Talman Urban Ahlin diskuterade Rysslandshotet i House of Sweden i Washington på tisdagen.

Vi är rädda för ryska björnen

AT i Washington

Lider ryssarna av ”postimperialistiskt stressyndrom”? Hotet från Ryssland i Östersjöregionen utgjorde det stora diskussionsämnet under ett seminarium om de nordiska utmaningarna (”Challenges in Northern Europe and How to Face Them Together”) på tisdagen i House of Sweden i Washington. Riksdagens talman Urban Ahlin skrädde inte orden. Han menade att Ryssland tror att grannarna verkligen tillhör dem.

– Det är inte alltid lätt att samarbeta, men vi måste sända en klar signal – att den röda linjen går här! Välmående länder har välmående grannar, enligt Ahlin.

Att president Trump inte är populär i Sverige är ju knappast något nytt. Endast 10% av svenskarna känner förtroende för den amerikanske presidenten (medan 93% kände förtroende för Barack Obama!). Men Urban Ahlin avfärdade detta och sade att svenskarna alltid har den uppfattningen om republikanska presidenter. Det var samma sak med Ronald Reagan och George W. Bush. Medan demokratiska presidenter är ”en av oss” och ”wow”, enligt honom. Trump har påpekat att NATO-länderna måste höja sina försvarsutgifter till målsättningen 2% av GDP. Länge har amerikanska beslutsfattare irriterat sig på att européerna dragit fötterna efter sig, och den libertarianske presidentkandidaten 2016 Gary Johnson hävdade till och med att amerikanska skattebetalare subventionerar europeiska välfärdssystem, genom att USA:s försvarsutgifter är mycket högre och landet förväntas försvara europeiska länder vid attack.      

Den 7-8 juli hålls G20-mötet i Hamburg. Det blir första gången Donald Trump och Vladimir Putin träffas, och man förväntar sig en gigantisk ”macho posturing”. Hur blir handskakningen…? En kraftmätning? Ingen vill ha en konflikt mellan USA och Ryssland, och i valrörelsen undrade Trump: ”Varför kan vi inte komma överens med Putin?” Den amerikanske presidenten vill verkligen ha ett gott samarbete med Ryssland, men landet har inte mycket att erbjuda, framkom det. Trots diskussionerna om Trumpadministrationens politik, var Rysslandshotet speciellt framträdande under seminariet.

Ināra Mūrniece, talman i det lettiska parlamentet, varnade för ett aggressivt Ryssland, som vill splittra den transatlantiska relationen – ”och vi behöver USA:s ledarskap”. Lettland blev medlem i EU och NATO 2004. Medan norska stortingspresidenten Olemic Thommessen berörde terrorism och radikal extremism samt stödet för östra Ukraina, men hävdade att länderna måste arbeta konstruktivt – när det är möjligt — med Ryssland, bland annat i Arktis. ”Men man ser ingen större förändring i Rysslands uppträdande. Aktiv inblandning av USA är nödvändigt i området,” enligt Thommessen.

EU:s framtid, den transatlantiska relationen och att begripa den nya amerikanska administrationen, är mycket aktuella frågor, sade Julie Smith, Director på Centre for a New American Security. ”Norra Europa är tillbaka!” konstaterade Derek Chollet från The German Marshall Fund of the United States. ”USA utför sina åtaganden, med ökade försvarsutgifter, som har stöd i kongressen för de utmaningar som Nordeuropa står inför”. Chollet påpekade att försvarsminister Peter Hultqvist besökt Washington två gånger under senare tid. Kurt Volker, Executive Director för the McCain Institute for International Leadership, menade att trots en populistisk retorik från president Trump, så kännetecknas den nya administrationens politik av professionalism, med mycket kompetenta ministrar.

De nordiska ledarna tycktes vara överens om att man måste öka försvarsutgifterna. Och målsättningen med resan förefaller vara att man behöver hjälp från USA, och inte kan lämna kontrollen över Östersjön och norra Atlanten till Ryssland.

Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.