnet självförtroende kan HIF gå in till match med en ganska skön känsla i kroppen.
  
………………………

I tisdags hade jag tippat solklar hemmaseger. Nu är jag lite mer försiktig. Visst är AIF knapp favorit men Holmalund kan absolut skrälla och ta hand om alla tre poängen.
Det svänger som sagt snabbt i fotbollens värld.

  • Jonas Mökander
Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.