Trumpanhängare under presidentinstallationen den 20 januari 2017. Fortfarande har presidenten starkt stöd bland sina kärnväljare.

Trump – fortfarande starkt stöd hos kärnväljarna  

AT i Washington

Efter ett år som president har Donald Trump fortfarande starkt stöd av sina anhängare och kärnväljare. Och polariseringen mellan Clinton- och Trumpsupportrarna är lika stor som någonsin tidigare. Så omfattande att den leder till dispyter mellan vänner och familjegräl hos många amerikaner.

Den stereotypa bilden av den typiske Trumpväljaren – ”den bedrövlige” som Hillary Clinton sade i kampanjen – är en outbildad vit individ, med rasistiska tendenser, från arbetar- eller medelklassen i ”Fly-over-country”, det vill säga inlandsstaterna mellan östkusten och västkusten, som lever på kolhydratrik snabbmat och handlar på Wal-Mart.

Men det är en sanning med modifikation. Man träffar till och med på Trumpväljare i Washingtonområdet! Högutbildade, framgångsrika, aristokrater, konservativa som föraktar Hillary Clinton, och republikaner, som visserligen kallar Trump en pajas och gärna sett en annan kandidat, men i slutändan aldrig i livet skulle kunna förmå sig till att rösta på en Clinton. Och som förvånansvärt oblygt tillkännager sina sympatier! Och anledningen? De säger att de tröttnat på politisk korrekthet och identitetspolitik. Eller ”politics as usual” – det politiska etablissemanget och lobbyisterna i Washington. Att de ville ha förändring, eller gillar att presidenten ”skjuter från höften”. Och ogillar ”liberal arrogans” i New York, Washington, D.C., Los Angeles och San Francisco. Medan många Clintonsympatisörer inte missar ett tillfälle att uttala sitt förakt för landets ledare.

Trumps godkännandesiffror svävar mellan 36-45 procent enligt olika opinionsinstitut. Vilket är ungefär detsamma som för ett år sedan. Alltså inga större förändringar. Det är också det starka stödet från kärnväljarna som medverkar till att republikanska kolleger ogärna vill gå hårt åt presidenten, eller kritisera denne. Man har sett hur det har straffat sig att utmana hans konservativa bas.

Men det som ligger tungt över det politiska Washington just nu och ”suger all energi” – inför presidentens tal till nationen, State of the Union, på tisdag kväll – är den specielle åklagaren Robert Muellers utredning om Trumpkampanjens misstänka eller möjliga Rysslandskontakter (och huruvida Putins Ryssland påverkat valutgången i november 2016), och en preliminär intervju – eller förhör – med presidenten.

Något som en del anser kan leda till riksrätt, vilket dock i dagsläget måste bedömas som minimalt med republikansk majoritet i både representanthuset och senaten. Såvida presidenten inte avskedar Mueller. Samt om den omstridda så kallade ”4-sides-promemorian” kommer att offentliggöras under kommande veckor. Enligt mediarapporter skulle den utgöra en redogörelse – sammanställd av republikaner i representanthuset – om ett skandalöst dokument om Trump, inledningsvis initierad och betald av republikanska motståndare för att senare tas över av Clintonkampanjen, användes som förevändning för avlyssning av Trumpkampanjen. Demokratiska kongresspolitiker (som lär arbeta på sin egen promemoria), liksom justitiedepartementet, motsätter sig publicering.

Det är alltså upplagt för partipolitisk strid och sammandrabbning framöver, mycket står på spel och utgången är oklar. Massmedier går på högvarv, där ”Mainstream Media” som CNN, MSNBC, New York Times och Washington Post diskuterar om presidenten begått obstruktion (förhindrande) av rättvisan i samband med Muellerutredningen, och om det till och med kan bli fråga om riksrätt, medan Fox News och Wall Street Journal undrar om det fanns en konspiration för att hindra Trump från att bli president, och efter att han installerats tvinga bort honom från posten.

Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.