Foto: AT
AM Alströmer.

Om man vet att man har rätt ska man inte ge sig…

Sommarkrönikan

En undersökning gjordes på ett antal välmående 90-åringar för att se vad som gör att de lever friska så länge. Förutom goda gener hade de bland annat följande gemensamma nämnare: utövar daglig motion, har en hobby, umgås med vänner, träffar folk, dricker två koppar kaffe dagligen och ett glas vin då och då samt att de tillåter sig att äta gott. Fysiska aktiviteter medför bland annat att man mår bättre och stressnivån sänks. Detta har även positiva effekter på hjärnan; till exempel bättre minne. Flera andra påtagliga resultat har också framkommit.

Att ha ett intresse – eller flera – ger livet spännande mervärden. Att engagera sig i föreningslivet är också roligt och ökar nyfikenheten. Mina intressen har medfört att jag är med i flera föreningsstyrelser; bland annat ledamot i styrelsen för Västergötlands Fornminnesförening samt stiftelsen för Västergötlands Museum. Dessa engagemang ger mig möjlighet att komma till historiska platser, som annars inte hade varit möjliga att besöka. Även uppdragen i styrelserna för bland annat Retrovägen och Republiken Risön är roliga, givande och med intressanta utvecklingspotentialer.

Att arbeta för ökad jämställdhet är viktigt. Och man kan påverka utvecklingen; t ex söka efter och sedan publicera på nätet om kvinnor så att de får mer utrymme, påpeka och korrigera i kvinnohistoriska dokument där felaktiga ordval skrivits mm. Ett av många exempel, där jag lyckats påverka jämställdheten, är en skylt med informationstext vid en staty på en av mina anmödrar Kristina Gyllenstierna (ca 1494-1559) utanför Stockholms slott. Kristina var en av svenska historiens mest berömda kvinnor; gift med regenten Sten Sture d.y. Hon ledde motståndet och organiserade försvaret i Stockholm mot den danske kungen Kristian II (även kallad Kristian Tyrann). Det fanns ingen informationstext om henne invid statyn överhuvudtaget till skillnad från många manliga statyer i området. Det tog flera år och kontakter med åtskilliga myndigheter men till slut kom informationsskylten upp. Om man vet att man har rätt, skall man inte ge sig….

Marknadsföring är ett annat ämne, som ligger mig varmt om hjärtat. Här finns mycket att göra vad gäller Alingsås. Som ett exempel kan nämnas att jag länge har önskat nya infartsskyltar med information om vår fina stad vid E20. Här passerar dagligen omkring 20.500 fordon enligt Trafikverket. Kommunen har frågan på sitt bord. Den senaste informationen är att man på sin ansökan till Länsstyrelsen fick avslag. Några av argumenten var att den tänkta placeringen inte var lämplig, skyltarna passade inte in i miljön, högsta tillåtna fart var för hög, de var för nära tätbebyggelse mm. Det tog ett år att få detta svar. Så nu är det bara att kavla upp ärmarna och göra en ny ansökan.

Upphandlingen för nya skyltar pågår; de två som är beställda, kostar omkring en miljon kronor och i det ingår bl.a. skärmar, fundament, ställning och serviceavtal. Tiderna har förändrats; för 25 år sedan räckte det med enkla skyltar vid samtliga infarter till Alingsås, där texten ändrades var eller varannan vecka till en mycket ringa kostnad. Nu missar vi många potentiella besökare till både caféerna och handeln, som behöver få ökat antal kunder.

Vad man ser på världen med olika ögon! En av mina kära bröder, min man och jag gör då och då tillsammans givande och intressanta utflykter. För några år sedan åkte vi till Hindens rev. Det är ett långt smalt näs, som sträcker sig omkring 5 km rakt ut i Vänern på Kållands västra sida i Lidköpings kommun. Att få komma dit var en önskan, som jag haft i många år. Revet var lätt att gå på och ju längre ut i Vänern vi kom, desto smalare blev det. Snart var Vänerns vatten nära på båda sidor tillsammans med blommor, andra växter, ljudet av fågelsång och vågornas skvalp. Inga andra besökare fanns där och mina tankar samlades runt hur detta spännande och natursköna rev marknadsförs. Plötsligt stannar min bror med mångårig branschkunskap inom sitt ämne, böjer sig ner och tar en näve grus i handen och visar oss. ”Vilken jättefin kvalitet det är på det här gruset!”.  

Med samma kära sällskap cyklade jag häromveckan runt sjön Mjörn. Det är en tur på 6 mil som vi gör regelbundet. Att cykla runt Mjörn är fantastiskt, inte minst längs gamla Västgötabanans banvall utefter sjöns västra sida som skiftar mellan öppna landskap, gårdar med betande djur, små stationssamhällen med stora före detta sommarhus för dåtidens välbärgade grosshandlare från Göteborg, inbjudande badstränder, en fascinerande tunnel, stor mosse och mycket mera.

En markant skillnad blev cykelturen mellan Brobacka och Alingsås. Landskapsbilden är här också mycket variationsrik men man kan inte njuta av den på grund av all trafik, som passerar nära; inte minst i samband med mötande fordon. En förlängning av befintlig cykelväg från Simmenäs hela vägen till Brobacka behövs verkligen. Det är bråttom innan någon allvarlig olycka händer.

Önskar Er alla en god fortsättning på sommaren!
  • AM Alströmer
Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.