• Foto: ANDERS WENGHOLM
    LYCKAD INSATS. Det svenska herrlaget kom till slut på elfte plats bland 184 deltagande nationer i schack-OS.
  • Foto: ANDERS WENGHOLM
    YNGSTA SPELAREN. 14-åriga Margo Zarytovskaya från Västerås, till vänster, var yngst i det svenska OS-laget.

OS-laget skrev schackhistoria

Alingsås

Sveriges förbundskapten i schack, alingsåsaren Anders Wengholm, är nu hemma igen efter schack-OS, som blev väldigt lyckat för det svenska herrlaget.
Anders berättar här med egna ord om turneringen.

”Ja, då är det svensk mark under fötterna som gäller efter det att Schack-OS avslutades i fredags. Det har varit en lång turnering inklusive träningsläger – 18 dagar totalt.

Detta var OS nummer 43 sedan starten år 1927 och resultatet blev mycket bra. Det svenska laget i den öppna klassen (herrarna) slutade på delad sjätte plats (11:a på särskiljning) bland 185 deltagande nationer.

Senaste det överträffades var 1952 i Helsingfors. Motståndet kan dock inte jämföras. Då deltog bara 15 nationer och Sovjetunionen deltog med ett lag för samtliga 15 delrepubliker/länder. Sedan dess har också framför allt asiatiska länder tillkommit.

Godkänt av damlaget

Så prestationen är den bästa någonsin vill jag hävda!
Kina vann båda klasserna. I den öppna klassen utmanades de av USA, Ryssland och Polen (!). På damsidan blev Ukraina tvåa följt av värdnationen Georgien.

Även tjejerna gjorde en hygglig turnering. Vi kunde av olika anledningar inte ställa det bästa laget vi har på benen. Laget var rankat 59:a och slutade 56:a. Godkänt med litet plus.

Jag har aldrig tidigare varit med som insider på ett sådant stort sportevenemang. I det ingick även en kongress med nyval av president för Världsschackförbundet. Den förre presidenten är anklagad av USA för tveksamma finansiella transaktioner.

Ny man vid rodret är Dvorkovich. Enligt ryktet en Putins man. Man får bara hoppas att schacket inte blir politiserat. Annars så gör det nog inte så mycket. Alltsedan den medvetna satsningen på schack i Sovjetunionen från 1920-talet så är det trots allt en sådan integrerad del av de forna Sovjetstaterna. Jag skulle tro att dom har mest vilja och förmåga att utveckla spelet ytterligare.

Så här i skrivande stund så är det främst två saker jag tar med mig. Det första är respekten för framgångs­recept vad gäller att leda lag. I schack liksom till exempel golf spelar alla dessutom individuellt. Jag är full av beundran för kaptenen Thomas Björns ledarskap i Ryder Cup och liknande. Att få alla att få ut maximalt av sin förmåga vid ett givet tillfälle. En mycket svår konst under en lång turnering. Spelare blir sjuka, får hemlängtan eller är besvikna på sitt eget spel etc. Ibland skall man prata mycket med spelarna och inte sällan är det lika bra att hålla sig undan.  

Fördomar på skam

Det andra är den stora mångfald som finns inom schack numera. Prislistan innehåller många länder som för inte så länge sedan inte fanns på schackkartan. Jag har svårt att komma på länder som inte var med.

Vem vet nästa våg av bra schackländer kan mycket komma från Afrika. De är anförda av Egypten som slutade på en 19:e plats i öppna klassen.

Vad skall man säga om Mongoliet då? Här kom mina fördomar på skam. Dom kan inte bara hålla på med lamadjur för herrlaget slutade 22:a och deras damlag på 20:de plats. Hm – det är en spännande schackvärld jag lever i!  

Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.