Kommunens ekonomiska hållbarhet 2017

Alingsås
Kommunen gjorde för 2017 ett plusresultat på ca 125 miljoner kr. För samma år ålades nämnderna att vara återhållsamma för senare delen av året. Nämnderna kämpar ständigt med att leverera service till kommuninvånarna med god kvalitet, ofta under knappa förhållanden. Med facit i hand känns det orimligt att samtidigt göra mycket stora plusresultat.

Balanskravsresultatet

Enligt Kommunallagen måste en kommun ha ett positivt resultat, eller nollresultat. Balanskravsresultatet räknas ut på så vis att vissa engångsposter tas bort. Under hösten fick vi i Kommunstyrelsen en prognos om att balanskravsresultatet var endast plus 1 miljon kr. Detta är inte tillräckligt betryggande för en kommun som omsätter ca 2 miljarder kr. Nämnderna uppmanades att vara återhållsamma.

Först i mars månad fick vi besked om det verkliga utfallet som var plus 77 miljoner kr. Det innebär att prognosen i höstas var felaktig med ca 76 miljoner kr. Det duger inte från mitt perspektiv. Vi måste säkerställa att vi blir bättre på att göra prognoser på balanskravsresultatet, och få ett bättre grepp om de poster som kan påverka i ett sent skede. Felaktig information till oss beslutsfattare får dåliga konsekvenser.

2017 års resultat på 125 miljoner kr
Vi måste varje år kämpa för att ha en så effektiv verksamhet som möjligt. De demografiska förändringarna med ökad andel äldre och andra utmaningar, gör att vi behöver identifiera många nya metoder för att bedriva en så bra verksamhet som möjligt, med god kvalitet för både brukare och personal och till så låga kostnader som möjligt.

Hur ska vi då relatera till det stora positiva resultatet på 125 miljoner kr? Det är orimligt att nämnderna ska kämpa under knappa förhållanden, samtidigt som kommunen på totalnivå gör ett så stort positivt resultat. Vi tycker därför att det är dags att diskutera vad vi ska göra med resultatet. Ett positivt resultat används vanligtvis och helt korrekt till investeringar, men kan eventuellt också disponeras på andra sätt.

Vi i Miljöpartiet har tidigare förordat så kallade Resultatutjämningsreserver och sociala investeringsfonder. Kanske finns det också andra metoder för att använda ett stort positivt överskott i kärnverksamheterna, utan att låsa in sig i permanent högre kostnader i driften. Vi vill titta mera på sådana möjligheter. Nämnderna ska inte leva på svältgränsen samtidigt som kommunen totalt sett gör mycket stora plusresultat.

  • Anna Hansson (MP)
    Ledamot Kommunstyrelsens arbetsutskott, Vice ordförande Miljöskyddsnämnden, Ledamot Barn- och ungdomsnämnden, Ledamot Kommunfullmäktige
Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.