Alingsås står vid ett vägskäl

Sporttankar

”Sämst när det gäller” är inte en stämpel man som lag vill ha på sig, men lik förbaskat står vi nu här och måste sätta just den stämpeln på Alingsås HK:s damlag.

I helgen hade man sista chansen att fortsätta kvalet, men då krävdes vinst borta mot KvIK Sport. Så blev det nu inte, AHK föll med två bollar och säsongen är därmed över. Till hösten börjar man om i division II – igen.

Min stilla undran är vad som kommer hända med dels laget som sådant men även med den satsning som Alingsås HK menar att man gör på damerna. När man för ett par år sedan tog in Morten Jensen som tränare, tog man ett steg i helt rätt riktning. En driven, duktig och målinriktad tränare som verkligen ville något på både kort och lång sikt och som dessutom kom till klubben utifrån. Det kändes helt enkelt som en rätt satsning från början.

Men det har inte blivit den utväxling som nog de flesta, inklusive vi på AT-sportens redaktion, hade trott.

Första säsongen missade man det som kändes som en upplagd serieseger enbart på grund av att man inte var bra nog i matcherna mot toppkonkurrenterna. Samma visa var det den här säsongen, även om man nu åtminstone tog sig till ett kval.

Den här säsongen hade man dessutom inte mycket att skylla på i varken yttre eller inre omständigheter då truppen förstärkts rejält med SHE-meriterade namn. Lägg där till att de flesta skadebekymren var mer eller mindre ett minne blott när kvalet väl drog igång.

Ändå räckte man inte till mot KvIK Sport över tre matcher. I första visade man sin klass och fullkomligt krossade motståndet på hemmaplan. I de två andra kom hjärnspökena tillbaka, osäkerheten smög sig in och förlusterna kom som trista inkassobrev på posten.

***

Så nu står man där igen, som ett division II-lag. Och om ni följt med i AT:s spalter under säsongen, vet ni att damernas division II inte varit den bäst lämpade serien att utvecklas i för ambitiösa spelare som vill något med sin handboll. Lag har dragit sig ur, spelledigheten ibland varit nästan pinsamt lång och de flesta matcherna som spelas är mer eller mindre träningsmatcher inför de som faktiskt kommer betyda något.

AHK behöver helt enkelt ha ett damlag i division I för att satsningen och önskan om två elitlag i föreningen ska kunna bli verklighet i det närmaste. Men just nu vet jag inte om den drömmen känns rimlig.

Som jag ser det står AHK vid ett vägskäl. Antingen satsar man vidare, tar in spelare utifrån och bygger underifrån med egna produkter. Det finns trots allt ett par stora kullar att ta av, inom några år.

Eller så låter man satsningen mot division I och högre stå på sparlåga ett par år. Kanske är det bättre att helt slussa in egna spelare, låta dom mogna under ett par säsonger i division II och sedan börja klättringen?

Alldeles oavsett hoppas jag man får behålla Morten Jensen som tränare ett par säsonger till. Han har som sagt drivet, viljan och kunnandet att verkligen åstadkomma något. Men uteblir satsningen mot högre serier förstår jag om han ser sig om efter andra alternativ.

Vägskäl var ordet.

Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.