Ebba Ranieli ser studierna på NIU som ett bra steg mot spel på högsta nivå.

Ranieli: ”Jag vill spela i allsvenskan”

Fotboll

Ebba Ranieli går andra året på Alströmergymnasiets NIU-utbildning för fotboll.
Ett steg på vägen mot de höga mål hon ställt in siktet på.

När Ebba Ranieli skulle välja gymnasieutbildning fanns det bara ett alternativ i huvudet – NIU med fotbollsinriktning.
– Det var rätt självklart för mig, jag älskar att spela fotboll och många i mitt lag (Alingsås FC) hade redan gått eller går utbildningen. Då blev det ännu mer självklart, säger hon.
Vilken bild hade du fått av utbildningen?
– Att den var bra, där tjejer och killar tränar tillsammans vilket är lite annorlunda. Det var kul att få möjligheten att träna med killar. Sedan hade jag inte träffat varken Kjell Johansson eller Jonas Sjöberg innan, så jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig. Men jag gick på provträningen och där kändes det bra.
Var det nervöst under provträningen annars?
– Innan var jag jättenervös! Och många av de som var med, både killar och tjejer, kände man sedan innan. Det var många duktiga utanför stan som provtränade också så det kändes inte självklart att jag skulle komma in. Men jag var ändå nöjd.

Läsåret 2017/18 var alltså Ebba Ranielis första inom NIU-utbildningen, ett år där hon lärde sig mycket. Bland annat att kliva upp på morgonen.
– Det var lite jobbigare än vad jag trodde, jag är ingen morgonmänniska och att träna kvart i åtta i minusgrader var sådär (skratt)! Men väl där är det lugnt, då är det kul, men innan dess är det inte lätt. Annars blev utbildningen som jag trodde den skulle bli.
Att träna ihop killar och tjejer, vad ger det dig dom tjej? Är det ens skillnad?
– Det är svårt att möta killar, dom är snabbare och starkare. Men det ger mig mycket, även om det är svårt. Jag måste tänka mer i till exempel en mot en-situationer. Jag måste vara på tårna för att kunna ta honom och det utvecklar mig som spelare. Det är tufft och ibland känner man ”fan vad dålig jag är”, men då måste man tänka på att det är killar man möter.

Tror du detta utvecklar dig till och med mer än om du bara hade tränat med tjejer?
– Det beror lite på. Spelar jag exempelvis i mitten och bara har killar runt mig kanske jag inte får ut mitt bästa just då, för dom är snabbare än mig och hinner ta bollen. Det är blandat, man utvecklas mer men får inte världens bästa självförtroende (skratt). Det är ändå lärorikt, så känns det.
Märker du av i träningar med Alingsås FC att utbildningen utvecklat dig?
– Det är inget jag tänkt på riktigt, om jag ska vara ärlig. Men jag hoppas det i alla fall, det borde den gjort!

Ebba säger att ambitionsnivån hos eleverna varierar från spelare till spelare.
– Jag vill till allsvenskan och landslaget, jag sätter ribban högt. Men sedan kanske det finns vissa som nöjer sig med division I också. Det är nog väldigt olika. Men de flesta satsar högt och det märks på träningarna, det är kul.
Så gruppens ambitionsnivå är bra?
– Ja det tycker jag absolut!

Om du fick bestämma kring utbildningen och drömma lite, vad hade du velat se mer av?
– Jag hade gärna sett mer individuell träning med den enskilda spelaren, istället för bara gruppen. Jag kanske behöver träna teknik och någon annan på något annat. Det är svårt att anpassa det till individen med tanke på resurserna. Men det hade jag tyckt varit roligt i alla fall.

Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.