Konsten att vara redo för förändring

Sommarkrönikan
I Bob Dylans klassiska låt ”Sugarbaby” dyker ett av mina favoritcitat upp.
En strof som visserligen är tagen helt ur sitt sammanhang, men som i form av fristående textrad blir en livsfilosofi att hålla fast vid.
”You always have to be prepared. But you don’t know for what.” Du måste alltid vara förberedd, men du vet inte på vad.
Smaka på det lite grann. Håll det i tanken. Känner du hur det träffar ditt innersta?
Åtminstone tycker jag det är bland de mest klockrena av korta förklaringar kring vad livet egentligen handlar om – förändring. En ständigt pågående förändring, som du i förväg ofta inte kan kontrollera.
Inte minst det senaste året har det blivit så smärtsamt, och samtidigt så glädjefyllt påtagligt.
Den första oktober förra året och jag har precis lagt sonen, när rummet börjar snurra omkring mig, jag tappar fotfästet och då ambulansen kommer kan jag inte gå utan att snubbla.
Något liknande händer efter några veckor igen – och en av mitt livs tuffaste resor tar sin början.
Nån läkare menar det beror på nackont, en annan att det skulle gå över, en tredje att det kanske hade med stress att göra. Det var ett utslaget balansorgan som behöver behandling.
Efter egenremiss till högre instans fick jag hjälp på rätt väg. Men tänk vad snabbt livet kan förändras.
Den 20 december blev vi fyra i vår lilla familj. Vår andra son såg dagens ljus och en av mitt livs härligaste resor tar sin början. En resa med ganska lite sömn, men där varje dag blir ett äventyr. Det första leendet, skrattet, när den lilla handen greppar mitt finger och inte vill släppa. Inget kan jämföras med den typ av glädje som uppstår i mötet med den här lilla krabaten.På bara ett halvår har han blivit en fullständig självklarhet. Tänk så snabbt livet kan förändras.
Den första september i år börjar jag jobba som chefredaktör på en tidning som heter Sändaren. En nyhetstidning med tro och livsfrågor som nisch, och nära koppling till Equmeniakyrkan.
Med ett uppdrag lika enkelt som svårt. Att utveckla och digitalisera, medan läsekretsen ska breddas för en tidning med samma utmaning som de flesta andra tidskrifter nuförtiden – stigande medelålder på de cirka 22 000 läsarna. Och ett digitalt brus att ta sig igenom för att nå nya.
Det här trodde jag nog inte för bara en så där två månader sedan. Efter tre och ett halvt år som kommunikatör på Alingsås kommun hade jag börjat koppla bort tankarna på att återvända till journalistbranschen. Som jag för övrigt lämnade i en hastig förändring, efter att den tidning jag jobbade på i Borås blev uppköpt och nedlagd inom ett dygn.
Men efter att telefonsamtalet kom från rekryteringsbolaget en vanlig tisdag i april, gick det fort.
Nu går jag till ett spännande jobb från ett annat, som jag också känt mig lyckligt lottad att ha, med förmånen att ha fått arbeta med massor av fantastiska människor. Människor jag kommer sakna ihjäl mig efter.
På andra sidan semestern börjar ännu en resa. En förändring.
Jag är redo. Det måste man alltid vara, som Bob sjunger. Det är liksom livet.
  • Robert Tjernberg
Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.