Kongressen i Washington. Republikanska kongresspolitiker kräver känsliga dokument från FBI och justitiedepartementet om Rysslandsutredningen. 

Ny storm i Washington i skuggan av immigrantkontroversen?

AT i Washington

Immigrantskandalen vid den mexikanska gränsen, med barn som separerats från sina föräldrar, har skapat stora rubriker i USA och resten av världen, med skarp kritik mot Trumpadministrationen.

Men i kölvattnet av den – av det amerikanska justitiedepartementets Inspector General (”överinspektör”) Michael Horowitz – nyligen offentliggjorda rapport om hur den federala polisen, FBI, skötte utredningen av Hillary Clintons privata emailserver, blåser det upp till en annan politisk storm i Washington.

Förra veckan utfrågades Horowitz av kongressen. Kontroversen rör huruvida det förekommit partiskhet bland dem som ledde utredningen och om dessa redan från början låtit demokraten slippa undan rättsliga påföljder. De omstridda textmeddelandena från FBI-agenten Peter Strzok och hans älskarinna, kollegan Lisa Page, har fått republikanerna att gå i spinn. Bland annat diskuterar Strzok och Page hur man kan stoppa Trump från att bli president, och beskriver honom som ”vidrig” och ”avskyvärd”. Och att ”Bernie Sanders är en idiot som Trump”.

Även Trumps anhängare får en släng av sleven och betecknas som ”outbildade lantisar” och ”rasister”. Under utfrågningen i kongressen bekräftade Horowitz också att han undersöker huruvida Strzoks partiskhet kan ha utgjort en faktor i att FBI startade Rysslandsutredningen. 

Enligt meddelandena diskuterades ett frikännande av Clinton långt innan hon intervjuades av FBI, med Strzok närvarande. Peter Strzok ledde såväl Clintonutredningen som utredningen om huruvida Trumpkampanjen samarbetat med Ryssland och deltog i början också i Muellerundersökningen, innan han blev sparkad av den specielle åklagaren Robert Mueller. Muellerutredningen undersöker eventuell rysk inblandning i presidentvalet 2016 och möjliga kopplingar mellan den ryska regeringen och Trumpkampanjen. Det framskymtar också i dessa sms att man inte ville stöta sig med den demokratiska presidentkandidaten, för framtida karriärsmöjligheter, eftersom man var säker på att Clinton skulle ta hem segern i november 2016.

Ord står mot ord. Peter Strzok talar om en ”försäkringspolicy i Andy’s kontor” för att förhindra Trump att bli vald till president. Andy skulle vara biträdande FBI-chefen Andrew McCabe. Strzok säger att McCabe var närvarande vid mötet, medan McCabe säger att han inte var där eller inte kan minnas. I mars avskedades McCabe av justitieminister Sessions och i april meddelades att justitiedepartementets Inspector General skickat en rekommendation till federala åklagare för möjligt åtal gentemot McCabe på grund av anklagelser om att han ljugit för interna utredare. Nu stämmer McCabe justitiedepartementet, Inspector General och FBI för sin avskedan.

Men det som sakta men säkert nalkats sedan ett år tillbaka är den dramatiska kraftmätning mellan republikanska kongressledamöter och biträdande justitieministern och republikanen Rod Rosenstein och nye FBI-chefen Christopher Wray, den senare utnämnd av Trump. Kongressledamöterna har begärt ut känsliga dokument om Rysslandsutredningen från justitiedepartementet och FBI under en längre tid, utan att dessa hörsammat uppmaningen, men kräver nu dessa dokument omgående. Annars blir det ”allvarliga konsekvenser”, enligt republikanerna, och de kommer att använda ”hela sin arsenal”, vilket kan innebära anklagelser om ”brott mot staten” eller att ”väcka riksrättsåtal”.

Republikanerna är otåliga med Rysslandsutredningen, tycker att Hillary Clinton kom lindrigt undan, och bedömer att de inte har något att förlora på att pressa Rosenstein och Wray. Amerikaner börjar tappa intresset för utredningen, som pågått sedan juli 2016, och stödet för den hos den amerikanska allmänheten verkar falna i opinionsundersökningar.

Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.