President Trump lämnade Vita Huset under helgen för landstället Camp David i Catoctin-bergen i Maryland. Med var frun Melania, sonen Barron och Melanias föräldrar Amalija och Viktor Knavs från Slovenien.

Rykten, konspirationer och läckor i politikens Washington

AT i Washington

Kommer Donald Trump att ställas inför riksrätt? Det är en fråga som ofta kommer upp i konversationer med européer, säger BBC World News America-korrespondent, brittiska Katty Kay i Washington.

Men det lär vara långt från det, med stabil republikansk majoritet i kongressen. I veckan framkom att specialåklagaren Robert Mueller ska undersöka om Trump försökt förhindra, försvåra eller influera utredningen av den förre säkerhetsrådgivaren Michael Flynn och dennes möjliga kontakter med Ryssland i samband med avskedandet av förre FBI-chefen James Comey.

Nästan dagligen förekommer läckor, främst i Washington Post och New York Times, från anonyma personer, kanske missnöjda regeringstjänstemän och motståndare till administrationen. Ibland är informationen korrekt, ibland felaktig. Men helt klart är att under ingen annan president har läckorna och ryktena varit så omfattande som sedan Trump tillträdde i januari. 

Amerikanska politiker, från båda partierna, har regelbundna kontakter med utländska diplomater, så även ryssar. Men Trumpmedarbetarnas kontakter synas nu i sömmarna. Förtroendet mellan presidenten och de inhemska nationella säkerhetstjänsterna är på bottennivå. Anledningen lär bland annat vara att Trump sänt ut en kaskad av nedsättande tweets mot dem, jämfört dem med Nazi-Tyskland, hånat deras omdöme om eventuell rysk inblandning i presidentvalet och jämfört det med felaktiga påståenden om Iraks massförstörelsevapen 2002-2003, samt uttalat sig positivt om WikiLeaks. Av presidentens supportrar har den uppiskade stämningen, med konspirationsteorier och kontinuerliga läckor om eventuell rysk inblandning, fått benämningen ”Russia Hysteria”. Presidenten själv kallar det för ”häxjakt”.

En av USA:s främsta Rysslandsexperter, professor Stephen Cohen vid Princeton-universitetet benämner det ”Russia-Gate”. Tre säkerhetstjänster publicerade en rapport i januari utan bevis, enligt Cohen, där anklagelserna gick ut på att Kreml och Vladimir Putin personligen ledde en operation för att hjälpa Trump bli vald till president och att Ryssland ”kapade” den amerikanska demokratin.

Cohen får medhåll av den konservative New York Times-krönikören David Brooks, som säger att han ”är störd av bristen på framväxande bevis om ett underliggande brott” om samarbete mellan Ryssland och Trumpkampanjen i presidentvalet. Men i bakgrunden kan också finnas eventuella och tvivelaktiga ryska affärsförbindelser. Trump bemöter som vanligt anklagelserna från sitt twitter-konto med miljontals följare – och stora kampanjmöten. Som nu under fredagen i Miami, Florida.

Enligt professor Cohen finns det en fundamental skiljelinje med Ryssland i politiska kretsar i Washington, där man anser att landet inte bekämpar terrorism i Syrien utan bara vill hålla president al-Assad under armen. 2016 protesterade 51 amerikanska diplomater mot president Obama för att denne ville ha ett visst samarbete med Putin om kontraterrorism. Man uppmanade också Obama att attackera Syrien.

Hur länge kommer Trumps bas att stödja honom? De flesta republikaner är fortfarande lojala med presidenten, och stödet bland ”kärntrupperna” är starkt. De påminns om att det var ett val mellan Trump och Hillary Clinton, en kandidat som är djupt impopulär bland konservativa. Nu senast erinrade han sina väljare om Clintons emailskandal, och  twittrade att kandidaten ”förstörde telefoner med hammare, ’blekte’ emails, & hennes man (Bill Clinton) träffade justitieministern (Loretta Lynch) dagar innan hon frikändes från skuld – och de talar om förhindrande av rättvisan?”

Clintons eventuella relationer med Ryssland har varit på tapeten. Mediauppgifter gör gällande att Bill Clinton gav betalt tal i Moskva, att amerikanskt uran såldes till Ryssland, när Hillary Clinton var utrikesminister, och att Clintonstiftelsen mottog miljonbelopp från landet. Men generellt hade Clinton ett bättre förhållande till säkerhetstjänsterna, som inte varit speciellt förtjusta i Trumps ”mjuka” linje mot Ryssland och isolationism. Hillary Clinton hade en mer interventionistisk (eller neokonservativ) utrikespolitisk inriktning, något som det finns många supportrar av bland politiska byråkrater i Washington. George W. Bush ansågs stå under starkt neokonservativt inflytande.

Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.