Foto: PRIVAT
Ledarteamet Ismet, Thomas, Fabrizio, Johan och Fredrik.

”Minnen för livet”

Gästbloggen

Den här veckan åker fotbollslaget Gerdskens BK P05 till Italien på träningsläger. Först bloggar ledaren Fredrik Olsson och senare i veckan spelarna själva.

Söndag 1 juli

Sista dagen – il grande finale

Dagens första träning innehöll tre stationer: frispark över mur, fotbollstennis och gymmet. Alla tre var populära men bäst var frisparkarna. Vi fick se väldigt många snygga skruvar över muren. Detta var också den sista och avslutande träningen för denna gången.

Efter träningen tog vi en buss mot Etna. Bussresan var ganska lång och gick stadigt uppåt mot 2000 meter över havet. Ju längre upp vi kom, desto mer lavastenar syntes, det fanns till och med ett hus som var täckt av lava. Väl framme gick vi upp på ett högt berg med fantastisk utsikt. Sen tog vi bussen vidare mot en äventyrspark med höghöjdsklättring och zip-line. Detta var en utmaning för många men alla lyckades ta sig igenom de olika banorna.

När vi kom tillbaks till anläggningen var det dags för match. Denna gång spelade vi mot ett lokalt lag från Catania. 11-manna är en ny spelform för oss men vår 3-5-2 uppställning fungerade riktigt bra och vi vann matchen ganska bekvämt. Efteråt hade vi en avslutningsfest tillsammans med motståndarna.

Världens bästa Fabbe. Foto: Privat

När ledarna summera hela lägret med ett ord så blir det, fantastiskt! Varje enskild dag har varit helt underbar och Catania på Sicilien är verkligen ett ställe att rekommendera. Genomgående under vår resa har vi haft en otroligt fin stämning i laget och nu är vi en grupp med minnen som kommer bestå resten av livet.

Att vi hamnade på Sicilien och i Catania var ingen slump utan en av oss ledare är nämligen härifrån, Fabrizio Messina. Fabrizio, som också kallas ”Fabbe” av grabbarna har varit en grym reseledare och har organiserat hela vistelsen på ön. Han har med sitt stora engagemang visat oss sidor av Sicilien och Catania som ingen annan kunde gett oss. En stor eloge till denna man!

Hälsningar Ismet, Thomas, Fabrizio, Johan och Fredrik

Utflykt till Etna. Foto: Privat
Zip-line på Etna. Foto: Privat.

Lördag 30 juni

Foto: PRIVAT
Jan, Jonatan, Mirza, Sixten, David, William och Linus.

Tredje dagen – stranden och träningsmatch

Dagen började med att vi åt frukost vid klockan 8. Efter det hade vi ett fyspass som var jobbigt men väldigt roligt. När klockan var halv 11 så var det dags att åka till stranden. Där var det en väldigt fin sandstrand och vi badade och åt glass där. När vi var på stranden köpte de flesta souvenirer och solglasögon, de kostade 6 euro och de var väldigt snygga! Vi köpte drickor och godis också. Vattnet var varmt och skönt, vi badade mycket och kastade boll även fast det var grunt, vi fick inte gå ut så långt i vattnet eftersom det fanns starka strömmar.

Till lunch så åt vi mackor på stranden. När vi kom hem så laddade vi inför pingisturneringen som ledarna anordna. I pingisturneringen spelade man match en mot en. Det fanns även ett fotbollsspel som vi också tävlade i. I fotbollsspelet tävlade man i lag två och två. Under tiden pingisturneringen spelades så hade vi en fotbollsspelsturnering. Det var att det laget som fick in 5 mål först vann matchen och man var 2 personer i laget. Det slutade med att David och Hannes vann den turneringen. Pingisturneringen vann Nils.

Efter pingisturneringen skulle vi vila och några gick ner till Catanias shop och köpte lite tröjor och sånt. Vi gick sedan ner till planen för att spela en träningsmatch mot några 04:or från Miami. Spelarna i Miami var väldigt bra och matchen slutade med vinst för Miami. Även fast vi förlorade matchen var det väldigt roligt att spela. Några av Miamis spelare hade provtränat för en del stora klubbar som till exempel West Ham och Inter.

Vi spelade matchen på en arena inne på anläggningen. Det kändes häftigt att spela där eftersom det var en trappa upp från omklädningsrummen till planen som en riktig spelargång på en stor arena. Spelarna vi mötte var väldigt schyssta och de försökte säga några svenska ord. När de sa orden lät det lite konstigt men de är amerikaner så man kan inte hoppas på att de kan säga allt rätt.

Hälsningar Jan, Jonatan, Mirza, Sixten, David, William, Linus

Miami. Foto: Privat
Glass vid stranden. Foto: Privat
Foto: PRIVAT
Marcus, Alexander, Hjalmar, Hannes, Nils, Albin och Wilmer.

Fredag 29 juni

Andra dagen i Italien – utflykt till stranden

Klockan 07:00 gick de flesta upp och 07:30 var det frukost. Det blev kakor, paj och yoghurt med flingor. Efter frukosten var det info om dagens aktiviteter. Sedan vid 08:30 hade vi en timmas träning. På träningen körde vi en ny passningsövning och en ny nickövning. Sen fick vi ca 45 minuter på oss att packa och vila. 

Sen var det dags att åka till stranden. Det var en lång bussresa dit men det var värt det för vi ville bada. På stranden var det jättevarm sand så alla sprang, hoppade och skrek. Vid stranden låg en affär där man kunde köpa godis, läsk, chips och glass. Det var varmt och mycket godis smälte. Havet blev djupt väldigt snabbt och det kom ibland stora vågor som folk hoppade i. Efter vi hade varit på stranden gick vi upp till en tränares hus och åt mackor.

Sedan åkte vi hem och vi fick välja på vad vi ville göra i en timma. Några gick till gymmet, några spelade fotboll och några bara vilade. Lite senare när vi skulle spela pingis i tre grupper så gick bordet som vi skulle spela på sönder. Så då fick vi göra vad vi ville i ca en timma. Efter det så bytte vi om till träning.

På träningen började vi med en uppvärmning som var en teknikcirkel. Sedan spelade några match och de skadade spelade fotbollstennis. Efteråt så duschade vi och några valde att duscha i anläggningen och några valde att duscha på hotellet. När alla hade tagit på sig kläder så gick vi och åt buffé. Det blev kyckling, pasta, potatis, skinka och bröd.

Hälsningar Marcus, Alexander, Hjalmar, Hannes, Nils, Albin, Wilmer

Lagfoto på stranden.
Stranden i Giardini Naxos.
En tränares takterrass.
Foto: PRIVAT
Emrik, Denis, Pontus, Axel, Ludvig, Valdemar och Oscar i GBK P05.

Torsdag 28 juni

Första dagen i Italien
Vi samlades klockan 3:30 onsdag morgon på Gerdskenvallen, där delade ledarna ut blågula solglasögon för att vi skulle stötta Sverige i matchen mot Mexiko. Ledarna och föräldrarna tog bilder på laget. Efter det åkte vi till Landvetter. När vi var framme på Landvetter checkade vi in våra väskor och gick igenom säkerhetskontrollen. Efter det gick vi vidare mot gaten. Vissa köpte frukost på Pressbyrån, andra hade med sig hemifrån. Vi gick på flygplanet mot München, där vi skulle mellanlanda. Vi flög med flygbolaget Lufthansa.

Det tog ungefär 90 minuter att flyga från Landvetter till München. Det var lite luftgropar på vägen dit och vissa var lite småskraja. När vi hade landat i München gick vi direkt till gaten. Planet som gick till Sicilien var försenat med 45 minuter och därför fick vi gå på planet vid 9:45 istället för vid 9:00.

Det tog cirka två timmar att flyga från München till Catania. När vi var framme på Sicilien hämtade vi våra väskor och tog en buss som gick till fotbollsanläggningen. På vägen till Torre del Grifo (träningsanläggningen) såg vi mycket trasiga hus, men när vi kom fram till träningsanläggningen var det ett väldigt fint område. Alla i bussen tyckte att det såg väldigt fräscht och modernt ut.

Sen när vi kom fram till hotellet så gick vi och kollade på våra rum. Sen så fick vi kort till rummet. Efter att vi har kollat in rummen så gick vi och åt mat. Sen gick vi till våra rum och vilade sen så gick vi till massagerummet för att kolla på matchen. I första halvleken blev det 0-0. Sen så vann Sverige med 3-0 över México och klarade gruppspelet. Detta gjorde så Sverige gick vidare.

Efter vi hade kollat på matchen var det dags att köra vår första träning. Vi tränade på en konstgräsplan vid ingången.

Hälsningar Emrik, Denis, Pontus, Axel, Ludvig, Valdemar och Oscar

Ankomst till Torre del Grifo, Catania, Sicilien.
Träningsanläggning Torre del Grifo.
Samling på Gerdskavallen klockan 03.
Foto: STEFAN SAMUELSSON
Fredrik Olsson, Gerdskens BK.

Onsdag 27 juni

Alla ska få vara med
Att vara ungdomsledare innebär ett stort ansvar där man ständigt utsätts för olika dilemman att ta ställning till och fatta beslut kring. Allt som oftast handlar dessa om laguttagningar, matchning och filosofier kring hur träningar ska bedrivas. Skulle man som ledare själv sakna förståelse kring uppdraget finns det bra stöd och dessutom givna riktlinjer från Svenska fotbollsförbundet, Västergötlands fotbollsförbund och i bästa fall även från den klubb man representerar. Det finns också väldigt bra utbildningar som varmt kan rekommenderas.

 Jag är inne på mitt femte år som ledare i Gerdskens BK nu och jag otroligt stolt över hur denna förening satsar på sina barn- och ungdomslag. Jag uppfattar att det finns en sund kultur i botten där mycket kretsar kring att ha kul och att alla ska få vara med och delta på lika villkor. Att bygga upp en sådan kultur tar såklart tid och här har vi som ledare i föreningen ett jättestort ansvar i att fortplanta och utveckla klubbens värderingar.

I vårt lag satte vi tidigt an tonen gentemot killarna och deras föräldrar att vi inte accepterar någon form av toppning. Vi har jobbat hårt för att alla ska få spela match och delta på sina villkor. Genom åren har vi spelat med alla tänkbara kombinationer och vi försöker även rotera positioner även om man nu märker att spelarna är mer trygga på vissa positioner än på andra.

Vi uppmuntrar träningsflit före prestation och har vid något enstaka tillfälle erbjudit de som tränat mest en extra cup som belöning. I övriga fall försöker vi alltid delta med så många lag som möjligt. I Gerdsken finns även en akademiverksamhet som bygger på extra träning för de som är intresserade. Ett bra initiativ där alla får vara med oavsett prestationsnivå.

Vidare vill jag reflektera lite över varför resultaträkning tagits bort i de yngre åldrarna. För vår del är det först i år som resultaten registreras och räknas ihop i en tabell och även slutspel i cuper. Så var det inte förr i tiden när jag själv spelade utan då kunde man åka ut på straffar vid tio års ålder. Visst, man blev ledsen men det skakade man snabbt av sig.

Jag tror snarare att den största påverkansfaktorn för dessa beslut ligger i att vissa ledare och föräldrar inte kan acceptera en förlust. Det gapas och skriks, på spelare och domare, vilket för med sig en känsla av att det är någon slags VM-final som pågår… Vid ett tillfälle var vi på en cup när en förälder från motståndarlaget stegar in på planen i syfte att skälla som en bandhund på en av mina spelare. Helt förkastligt!

Jag har varit extremt tydlig gentemot föräldrarna i vårt lag att inte stå och skrika från kanten. Varken på domaren, motståndarlaget eller de egna spelarna. Heja på ska man självklart göra men genom att kontinuerligt dela ut instruktioner till sitt eget barn försämras förmodligen utvecklingen. Dessutom finns en uppenbar risk i att barnet tappar sugen och slutar. Det måste vara kul och det är bara en lek.
Fredrik Olsson

En målvakt. Foto: Privat

Tisdag 26 juni

Att förverkliga långsiktiga mål
När jag pratat med kollegor på jobbet och andra jag känner kring vår resa till Italien har alla sagt, ”wow vilken häftig grej! Hur har ni burit er åt för att få till en sådan här resa?” Det enkla svaret på den frågan är engagemang. Finns det engagemang, är det mesta möjligt. Så även att samla ihop närmare 150 000 kr för att åka på ett träningsläger!

I vårt lag har vi otroligt engagerade föräldrar. Som ett exempel har vi redan från start haft en i princip hundraprocentig närvaro på våra föräldramöten. Och när vi ska på match eller cup behövs aldrig ett körschema för det finns alltid föräldrar som ställer upp. Kan man inte köra kontaktar man en annan förälder och ber om hjälp.

Under två års tid har vi samlat in pengar genom att sälja diverse saker såsom kalsonger, strumpor, kryddor och grillkol. För varje försäljningsomgång har det också utlysts en liten minitävling bland barnen där de som sålt mest belönats med en biocheck eller liknande. Eftersom varje försäljning gått väldigt bra har det också fört med sig vissa logistiska bekymmer där vi vid ett flertal tillfällen belamrat hela garage med varor för utdelning!

Som alltid i en grupp är det några som tagit ett större ansvar än andra och i vårt fall vill jag å lagets vägnar tacka Anette Östbäck, Julia Todorovic och Sofia Dahlman. Ni tre fick ansvaret för att hålla ihop våra försäljningar och har gjort det med den äran. Ni har även drivit på med nya idéer, samlat in pengarna på kontot, delat ut varorna, upplåtit era garage med mera. Otroligt bra jobbat och stort tack för hjälpen!

Att ha haft detta långsiktiga mål har dessutom gett den effekten att vi tappat väldigt lite spelare. Alla har varit engagerade och jobbat mot målet vilket också har stärkt gruppkänslan, både bland spelare och föräldrar. Själv tycker jag det otroligt häftigt att se vad man kan skapa med gemensamma krafter, drivet av engagemang.
Fredrik Olsson

Måndag 25 juni

Gerdskens BK  P05 on tour, Catania 2018.
På ett föräldramöte för drygt två år sedan bestämdes att ha ett långsiktigt mål med laget, nämligen att åka på ett träningsläger till Italien. Tidig morgon onsdag den 27 juni lyfter planet från Landvetter och under veckan som följer kommer vi dela med oss av våra upplevelser.

Men innan det vill jag berätta lite om vilka vi är. För min egen del startade arbetet som ungdomsledare när killarna var åtta år. Dåvarande tränare skulle flytta och man behövde en ny. Det fanns några föräldrar som kunde tänka sig att hjälpa till men ingen som ville ta huvudansvaret. Efter lite funderande sa jag ja till att ta ansvar för laget och det är verkligen något jag är både glad och stolt över idag.

Med mig fick jag ytterligare några föräldrar och idag är vi fem ledare, alla med olika ansvarsområden.  De andra ledarna är Thomas Thörnqvist, Johan Åstenius, Ismet Kocan och Fabrizio Messina. Genom åren har vi ledare också haft hjälp av Hege Söder som hanterat all administration och tillsammans har vi hjälpts åt att utveckla laget och killarna.

Under årens lopp har truppens storlek varierat i form av antal spelare. När jag höll i de första träningarna var det inte fler än 10-12 stycken men ganska snabbt kom det fler och fler som ville spela fotboll och ha kul. Vikten av att ha kul är något vi pratat med killarna om i många år. Hittar man glädjen till sin idrott har man vunnit väldigt mycket och lägger grunden för en hälsosam livsstil framöver. Efter något år hade truppen vuxit till upp mot 30 spelare som mer eller mindre tränade regelbundet. Idag är vi något färre och tränar två till tre gånger i veckan plus matcher.

Lagfoto från en bortamatch mot Kinna. Foto: Privat.

Killarna kommer från olika områden och skolor i Alingsås där merparten går på Globen och Vittra men vi har även spelare från Lendahlskolan, Ängaboskolan och Hemsjö skola. Att killarna kommer från olika områden och skolor är riktigt bra då de utökar sitt nätverk och lär känna nya kompisar.

I år deltar vi med två stycken nio-mannalag i seriespel division åtta. Ett lag spelar i Alingsåsserien och ett lag i Södra serien som mest består av lag runt i kring Boråstrakten. Spelformen nio-manna var ny för oss i år, de senaste åren har vi spelat sju-manna och innan det fem-manna. Svenska fotbollsförbundet införde spelformen nio-manna för några år sedan och jag tycker det är en riktigt bra övergång till elva-mannaspelet som kommer om något år.
Fredrik Olsson

Nya Gerdskavallen. Foto: Privat.
  • Fredrik Olsson
Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.