Ny presidentstrid för invandringskritisk Clinton?

AT i Washington

Hillary Clintons uppmaning till EU att minska invandringen för att bekämpa högerpopulismen har uppmärksammats på båda sidor Atlanten. Det var intervjun med brittiska The Guardian, där Clinton sade att Europa ställt upp tillräckligt, som höjt ögonbryn och skapat förvåning i liberala kretsar. Och står i stark kontrast till uttalandena under presidentvalskampanjen. Men knappast för den som följt paret Clintons politiska karriärer under årens lopp, där triangulering varit en huvudingrediens.

Och kan inte utläsas på annat sätt än att Donald Trumps hårda linje mot illegal invandring vinner terräng. I alla fall i USA. Det verkar som Clinton har hoppat på tåget att detta är ett vinnande argument bland många amerikanska väljare. Samtidigt som Clinton dock berömde Angela Merkels generositet gentemot flyktingarna, framkommer i en artikel i New York Times (23/11/2018) att president Obama varnade Angela Merkel (i flyktingfrågan) i slutet av 2015 ”att om hon inte intog en hårdare, men nödvändig ståndpunkt, skulle hon och EU vara över”.

Vissa bedömare anser det som ett kalkylerat beslut av Clinton för hålla sig kvar i nyhetsflödet i en aktuell fråga och att positionera sig som en ”centrist” eller demokratisk mittenkandidat inför ytterligare en kapplöpning mot Vita Huset. Och utmaning mot Trump, då han är upp för omval 2020. Men det kan också finnas andra överväganden. Kritiker menar dock att det var Clintons stöd till George W. Bushs neokonservativa Irakfiasko och den olämpliga invasionen av Libyen som till stor del skapade den stora flyktingkrisen i Europa.

Att Clinton skulle vilja positionera sig i mitten har flera fördelar. Förmodligen kommer det demokratiska fältet vara trångt bland progressiva på vänsterkanten 2020. Där rösterna kan splittras mellan flera kandidater. Som inte har en ”snöbollschans” att besegra presidenten – eller en annan republikansk kandidat. Det kan också ses som en fördel i mer konservativa stater, där hon kan bredda sin attraktionskraft. Om hon blir demokraternas kandidat med detta mer konservativa budskap om immigration, kan hon delvis neutralisera en av Trumps signaturfrågor. 

Samtidigt har hon inte kommenterat de karavaner av asylsökande från Centralamerika, och framför allt Honduras, som rör sig mot USA. Omkring 5.000 av dem befinner sig nu i gränsstaden Tijuana, Mexiko. Frågan skulle kunna vara alltför känslig i viktiga demokratiska väljargrupper. Flyktingarna i Tijuana har också skapat oro bland befolkningen – med slagorden ”Tijuana First” — i denna gränsstad mot San Diego, Kalifornien. Migranterna släpps inte in i USA, och, enligt rapporter, behandlas 100 asylärenden per dag. Mexikaner demonstrerar mot migranterna och borgmästaren Juan Manuel Gastélum – som kallas ”Tijuanas Trump” på grund av sin hårdföra retorik –  klagar på bristande assistans från centralregeringen i Mexiko City och har begärt hjälp från FN.  

Att en svängning kan vara på gång om immigration bland de så viktiga amerikanska mittenväljarna kan Clintons intervju tyda på. Noteras kan att i en mycket liberal delstat som Maryland, där Clinton vann med drygt 60 procent av rösterna 2016 mot Trump, omvaldes den republikanske och moderate guvernören Larry Hogan i november med stor majoritet (56% av rösterna). Hogan är en liberal republikan, som distanserat sig från presidenten, men som likväl hotade med att lägga in sitt veto mot att göra Maryland till en så kallad ”sanctuary state”, vilket begränsar statens samarbete med den federala immigrationsmyndigheten för att upprätthalla USA:s invandringslagstiftning. Hillary Clintons kommentarer kan alltså framför allt ses för amerikansk hemmakonsumtion. Kanske en triangulering och positionering inför en kommande utmaning mot Trump 2020.twork.

Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.