Foto: TOTTE VESTERLUNDHans Jartoft har de senaste åren allt mer intresserat sig för vår mat.
Foto: TOTTE VESTERLUND
Hans Jartoft har de senaste åren allt mer intresserat sig för vår mat.

Hur stor del skattebetalda sjukvårdskostnader skulle vi undvika med riktig mat?

Gästbloggen

Alingsåsaren Hans Jartoft har ett brinnande intresse för mat och hur det vi stoppar i oss påverkar vår hälsa. Nyligen gav han ut en bok med dessertrecept utan vanligt socker. Den här veckan bloggar han i AT om mat från olika perspektiv.

Söndag 4 mars
Hål i tänderna

Vad händer om man ofta äter socker, billigt industri-bröd, och till på köpet har blivit fettskrämd, speciellt skrämd för mättat djurfett? Chansen är då stor att det har blivit hål i en tand. Fast du har väl bara slarvat lite med tandborstningen? Tandborstning har vi ju hållit på med sedan… 1950-talet. Innan dess tappade väl alla tänderna till slut? Vänta nu. Är det rimligt att vi utvecklats som art under miljontals år utan att våra tänder tål den mat vi äter, och att vi blir starka och friska av den maten?

Jag har hört en siffra om studier av tänder i gamla skelett. Före spannmålet började erövra värden för cirka 10 000 år sedan, har man funnit hål i tänderna i 2 procent av fynden. Antagligen från för mycket frukt eller honung i kombination med mineralbrist. Efter spannmålet ökade den siffran till cirka 10 procent. Och, just det, 1940 var den siffran hos mönstrande unga män i Sverige avrundningsbar till inte mindre än 100 procent!

Författaren Theodor Kallifatides kom från Grekland till Sverige 1964. Redan under det första året i Sverige fick han plötsligt hål i tänderna. Berodde detta på maten eller bristen på tandborstning? Vad kan rimligen vara bäst för hälsan? Att äta mat som kroppen mår bra av, som i Grekland 1963. Eller att äta dålig mat som skadar kroppen, som i Sverige 1964?

Visst, man kan borsta tänderna. Men hur borstar du magen, tarmarna, blodådrorna och varenda cell i din kropp? Avmineraliseringen som socker och vetemjöl skapar och bristen på mineraler och vitaminer i processad industrimat, är för din egen hälsas skull allt annat än bra. Sätt sedan ett samhällsperspektiv på detta. Hur stor del av våra skattebetalda sjukvårdskostnader skulle vi kunna undvika med riktig mat? All tandvård som inte orsakats av olyckor? Alla kostnader förknippade med diabetes typ två? Alzheimers? Benskörhet? Majoriteten av alla hjärt- och kärlproblem?

Hur skall man hantera dessa problem på en ”fri” marknad? En marknad där storindustrin inom livs- och läkemedel står för vår ”utbildning”?


Dagens boktips: Cure dental decay, av Ramiel Nagel.

Istället för dagens filmtips, ett lyssningstips: P3 Dokumentär, Vipeholmsexperimenten.

Lördag 3 mars
Grönsaker

Har du följt de senaste dagarnas inlägg har säkert frågan dykt upp. Vad ska man egentligen äta istället? Istället för bröd och sådant som innehåller socker (eller sådant som höjer blodsockret mycket). Pröva med fler grönsaker istället. Riv blomkål och ät det istället för ris. Strimla eller ”spiralisera” zucchini istället för pasta. Skiva valfri grönsak istället för pastaplattor i lasagnen. Koka skivad rättika (ser ut som en jättestor vit morot) i vispgrädde och gör sedan en gratäng av den, då har du ett utmärkt alternativ till potatisgratäng. Gillar du potatismos? Koka blomkål i vispgrädde en kvart eller så, tillsätt riven ost, salt och peppar.  

Näst efter vetemjöl och socker är kokt varm potatis en av de värsta blodsockerhöjarna. Rå eller kall kokt potatis är däremot något helt annat. Stärkelsen är då, eller blir då, resistent mot magsyran och går vidare till tarmarna, då sker ingen blodsockerhöjning. Detta kan vara skillnad mellan liv eller långsam död för somliga. Speciellt för insulinresistenta, vilket man lätt blir om man äter socker dagligen.

Tyvärr slås ofta ”frukt och grönt” ihop när det gäller kostrekommendationer. Det är dock stor skillnad på frukt och grönt. Grönsaker har generellt sett minst lika mycket vitaminer och mineraler som frukt har, beroende på hur de har odlats och gödslats. Men, utan den leverförfettande fruktosen och oftast har grönsaker färre blodsockerhöjande kolhydrater.

Se frukt som godis, och ät aldrig vanligt godis mer, snälla, det är bara så meningslöst. Ät mer grönsaker och ät dem med så ekologiskt och oprocessat djurfett som du har råd med. Snälla, för jag vill se dig frisk och glad.

Dagens boktips: Fetmakoden, av Jason Fung.

Dagens filmtips: Hacking the food system, om hur man kan restaurera utsugen jordbruksmark.

 

Fredag 2 mars
Bröd

”Socialstyrelsen rekommenderar, ät sex till åtta skivor bröd om dagen”. Hur många minns den devisen? Hur många minns att det inte var socialstyrelsen som sa så utan att det var branschorganisationen Brödinstitutet? Det var en slug vinkling av en kolhydratrekommendation som hade räknats om helt till bröd. Gammal vanlig ohederlig lobbying som världen fortfarande är full av.

Näst efter socker är vetemjöl en av våra kroppars stora fiende. Spannmål är billig energi och tjugo procent(!) av världens kalorier kommer från vete. Men, vad var det som det stod i Bibeln om vårt dagliga bröd? Tänk då på att bröd idag och bröd för över 2000 år sedan är två helt skilda saker.

Sannolikt var Bibelns bröd inte gjort av vete, och absolut inte siktat vete där skal och grodd skiljts från stärkelsen, frövitan. Troligen var det gjort av hela krossade korn, av just korn. Det var platta och ojästa bröd. Spannmålet var dessutom i princip helt opåverkat av senare tiders ”förädling”. Det hade också vuxit i riktig näringsrik jord som aldrig konstgödslats.

Spannmålets nyttighet eller onyttighet debatteras mycket. Hur skadligt är proteinet gluten i modernt vete? Hur mycket blodsockerhöjning av stärkelsen i spannmål är egentligen ok? Hur bidrar bröd till avmineralisering av kroppen? Det här kan man träta om länge men en sak är säker. Har du problem med dåligt immunförsvar, låt bli bröd. Har du problem med högt blodsocker, låt bli bröd. Har du problem med övervikt, låt bli bröd. Har du problem med dåliga tänder, låt bli bröd.

Vill du gå ner i vikt, ät smöret och pålägget, och låt bli brödet. Vad är det man blir tjock av när man äter pizza? Det är inte den feta osten ovanpå, det är det vita brödet därunder. Återigen, ingen behöver argumentera om detta. Du bestämmer vad du stoppar i dig och du kommer att märka skillnaden (om du kan stå emot beroendekänslor, reklam och ”det som alla andra äter”). Pröva att vara helt spannmåls- och sockerfri i två månader. Mår du bättre? Blev du friskare. Välkommen i den friskare och växande klubben.
Hans Jartoft

Dagens boktips: Wheat belly (”Brödberoende” på svenska) av William Davis.
https://www.bokus.com/bok/9780008118921/wheat-belly/

Dagens filmtips: Den sista skörden, om industrialiserat jordbruk.
https://www.svtplay.se/video/13357996/sista-skorden/sista-skorden-1

Torsdag 1 mars
Socker

I Sverige har vår kärlek till socker sina rötter i 30-talets statligt stödda sockerpropaganda. Sockerproduktionen stod för hela 5 procent av industriproduktionen i Sverige och runt 1930 hade priset på socker snabbt halverats. Kris i branschen. Lösningen blev massiv sockerpropaganda. Socker på gröten (i Norge har man salt på gröten). Sylta och safta. Sju sorters kakor. Socker var den bästa och mest prisvärda näringen.

Tio år senare hade 99,9 procent av alla som mönstrade hål i tänderna. Tack för det Staten och Svenska Sockerbolaget. Vipeholmsstudien i Lund kom fram till att kolhydrater och framför allt sockret bar skulden. Ok, sockerskatt! Nej, sakta i backarna, då tjänar våra kompisar i sockerbranschen inte lika mycket pengar. Vänta nu, vi…  vi måste lära folket att borsta tänderna istället, och skölja med giftigt flour, säga bara till ungarna att spotta ut efteråt.

Så, under senare hälften av 1900-talet blev vi bäst i världen på att borsta tänderna. Tänderna blev bättre men hälsan överlag blev det inte. Kan det bero på att vi ännu inte kommit på ett sätt att borsta mage, tarmar och blodkärl? Sockrets långsamma ”förgiftning” i våra kroppar är tragisk att se. Hur många är sjukdomarna som i huvudsak orsakas av socker? Sockersjuka av typ två. Karies. Åderförkalkning. Högt blodtryck. Höga triglycerider. Missfärgat och hårdnande brosk. Alzheimers (sockersjuka typ tre). PCOS. Akne. Depression. Ja, listan kan göras ännu längre, jag tror dock det räcker nu.

Det är klart att man kan äta något lite socker en gång i veckan. Men det kan lätt bli varje dag, socker är ju så gott och finns lätt tillgängligt överallt. Men när ohälsan till slut kommer, glöm då inte att sockret är huvudmisstänkt, nästan oavsett vilken sjukdom det handlar om. Det kanske låter otroligt men sätter man sig in i kroppens fysiologi går allt att förklara, det är inget hokus pokus.
Hans Jartoft 

Dagens boktips: Det sötaste vi har av Ann Fernholm.

https://www.bokus.com/bok/9789127137950/det-sotaste-vi-har-om-socker-och-vaxande-kroppar/

Dagens filmtips: Sockerfilmen

https://www.svtplay.se/video/6614800/sockerfilmen/sockerfilmen-avsnitt-1

Onsdag 28 februari
Salt

För något år sedan var jag på besök i delstaten Espirito Santo, strax söder om Bahia, i Brasilien. Det hade kommit en ny lag. I restauranger var det numer förbjudet att ha salt framme på borden. Små sockerpåsar var ok, men salt fick bara tas fram om kunden frågade efter det.

Jag tog mig för pannan. Storindustrins lobbying vet inga gränser. Hur kan ofarligt salt ”dödskallemärkas” medan det långsamt verkande giftet socker behandlas som tomma ofarliga kalorier? Fast vad skulle industrin tjäna på saltförbudet? Det kan man fråga sig.

Till skillnad från socker är salt livsnödvändigt (ingen kolhydrat är livsnödvändig) och vi måste äta lite salt, annars blir vi sjuka. Halten salt i blodet reglerar kroppen inom plus/minus tre procent. Under förutsättning att vi får i oss salt så klart. Som människor har vi aldrig levt långt från något som ger oss salt. Skulle vi få i oss för mycket salt blir vi törstiga och kissar ut överskottet. Att dricka havsvatten är dock ingen bra idé eftersom det innehåller mer salt än vår urin kan göra.

Att äta för lite eller inget salt är däremot farligt. När salthalten sjunker i blodet blir vi hungriga, för då är chansen stor att vi får i oss lite salt, om det är gammaldags riktig mat vi äter. Har man däremot indoktrinerats att vara rädd för salt, då kommer problemen. Detta gynnar framför allt läkemedelsindustrin, men även livsmedelsindustrin, eftersom vi även kommer att äta lite för mycket av diverse skräp, eftersom vi inte får i oss något salt.

Hur är det då med blodtrycket och njurarna? Att äta salt avlastar njurarnas saltrecirkulation i blodet, så äter du riktigt havssalt gör du njurarna en liten tjänst. (Socker däremot stressar njurarna.) Saltets inverkan på blodtrycket är i praktiken försumbar men det finns exempel på de som sänker sitt blodtryck bara de får i sig ordentligt med riktigt havssalt! Observera, naturligt havssalt, som har sina mineraler kvar. Finkornigt vitt bordssalt har raffinerats, avmineraliserats, och behandlats med en cyanidblandning som antiklumpningsmedel. Det låter nyttigt eller hur? 
Hans Jartoft    

Dagens boktips: The salt fix av James Dinicolantonio.

https://www.bokus.com/bok/9780451496966/the-salt-fix/

Dagens filmtips, om ett modifierat salt i charkuterier:

Tisdag 27 februari
Fett

Vad är värst, socker eller fett? Så löd frågan i ett TV-program för något år sedan. Jag tänkte att, är de inte kloka? Socker är ju i princip ett gift (Enligt Lethal Dose 50, krävs det ungefär tre hundragrams godispåsar för att ett tio-kilos barn skall sväva i livsfara.) Men fett? Det är ju en utmärkt energikälla om det bara inte är nån billig fleromättad olja, margarin eller härdat vegetabiliskt fett till exempel.

Vänta nu? Är det inte det mättade fettet som är farligt? Som kokosolja, smör eller något annat djurfett till exempel. Det där är en av 1900-talets största lögner, att mättat fett av bra kvalitet skulle vara farligt, höja kolesterolet och ge hjärt-kärlsjukdom till exempel. I och med 2000-talets ökade informationsutbyte människa till människa har dock lögnen avslöjats.

Plötsligt kunde människor lära sig av varandra. Ett lysande exempel är mannen som efter en hjärtinfarkt var mer eller mindre uträknad av sin läkare. Då tänkte han att om allt ändå är på väg att ta slut kunde han lika gärna äta ihjäl sig. Så ut med alla lågfettprodukter och in med sådant det dryper fett om. Vad hände? Jo, 15 år senare har han halverat sin vikt och är i prima form!

Människor har helt enkelt lärt sig att trotsa lågfettsråden från vårt livsmedelsverk. Smörförsäljningen har fördubblats på tio år samtidigt som antalet hjärtinfarkter sjunkit med 35 procent. Hoppas ni har sålt era margarinaktier för de är snart inte mycket värda.

Ändå ser jag fettskräcken sitta djupt inne i själen hos många människor. Det är storindustrin som sätter agendan, det är de som har marknadsföringsmusklerna. Tack gode Gud för att de ännu inte kan tvångsmata den stora allmänheten, såsom de indirekt gör på sjukhus, ålderdomshem och skolor. Det krävs några fler förslavande icke-demokratiska ”frihandelsavtal” innan de kan komma att lyckas med det.

Och tack för internet, nu kan vi mycket lättare att lära oss av varandra, ta vara på den lärdomen.
Hans Jartoft

Dagens boktips: Forskningsfusket av Ralf Sundberg

https://www.bokus.com/bok/9789163612619/forskningsfusket-bara-fortsatter-macchiariniskandalen-karolinska-institutet-de-ekonomiska-och-politiska-drivkrafterna/

Dagens filmtips, om ”blodfettet” kolesterol:

Måndag 26 februari
Mjölk

Vårt förhållande till mjölk i Sverige är en speciell historia. Förr i tiden var det en stor lyx att dricka mjölk om den var fet. Fettet behövdes bäst till annat. Så är det i princip än idag, hur skall man annars få fett över att göra grädde och smör av? Det är nog därför som det görs mest reklam för mellanmjölk och jag antar att det är därför vi köper den. Lättmjölk har fått dåligt rykte som lite väl onaturlig. Ändå verkar många än idag lida av fettskräck, speciellt för mättat fett. Så den svenska modellen är att sålla sig till mittfåran, utifall att.

Om man överhuvudtaget skall dricka komjölk debatteras också. Den är från en annan art. Mjölkkor är hårt avlade. De måste föda kalvar som tidigt skiljs från kon. Kor som äter annat än gräs och klöver ger fett med dålig kvalitet och lågt näringsinnehåll. Kalciuminnehållet som mjölkbranschen skryter om är högst tvivelaktigt eftersom enzymet för kalciumupptag dödas vid pastöriseringen. Inget pekar egentligen på att drickande av pastöriserad mjölk ger starka ben, kanske är det till och med tvärtom.

Hur ser det ut hemma i vår familj? Länge var det 3-procentig ekologisk som gällde, cirka 2 deciliter i ett glas om dagen. Tills min dotter började klaga på ont i magen efter ett glas mjölk. Jag började köpa laktosfritt, tills mina föräldrar sa:
– Ont i magen? Det får hon inte hos oss.

Vad var skillnaden? Mina föräldrar serverade 4-procentig ohomogeniserad mjölk, det vill säga fettet har inte slagits sönder. Då började jag också köpa den och det gick bra för min dotter att dricka den. Ohomogeniserad betyder dock att fettet kan klumpa sig, speciellt i vanlig köpemjölk eftersom kartongen står stilla i affären några dagar. Som tur är gillar min dotter när det kommer små klumpar i glaset, fett är ju gott.

Den riktiga lyxmjölken är dock den opastöriserade som man kan få köpa om man ber snällt när man hälsar på hos en mjölkbonde. Den har alla goda bakterier och enzymer vid liv. Känner du dig osäker? Be att få kolla hur det senaste bakteriemätningsprotokollet ser ut. Mjölk med farliga bakterier i tas nämligen inte emot av mjölkbilen.     

Läs även vad Livsmedelsverket skriver om opastöriserad mjölk på deras hemsida. Vad som är onödigt risktagande och vad som är förtäckt industripropaganda? Ja, det är upp till var och en att bedöma. Finns det förresten någon mjölkbonde som inte dricker gårdens egna ”råa” mjölk?
Hans Jartoft

Dagens boktips är: Mjölkrevolutionen av Fredrik Colting.

https://www.bokus.com/bok/9789188585325/mjolkrevolutionen-naturens-mest-perfekta-mat-som-du-inte-far-kopa/

Och dagens filmtips: Det vita guldet.

https://www.svtplay.se/video/16862122/det-vita-guldet/dokument-utifran-det-vita-guldet-avsnitt-1-1

Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.

veckansluncher