Foto: BOSSE ÅSTRÖM
Nellie Sterki, uppvuxen i Alingsås, studerar på Wendelsberg teater och skolscen.

Att våga kasta sig ut

Gästbloggen

Nellie Bäck Sterki, uppvuxen i Alingsås och fortfarande engagerad i Alingsås Musikteatersällskap, bloggar den här veckan om sin väg till det hägrande skådespelaryrket.

Söndag 21 januari

Det konstnärliga inom både yrke och utbildning kan säkert tros vara väldigt lätt för att man får göra det man gillar mest, men även där finns det motgångar. Man måste kämpa både fysiskt och psykiskt, det är väldigt lätt iallafall för mig att klanka ner på sig själv, och det tror jag också många känner igen sig i. 

Men under dessa år jag har utbildat mig har jag insett att jag måste kasta mig ut, våga prova, våga göra fel för det är då man utvecklas! Våra lärare på Wendelsberg säger hela tiden att vi måste våga göra fel och dom har rätt. Om man redan från första början hade vart en perfekt skådis eller artist, då hade vi ju aldrig kämpat så mycket för att nå det man vill. Hade man verkligen tyckt det var roligt då? Nä jag tror inte det. Så det är viktigt att våga. Våga vara rädd, våga kasta sig ut och våga göra fel. Men också våga vara stolt och nöjd över det man åstadkommit.

Foto: Stephen Sjöstedt
Foto: Stephen Sjöstedt

 

Jag får ofta höra att det är väldigt svårt att få jobb efter tex teaterutbildningar och folk undrar om jag inte hellre vill studera något som jag sedan kan vara ekonomiskt oberoende av. Alltså jag kan med en gång säga att det intresserar inte mig över huvudtaget. Jag vill hellre leva snålt och ha roligt (genom att följa min dröm) än att studera något för att endast få pengar, inget som lockar mig alls. Det är klart det är skönt att ha pengar, men jag tror inte för fem öre att vi människor blir lyckligare av pengar. 

Mitt mål här i livet är att lyckas inom det konstnärliga som jag skrev i tidigare och jag ska göra allt för att lyckas, jag kommer få många nej, men kommer inte ge upp för det. Utan bara fortsätta upp för den långa uppförsbacken till jag når toppen.

Jag hoppas ni har tyckt om att följa mig denna veckan, jag har tyckt det vart väldigt kul att skriva åtminstone.

Stor kram,

Nellie

 

Lördag 20 januari

Premiären är nu avklarad!

Som jag skrev i ett tidigare inlägg så har vi hållt på med en nyårsshow – hjärnkoll – och ikväll har vi haft vår premiär! Vi har repat 09-21 varje dag från den 5 januari fram tills idag. Och innan jullovet hade vi ju också repperiod fast det var vanliga skoltider 8.30-16.00

Det har varit väldigt intensivt och kämpigt men nu när vi har haft premiär vet jag att det verkligen var värt allt slit! Annars hade vi aldrig uppnått detta resultatet som vi tillslut gjorde det.

I vår revy hittar du svaren på frågorna du undrat över året 2017. Varför pratar alla norska? Kan krukväxthysterin växa ännu mer? Är det 2018 eller 1968? Vilka sitter i sandlådan och är Finlands sak vår?

Som namnet antyder har vi (h)järnkoll på året som gått.

Foto: Ulf Magnusson
Foto: Ulf Magnusson
Foto: Najomi Brezina
Foto: Najomi Brezina

 

Denna föreställning passar både den yngre och äldre publiken, då vi varvar moderna och klassiska nummer bl.a. hyllar vi några gamla svenska humorklassiker, det vill ni inte missa! Så ta med dig mamma, pappa, mormor, farfar, barnbarn eller din partner, detta är något som passar alla. 

Vill ni gå på föreställningen så hittar ni mer info på denna hemsida: Wendelsbergs teater

Föreställningen spelas på Wendelsbergs Teatern i Mölnlycke och är ca 2,5 timma. 

Det var allt ifrån mig i detta inlägg. Hoppas att vi ser några alingsåsare på vår föreställning.

Kram, Nellie

 

Fredag 19 januari

Feminism inom teater och hur viktigt det är.

Jag kan stolt säga att jag är feminist, vilket jag tycker att alla borde vara. Många tror ju att vi feminister är manshatare men det stämmer verkligen inte.

Feminism innebär att erkänna att det finns strukturella skillnader mellan män och kvinnor, samt att vilja förändra dessa så att alla får samma villkor.

Feminism och jämställdhetssträvan har samma mål och är i grunden precis samma sak. Feminister vill att kvinnor ska vara jämlika, men också att män ska vara jämlika. Att ordet är just feminism är för att det är vi kvinnor som är utsatta.

I oktober tog #MeToo-kampanjen över sociala medier och i dess spår har många män försvunnit från rampljuset efter anklagelser om sexuella övergrepp och trakasserier.

Kampanjen flyttar från nätet till gator och torg. Söndag den 22 oktober hålls på flera håll i Sverige manifestationer mot sexuella trakasserier. 

Flera medieprofiler anklagas och får sluta.

Bl.a: TV4:s Martin Timell tas ur tjänst och alla hans program stryks ur tablån efter anklagelser om sexuella ofredanden. Senare polisanmäls Timell för våldtäkt.

Uppstarten till tystnad tagning:

Under november publiceras en rad upprop från kvinnor i olika branscher. Först ut är de 703 skådespelare som går samman mot kränkningar i kulturvärlden. Flera personer berättar om sina egna upplevelser av sexuella trakasserier. På sociala medier används hashtaggen #tystnadtagning.

Detta är ett utdrag ifrån #tystnadtagning :

”När det stod på som värst berättade jag för den kvinnliga regissören som tyckte att jag bara skulle ta det hela som en komplimang och sa att jag nog måste förbereda mig på att det skulle komma och vara på det här viset fortsättningsvis i min karriär eftersom jag var så vacker. Jag berättade för sjuksystern på teatern och hon erbjöd mig terapi mot ångesten, en ångest som försvann när han slutade stöta på mig. Sjuksystern ville även att jag skulle berätta för ensemblenchefen, men jag kände inte tillit och ville så gärna få mer jobb. Jag ville inte ställa till det, jag ställde inte till det. Jag uppförde mig exemplariskt och räddade hela produktionen. Men inte fick jag jobb för det.”

Ni förstår säkert lika mycket som jag hur viktigt det är att detta tas upp, och för min del speciellt i skådespelarbranschen där så många utsätts. Så med feministsymbolen runt halsen kämpar jag vidare varje dag.

Kram Nellie

Torsdag 18 januari
Förebilder, personer som jag ser upp till, och riktigt grymma skådespelare. Del två.

Suzanne Reuter
Vår enastående Reuter. Vi minns henne från bl.a. Svensson Svensson, Yrrol, Ebba och Didrik, Sanning eller konsekvens, Fröken Frimans Krig och sist men inte minst Vår tid är nu, succéserien som gick på SVT i höstas. Reuter, vilken krutkvinna hon är alltså. Så öppen och ärlig. Och hennes skådespel är ju makalöst. Och att nu på senare år så blir hon bara bättre och bättre! Wow alltså. Jag vill bli som hon när jag blir äldre, att bara utvecklas mer och mer för varje år som går och ha kvar min talang.

Alicia Vikander
Jag minns första gången jag la märke till Vikander, vilket var när hon var med i Andra Avenyn där hon spelade Jossan. Sen har det bara gått bättre och bättre för henne, hon tilldelades en guldbagge för bästa kvinnliga huvudroll i filmen Till det som är vackert, vilket var hennes stora genombrott. Sen blev hon uppmärksammad internationellt och 2016 vann hon en Oscar i kategorin bästa kvinnliga biroll, för rollen Gerda Wegener i filmen The Danish Girl. Vikander slutar aldrig förvåna med sin talang. Hon sökte scenskolorna fem gånger utan att komma in, men se så bra det gick för henne ändå. Något man kan ha i åtanke när all auditionstress påverkar en.

Meryl Streep. Foto: Universal Pictures
Meryl Streep i Mamma Mia. Foto: Universal Pictures

Meryl Streep
Streep har vunnit flera olika priser för bl.a. bästa kvinnliga huvudroll. Hon är en riktigt duktig skådespelare, så naturlig och fin. Riktigt bra mimspel, hon är äkta. När hon spelade in Mamma Mia-filmen så var hon den enda utav skådespelarna som sjöng på plats, då hon själv tyckte att det framförde mest känsla och att det var äkta och mest rätt. Och det är något som jag verkligen beundrar, även om jag själv vill bli skådespelare så tycker jag för det mesta att det spelar ingen roll hur fint man sjunger för om man inte har känsla så ger det ingenting alls. Streep är en kvinna jag verkligen beundrar och så har det varit länge.

Detta var några utav mina förebilder. Hoppas vi ses i morgondagens inlägg.

Onsdag 17 januari

Förebilder, personer som jag ser upp till, och riktigt grymma skådespelare. Del ett.

Jag har en hel del förebilder inom teatervärlden så jag tänkte nämna några stycken i detta inlägget och varför jag ser upp till dom.

Rikard Wolff
Mitt liv gick i kras när Wolff dog, usch det var en hemsk dag. Jag har alltid älskat hans skådespel, beundrat honom. Första filmen jag såg av honom var Änglagård och jag blev fast vid honom direkt. Han är så duktig på rolltolkning och att få fram sin karaktär. Och så får vi ju inte glömma Lejonkungen, att han är rösten till Scar.

Jag såg en föreläsning han höll i, han var så genuin och fin och verkade var en underbar person även utanför skådespelet.

Adam Pålsson
Jag såg nyss Pålsson på filmduken, där han spelade huvudrollen i den fina Ted – För kärlekens skull. Han gjorde en så fin rolltolkning, han är riktigt duktig. Han gör ofta väldigt bra tolkningar av olika roller och karaktärer. Torka aldrig tårar utan handskar, det är en riktigt bra serie och Adam Pålsson och Adam Lundgren har ett så fantastiskt samspel. Pålsson kom in på Scenskolan i Stockholm 2008-2012 och han var endast 20 år när han kom in. Men han är ju duktig så det förvånar mig inte.

Alan Rickman. Foto: pinterest.com
Alan Rickman. Foto: pinterest.com

Alan Rickman
Sist men inte minst i detta blogginlägg är Rickman, även hans död var något utav det sorgligaste, jag minns så väl den dagen då jag fick reda på det. Rickman är nog som mest känd för sin roll som Severus Snape, och det var i Harry Potter filmerna som jag verkligen fastnade för hans skådespeleri. Han gjorde rollen som Snape så bra, fantastiskt mimspel. Det jag har lagt märke till är att han använde sig av komik, ironi samt ilska. Och hur han binder samman dessa tre till en riktigt bra karaktär. Han var verkligen en så bra skådespelare.

Fun fact: Jag och Rickman föddes båda på samma datum.

Detta var dagens förebilder, resterande förebilder kommer imorgon.

Kram Nellie

Tisdag 16 januari
Från en sjuårings musikaldrömmar till att nu ha teatern i fokus, del två

Hösten 2015, sommaren efter studenten så började jag på Markaryds Folkhögskola – Show och Musikal. Det var första gången jag flyttade hemifrån, och Markaryd ligger ca 3 timmar från Alingsås, så nervös, det var jag utan tvekan. De första veckorna var det såklart en hel del hemlängtan, då jag inte kände en enda person från början. Men trots hemlängtan så var det en bra och fin gemenskap från allra första början.

Året gick väldigt fort, men det var ett av mina bästa år i livet. Jag utvecklades väldigt mycket och det bästa av allt jag fick vänner för livet, många personer jag umgås med även idag. Under vårterminen började auditionperioden och jag sökte fem olika skolor. Jag kom in på Wendelsberg teater och skolscen på teaterlinjen med inriktning musikdramatik vilket är en tvåårig linje, och där började jag hösten 2016.

Det här var återigen läskigt och inte heller denna gång kände jag någon från första början. Men samma där, vi fick en väldigt bra gemenskap. Denna utbildning blev jag genast lite rädd för, det var väldigt mycket fokus på teatern om man jämför med Markaryd som var mer inriktat på show, och jag hade inte hållit på så mycket med teater innan. Men längre in på terminen så blev allt roligare och roligare och jag insåg på riktigt vad teater var och att det faktiskt var min grej. Jag blev ju såklart chockad med tanke på att jag så länge hade varit inriktad på musikal, men samtidigt så lättad, det var som en uppenbarelse och jag undrade varför jag inte insett detta tidigare. Jag började genast inrikta mig mer och mer på teatern och la allt mitt fokus på det.

Nu är jag inne på andra året och snart börjar auditionperioden igen, jag har bestämt mig för att söka alla scenskolorna – Stockholm, Göteborg, Luleå och Malmö så just nu går mycket utav min lediga tid till att öva monologer. Utöver det så har vi snart premiär för vår Nyårsshow och vi repar varje dag 09-21. Men jag kommer skriva mer om vår föreställning om några dagar! Ha det fint så syns vi i morgondagens inlägg.
Kram Nellie

Måndag 15 januari

Från en sjuårings musikaldrömmar till att nu ha teatern i fokus, del ett. 

När jag var sju år såg jag min första musikal, Little shop of horrors, som sattes upp av AMTS. Redan då insåg jag att det var på scen jag ville stå. 

Jag har alltid varit en person som älskar att sjunga och dansa, jag brukar kunna referera till ABBA-låten Tack för alla sånger (Thank you for the music): ”Jag kunde dansa långt innan jag lärde mig gå, och mamma har sagt jag sjöng innan jag fyllde två.” För ungefär så har det varit för mig. Som liten hade jag alltid uppträdanden för både min klass och familj, så ofta som jag kunde, helst varje dag om jag fick bestämma. Det var som att jag hittade mig själv i musiken och dansen, nästan som att jag hade lättare att uttrycka mig på det sättet. 

Jag började och ta danslektioner vid fyra års ålder, började i flera olika körer och några år senare började jag med sånglektioner. Så jag hade fullt upp med det jag älskade varje dag. Som liten gick jag på Lendahlsskolan, vilket är en väldigt musikalisk skola, senare började jag på Östlyckan och var med i kabaréerna som sattes upp där, uppträdde på morgonsamlingarna, ja jag tog alltså varje tillfälle jag fick som ni kanske börjar förstå. När jag skulle börja gymnasiet så valde jag mellan estet dans och estet musik, det blev musik för att jag tänkte att det var lättare att ta danslektioner utanför skolan än att få så mycket utav musiken som jag skulle få på estet. 

2013 kom jag med i AMTS uppsättning Julshowen och därefter var jag med i flera produktioner. AMTS har gjort så mycket för mig, för det första så är det en sån galet bra gemenskap, och för det andra utvecklades jag väldigt mycket genom att vara med i de olika uppsättningarna. Jag följde mina drömmar och sökte till olika musikalskolor och kom in på Show och Musikal som var en ettårig utbildning i Markaryd och jag började på den utbildningen 2015. 

Det här är första delen utav hur det konstnärliga började för mig, resten får ni läsa i morgondagens blogginlägg. 
Kram
Nellie

  • Nellie Sterki
Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.