Alla elever bör få stöttning i skolan

Regionalt

Många elever i grundskolan och på gymnasiet upplever brist på stimulans i skolarbetet, att de helt enkelt får för få utmaningar. Detta visar bland annat en skolenkät från myndigheterna 2015, där ett stort antal niondeklassare uppger att de får för lite utmanande uppgifter i skolan. Trots detta väljer regeringen och våra skolor att först och främst prioritera de elever som strävar efter att få godkänt.

I en artikel i Svenska Dagbladet 3 april 2017 intervjuas OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher, som varnar för att svenska skolan blir allt mer ojämlik och att kunskapsklyftorna ökar. Han hävdar att detta är ett växande problem. En jämlik skola handlar för mig om att alla elever ska få likvärdig undervisning och nya utmaningar utifrån sin egen prestationsförmåga, inte att alla elever ska ligga på samma kunskapsnivå. Alltså bör regeringen och skolorna i kommunen också prioritera de elever som har högre målsättningar, för att även de ska kunna nå sin fulla potential.

I och med globaliseringen, klimatpåverkningarna och inte minst teknikutvecklingen behöver vi fler som kan arbeta inom dessa områden, och fler som kan driva forskningen framåt. Vi behöver nya företag och nya ideer för att kunna föra teknikutvecklingen och forskningen framåt, och för att kunna lösa de enormt stora klimatproblem vi har idag. Genom att fler elever som inte nöjer sig med en godkänd lägstanivå blir sporrade och utmanade i skolan kan de nå höga resultat, och vi går inte miste om de dolda talangerna.

Sverige skulle kunna bli ett mer innovationsrikt land, där klimatet och tekniken står i fokus. Detta med hjälp av alla de elever som nu går i skolan, och all den kunskap de skulle kunna ha möjlighet att få. På så sätt skulle det svenska samhället kunna leda oss framåt i globala sammanhang och ut på den globala marknaden, och Sverige skulle kunna föregå som ett gott exempel gällande klimatsmarta lösningar och nya effektiva lösningar inom teknik.

De elever som har en gymnasieexamen men för låga betyg för den utbildning de vill komma in på, måste läsa om vissa kurser på exempelvis komvux. Om man istället utnyttjar resurserna på ett annat sätt i ett tidigare skede kan många studenter slippa den omvägen. I själva verket hade många av eleverna som läser om kurser, med rätt hjälpmedel och utmaningar, redan under gymnasietiden kunnat klara kurser med högre betyg. På så sätt kan många slippa att läsa om kurserna senare efter gymnasiet. Fler resurser i form av bland annat lärare skulle onekligen kosta mer pengar.

Men eftersom det inte kommer behövas lika många lärare på komvux, kan de istället anställas på bland annat gymnasieskolorna för att förbättra elevernas resultat. På så sätt skulle det inte kosta mycket extra att bedriva den undervisning som skolorna egentligen skulle behöva göra.

En skola där alla elever får utmaningar och stöttning i skolarbetet, oavsett kapacitet att kunna lära sig, borde vara en självklarhet för både kommunen och regeringen. Inte förrän då kommer Sveriges skola vara jämställd.

  • Astrid Petersson
Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.