Foto: STEFAN SAMUELSSON
Josefin Roos, bloggande producent för Vårgårda möte.

”Vårgårda Möte får inspirera oss till nya möten”

Gästbloggen

Josefin Roos är en av två producenter för Vårgårda möte. Hon bloggar här hela veckan både om sådant som händer på scenen och bakom kulisserna.

Söndag 19 augusti
Hopp för framtiden

Under Vårgårda Möte får vi chansen att lyssna på många människor. Vi lyssnar till samtal med politiker, till musiker och övriga medverkande. Och de inspirerar oss. Vi behöver inspiration till mycket. Vi behöver den när vi arbetar eller studerar. Det krävs en liten udd för att få oss att helhjärtat gå in i den uppgift vi har framför oss. Inspiration behövs också när vi utför någon hobbysyssla. Kanske är vi i hemlighet författare, konstnärer eller kompositörer. Då fordras något som sätter igång våra tankegångar, något som får oss att ta steg framåt. Att skapa på ett nytt sätt. När vi tar oss an olika saker behövs det som får oss att våga lyfta blicken framåt, och det är inspirationens uppgift.

När vi samlas dessa kvällar och lyssnar till Britta Hermanssons och Robert Erikssons samtal med partiledarna är de ofta påtagligt jordnära och tilltalar oss där vi är. Då blir det tydligt att det handlar om vanliga människor, precis som du och jag. Dessa inspirerande människor är inte bara politiker, utan människor som vi möter i olika funktioner och på olika platser. Vi möter inspiratörer i våra familjer och på våra arbetsplatser. De finns i våra kvarter och i offentligheten.

Vi har alla människor runt oss som inspirerar oss på ett särskilt sätt. Du kan säkert komma på flera stycken. Du kanske inte vet om det, men på samma sätt kan du vara en viktig inspirationskälla för någon eller några. Och det, min vän, är något som är både värdefullt och fyllt med ansvar. Och det är en nog så viktig uppgift att vara en källa till inspiration för en som för många. Under Vårgårda möte får vi plocka fram detta i oss själva och hos varandra. Att låta oss inspireras och att inspirera vidare. Att i det lilla och i det stora våga verka för det vi vill, få möjlighet att göra skillnad i sammanhang som är större än oss själva. Men framför allt; att våga tro att det är möjligt.

Dansgruppen ”God moves” och kören under Vårgårda möte. Foto: Josefin Roos.

Det här är mitt sista blogginlägg som veckans bloggare. Det har varit väldigt kul att få rapportera på mitt sätt från Vårgårda Möte och jag tackar för det förtroendet. I vår mötesserie har vi snart lagt två veckor bakom oss och vi går in i vår sista vecka. Vi som möter varandra i Tångahallen under denna period har olika politisk uppfattning. Vi har också olika tro och värderingar. Vi har olika tankar om hur ett bra samhälle ska se ut, men jag tycker att mötena i hallen hittills har varit öppna och tillitsfulla. Jag hoppas och ber att den kommande veckan också kommer bli på det sättet. Att vi i denna tid, där vi har vant oss vid ett hårt debattklimat kan bära med oss en eftersmak av något annat när Vårgårda möte 2018 är slut. En eftersmak av gemenskap, samhörighet, respekt och hopp.

Vårgårda mötes slogan är ”Hopp för framtiden”. Den devisen har hängt med sedan 2010, men är fortfarande aktuell. Kanske nu mer än någonsin. Vad kan vara bättre än att gå in i denna valrörelses slutspurt med de orden? Vi har alla ett hopp och vi vill att det hoppet skall ta oss dit, till den framtiden. Vår tro får också bära oss framåt. En hoppfull tro, att vi kan göra skillnad i vårt samhälle och i vår närhet. I möten med våra grannar och arbetskamrater. Vårgårda Möte får inspirera oss till nya möten. På den plats där vi är.

Lördag 18 augusti 
När de olika sammanhangen möts

Igår hade Vårgårda möte besök av Moderaternas partiledare Ulf Kristersson och efter helgen går vi in i vår sista vecka. Förutom ett avslutningsmöte med jubileumsfirande nästa lördag, så kommer då de tre sista partiledarna att utfrågas, varav en är statsministern.

När så många toppolitiker besöker ett arrangemang görs det inte obemärkt. Det ställs särskilda krav på säkerheten och det är en viktig del för att partiledarutfrågningarna ska kunna genomföras. Även om de mesta av de praktiska insatserna gällande säkerheten sköts av aktörer utanför vår organisation, har vi en person inom Vårgårda mötes organisation, som är ansvarig för säkerhetsfrågorna. Det är hans uppgift att samordna kontakterna. Under de kvällar då partiledarna gästar Vårgårda möte finns väktare, polis och säpo på plats för säkerheten och som personskydd till partiledarna.

Jag skulle vilja tillägna detta inlägg till dem.

Den kontinuerliga närvaron och kommunikationen med dessa säkerhetsexperter inför mötena gör att man skapat någon form av relation till dessa människor, som är där för att göra sitt jobb. Det är väktare, polis och säkerhetspolis. Och det är en kille från säpo som jag särskilt tänker på. Han är på plats varje kväll och samordnar säpos arbete.

Dessa människor har genom sitt arbete blivit kastade rakt in i vår mötesserie. De har en annan agenda än oss, men under många timmar har vi vistats i samma lokaler och tagit del av samma möten. Vi har haft olika roller och intentioner, men vi har nåtts av samma ord och samma toner.

Kommunikationen gällande säkerheten har varit återkommande. Ibland med direktiv, men oftast i dialog och alltid med hänsyn till vårt arrangemang och det vi gör. Jag tycker det är kul och väldigt hoppingivande att även dessa yrkesmänniskor tycker att det vi gör är viktigt och annorlunda. Att de gillar att vara här och även tycker att det är roligt.

Det finns så klart fler yrkeskategorier och grupper som hamnar på Vårgårda möte, genom sina jobb eller uppdrag. Och därigenom blir de delaktiga i mötena. Så därför vill jag säga till er: Tack, till dig som råkat hamna på Vårgårda möte av olika anledningar. Kanske genom ditt arbete, ditt politiska engagemang eller något annat. Jag tror det var meningen att du skulle vara här och det var så kul att du kom!

Välkommen tillbaka!

Moderaternas partiledare, Ulf Kristersson, utfrågas av Britta Hermansson på Vårgårda möte. Foto: Josefin Roos.

Fredag 17 augusti
Omvärldens intresse

Det finns ett medialt intresse i att Equmeniakyrkan och Vårgårda möte varje valrörelse bjuder in alla partiledare till utfrågningar. Det är genom medias bevakning som Vårgårda möte kan belysas från olika vinklar och perspektiv samt få möjlighet att nå fler. Det har inte bara varit lokal och nationell press som har visat intresse för arrangemanget, utan för andra gången är Financial Times med och bevakar Vårgårda möte. De var här 2014 och skrev om arrangemanget och har återkommit även i år.

Journalisten är på plats i tre dagar och har intervjuat många olika personer och igår blev vi som sitter i planeringsgruppen för Vårgårda möte intervjuade. Det kanske kan tyckas märkligt att en så stor och etablerad internationell tidning väljer att bevaka ett arrangemang i lilla Vårgårda, men det är roligt och spännande att ha dem här.

Vi hade ett intressant samtal om kyrka, demokrati, samhällsansvar, det svenska samhället och Vårgårda mötes funktion i dagens valrörelse. Jag tror att vi alla kände att vi fick en fin stund och att vi fick möjlighet att prata om sådant som berör oss som människor och det som engagerar oss som kyrka och folkrörelse. En kyrka som vill ta del och ansvar för vårt land och bidra till ett bättre samhälle för alla.

När vi skildes åt kände jag att det var väl investerad tid och jag kom att tänka på hur bra det är att vi får möjlighet till dessa viktiga samtal under utfrågningarna. Där vi tillsammans kan fundera kring vad som är viktigt. Det viktigaste kanske inte är vad som utlovas inom de närmaste fyra åren, utan vad det är för värderingar som lägger upp de strategier som räcker bortom den kommande mandatperioden. Kanske behöver vi lyfta blicken och samtala om vilka gemensamma värden vi vill ha och hur vi ser på varandra. Fyra utfrågningar är gjorda och nu återstår fyra. Vi är halvvägs genom samtalen med partiledarna och jag ser fram emot att höra vad som kommer fram när de resterande partiledarna kommer på besök.

Jag ser också fram emot att fortsätta ta del av vad media rapporterar från Vårgårda möte. Oavsett om det är i lokala tidningar, nationella kanaler eller internationella. Det är bra för helheten att vid sidan av den egna rapporteringen ta del av det andra skriver. På det sättet får vi möjligheten att berika våra perspektiv och se Vårgårda möte med nya ögon, tillsammans med andra. 

Intervju med Financial times under torsdagen. Foto: Josefin Roos.

Torsdag 16 augusti
Det innerliga och det praktiska

Igår fick vi besök av Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt. Som vanligt var det väldigt intressant att ta del av utfrågningen, som pastorerna Britta Hermansson och Robert Eriksson höll i. Det är fint att se att de får en så bra kontakt med partiledarna och att det i sin tur leder till väldigt bra samtal. På så vis kommer de nära många av de frågor som går på djupet. Som jag skrev tidigare så är det flera av partiledarna som betonar just detta med Vårgårda möte. Att frågorna utgår från värdegrund och personliga drivkrafter. Och det lyfte även Jonas Sjöstedt fram igår kväll under eftersitsen. Det innerliga möter det praktiska, för efter sitt tacktal behövde han bryta upp för att åka vidare. Vardagen dessa tider för en partiledare är hektisk och tåget väntar inte när partiledaren behöver ta sig till valrörelsens nästa programpunkt.

För även om Vårgårda möte handlar om hopp, tro och engagemang för vårt samhälle och framtid så är det mycket praktiskt som ska lösas för att få allt att rulla på som det ska. Det är omständigheter utanför arrangemanget och mycket som ska klaffa i olika delar av arrangemanget. Men när vi gör det tillsammans och i samverkan bygger vi samtidigt en stämning som blir en viktig beståndsdel för mötena.

När det gäller det praktiska i min roll som producent är mycket av jobbet gjort i förberedelserna inför mötena, men givetvis fylls kvällarna med arbete av olika slag. Jag är en av dem som kommer först till Tångahallen inför mötena. Från början är det ganska tyst och stilla, med efterhand fylls hallen med ljud och sorl. Efter ett tag så börjar bandet öva med fasta rytmer och man känner att stämningen byggs upp. När kören kommer byggs stämningen upp ytterligare och musiken möter dem som kommer för att besöka utställningen och caféet en stund innan mötet drar igång.

Robert Eriksson, Jonas Sjöstedt och Britta Hermansson strax innan utfrågningen igår i Tångahallen. Foto: Josefin Roos.

Ungefär en timme innan mötet har vi en avstämning med de medverkande och med teknikerna. Samtidigt pågår en pressträff, där partiledarna får träffa de journalister som är på besök. Sedan gör vi de sista förberedelserna och till slut är det dags att dra igång mötet och släppa fram Britta, Robert och den gästande partiledaren och dra igång mötet.

Efter mötet ligger den fina stämningen kvar i hallen medan de som varit med på mötet letar sig mot det lilla kapell-tältet, caféet eller utställningen. Det är en eftersmak från mötet som dröjer sig kvar och som jag och förhoppningsvis andra bär med sig efter att de lämnat hallen. Att allt detta praktiska som finns runt arrangemanget mynnar ut i dessa fina möten, gör att det arbete som läggs ner känns så meningsfullt. Att alla dessa människor ger av sin tid och arbetar ideellt för att skapa en upplevelse för dig som besöker Vårgårda möte. Och att du som besökare gör mötena meningsfulla genom det du tillför. Det gör att jag går med lätta steg till Tångahallen varje gång det är dags för mig att infinna mig på min post. Tacksam att vara där jag är just nu.

Onsdag 15 augusti
En annorlunda utfrågning

För mig är det tredje valrörelsen som jag är engagerad i Vårgårda möte och Equmeniakyrkans partiledarutfrågningar. När jag snappar upp reaktioner från partiledarna och deras staber så är en återkommande respons att Vårgårda möte inte är som andra utfrågningar. Att det är något annorlunda och positivt med den här typen av samtal.

Vårgårda möte skiljer sig från många av de sammanhang som partiledarna brukar finnas i under en valspurt. Ofta vistas de i sammanhang där det krävs korta och snabba svar och utan möjlighet att tala till punkt. Det är annorlunda i Tångahallen. Där får vi möjlighet att få fullständiga svar och i lugn och ro låta partiledaren resonera färdigt. Det är också ett samtal inramat med musik, bön, fika och gemenskap. Utfrågningen står inte helt själv utan är en del av en helhet där alla delar är viktiga. Men det är en sak som partiledarna ofta lyfter som särskilt positivt med Vårgårda möte och det är att frågorna inte är traditionella plånboksfrågor för den enskilde, utan värdefrågor för de stora sammanhangen. Politikerna får frågor om hur de vill forma framtidens Sverige, hur de ser på rättvisa och demokrati och vad de har som personliga drivkrafter.

Devisen för Vårgårda möte är ”Hopp för framtiden”. Vi vill lyfta blicken längre än fyra år och ta del av visioner och drömmar för ett bättre samhälle. I historien finns det gott om exempel på människor som engagerat sig i samhället på grund av sin tro eller övertygelse och som stått upp för människors rättigheter och lika värde. Jag kan lätt känna mig liten och modlös när jag tänker på hur människor mötes av orättvisor, fördomar och likgiltighet. Det är ibland svårt att se hur en människa kan göra skillnad. Men det vi vet är att förändringar ofta börjar i det lilla och att det sedan ger ringar på vattnet.

Dansskolan God Moves och den stora kören medverkar i mötet. Foto: Josefin Roos
Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på besök i Tångahallen. Foto: Josefin Roos

Under Vårgårda möte får vi möjlighet att belysa mycket av den nöd som finns runt omkring oss. En nöd som inte alltid får så stort utrymme i politiska debatter då tiden är knapp och frågorna som ska avhandlas är många. Under Vårgårda möte får dessa frågor ta plats. Det är naturligt att som kyrka fokusera på dessa frågor och ge dem ett större utrymme, att visa att vi vill engagera oss i byggandet av en bättre värld. 

I vår värld finns stort behov till förändring, vi lever i en värld som blöder. Vi får dagligen dystra rapporter från många olika delar av världen och till slut orkar vi nästan inte ta in mer. Det blir för övermäktigt. Det blir uppenbarat för oss hur illa det är ställt och det akuta behovet av fred, rättvisa och demokrati. Även vårt land står inför stora utmaningar inom många områden och efter sommarens torka och bränder finns det många som bär på en oro. Varje kväll under Vårgårda möte sjunger vi en sång tillsammans i början av mötet med texten:

”Vi ber om hopp för vår värld
Vi ber om enhet bland människor
Låt all rädsla vika bort
Vi ber om hopp för vår värld
och om frihet för alla
att murarna som mänskor byggt ska falla, för alla”

(av Helena Gatås)

Även i vårt land behövs engagemang och kärlek. Medmänsklighet i möten mellan människor och uppmuntrade ord till människor som är ensamma eller rädda. Ibland kan det räcka med det lilla för att göra något stort i en annan människas liv eller i ett sammanhang. Engagemang smittar och sprider sig som ett ljus i mörkret. När vi gör oss redo för att kämpa för rättvisa och människors lika värde händer något med oss. Vi förändras själva och på vägen får vi möjlighet att göra skillnad. För så stort är det. Vi kan själva föra in kärleken och hoppet där vi ser murarna. Och då kan vi förändra världen.

Tisdag 14 augusti
I mötet får vi möjlighet att se något nytt

Vi som arbetar med arrangemanget Vårgårda möte är väldigt stolta över att vi kan erbjuda många sittplatser i hallen för dig som vill besöka mötet. Över 2100 platser är det faktiskt. Plus läktarna. Sedan är vi också stolta över att vi webbsänder alla möten via equmeniakyrkan.se. Hur kommer det sig att vi vill att mötena ska vara så tillgängliga? Givetvis har det att göra med att vi tror att du som besökare kommer att hitta något för dig på mötena. Kanske ett samtal, en reflektion eller en relation. Kanske hör du något du behöver höra, kanske möter du någon du behöver möta. Det är inte en slump att arrangemanget har ordet möte i sig. Vårgårda möte handlar om just möten. Mötet i samtalet under partiledarutfrågningarna, mötet mellan människor, mötet mellan människor och Gud och mötet med dig själv.

I mötet så uppstår kommunikation och relation. Jag arbetar till vardags med kommunikation och jag har en övertygelse om att vi alla är kommunikatörer. Kanske inte på samma sätt, men eftersom vi alla är människor blir kommunikationen och det sociala samspelet något som vi har gemensamt. I mötet med andra människor blir vi till ambassadörer för det vi tror på och förlitar oss på, även om vi inte alltid tänker på det. Vi bygger relationer genom vårt sätt att kommunicera snarare än att bara utbyta information. Förut så kallades en person som arbetar med kommunikation för informatör, men idag har nästan alla bytt namn till kommunikatör. Jag tror att det bland annat beror på att vi hellre vill förmedla en känsla av sammanhang och dialog, snarare än hårda fakta. Information signalerar att budskapet bara går en väg, men ordet kommunikation visar på att det finns mer än en part. Det visar på dialog, där det även är viktigt att lyssna. Och genom det kan kommunikation bli till relation.

Kommunikation är möten. Fysiska möten, som vi får uppleva i Tångahallen och digitala möten, genom våra webbsändningar och interaktioner på sociala medier. Vi är ämnade att mötas och att kommunicera. Gör det du också. Dela det du upplever under mötena med andra eller reflektera över det du hör på ett nytt sätt med dig själv. Var en kommunikatör i samtal genom att lyssna och dela. För det är där vi skapar något nytt, i den bearbetade tanken och i det enskilda mötet. Och Vårgårda möte får rymma många sådana. Det är min stora förhoppning. Att dessa möten får leda till en positiv förändring, både i oss själva och i de sammanhang vi verkar – i hela vårt samhälle. 

Det lilla mötet. Annie Lööf samtalar med utfrågarna Britta Hermansson och Robert Eriksson precis innan mötet ska dra igång. Foto: Privat.

Måndag 13 augusti
Ett viktigt pussel

När jag hälsar på Annie Lööf en stund innan hennes utfrågning i onsdags ler hon och utbrister: ”Dig känner jag igen, visst var du med 2014 också?”. Jag konstaterar att hon har rätt. Vårgårda möte 2018 har precis börjat och det känns härligt att vara igång igen.

Nu när de första dagarna är gjorda pustar jag ut och känner tacksamhet över att starten blev så bra. Många anspänningar släpper och vi börjar se frukten av det som så många jobbat så hårt för under lång tid. I tre intensiva veckor gästas Vårgårda av samtliga partiledare för våra riksdagspartier och hittills har två av åtta partiledare frågats ut om deras drivkrafter, visioner och tankar kring framtidens Sverige.

Bloggen kommer denna vecka att handla om Vårgårda möte, som består av partiledarutfrågningar och andra möten och evenemang. Jag kommer att skriva om vad som händer på scenen, men också lite om det som sker bakom kulisserna. 

Under Vårgårda möte har jag, för tredje gången, funktionen som producent. Min uppgift är att tillsammans med den andra producenten, Lina Blomdahl, vara en sorts koordinator av programmet på scenen och se till så att teknikerna får den information och det material de behöver.

För min del börjar kvällen långt innan mötets första sång och kvällen är inte slut när kören går av scenen. Inför mötena har vi avstämning med medverkande och tekniker. Ordningen för mötet är spikad sedan flera månader, men innan mötet stämmer vi av det sista så att rätt texter ligger inlagda för bildproduktionen och att alla övergångar är kommunicerade till de berörda. Precis innan mötet drar igång hämtar jag utfrågarna Britta Hermansson, Robert Eriksson och den gästande partiledaren. Vi är redo.

Målet är att mötena ska vara tillgängliga, jordnära och relevanta för var och en som kommer och deltar. Väl förankrade i tillvaron och de vardagliga frågorna och samtidigt bärare av hopp, vision och framtidstro. Jag vill tro att det har betydelse att utfrågningarna fokuserar på de övergripande stora frågorna, men att det också finns plats för det lilla samtalet. Vikten av att få prata till punkt – i ett nära samtal.

Det gör mig stolt att få vara en liten pusselbit tillsammans med hundratals andra som arbetar med Vårgårda möte. Kanske kan det tyckas overkligt och nästan lite absurt att lilla Vårgårda lyckats samla Sveriges toppolitiker under några veckor? Men ur min synvinkel tycker jag inte att det är det. Det finns så många eldsjälar kring detta arrangemang, som vill att Vårgårda möte ska göra avtryck. Och då blir det möjligt. Så välkommen till Tångahallen eller webbsändningarna och bli en del av pusslet du också. Du är bjuden.
Josefin Roos

En bild från utfrågningen av Liberalernas partiledare Jan Björklund under Vårgårda möte. Foto: Privat.
Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.