Tyckare: Lasse Påfvelsson

Tyckt.

Som av en slump och av en ren händelse, få födas och växa upp i en då ganska stor ort, som egen kommun Stora Mellby i slutet av 1940-talet. Med sex affärer egen poststation och två banker samt ett kommunalhus. Som landsbygdssjäl har landsbygden suttit djupt rotad även om jag upplevt hela urbaniseringsutvecklingen sedan 50-talet på ont och gott.

1953 var första kommunförändringen för mig. Då bildades Bjärke kommun som höll till 1973 då den stora kommunsammanslagningen kom till, då en del av Bjärke hamnade i Trollhättan och resterande i Alingsås. efter många artiklar i AT om för och nackdelar hit eller dit. NU är det Alingsås kommun som gäller!

Man blir vad man äter är kända ord från en filosof. Gott öl kom och gott öl for, för gott öls skull har jag sålt mina skor, jag har satt mina strumpor i pant i en bod, för gott öls skull håller jag upp mitt mod. En stor del av visor och texter handlar om mat och dryck.

I Sverige tillika i Alingsås kommun har vi en potential att producera en mycket större del lokal produktion och med det minska klimatpåverkan genom kortare transporter till medborgarna. Genom
den internationella världen vi lever och med billigare transporter över haven. Har VI producenter konkurrerats ut.

Då VI tillsammans med myndigheter tagit fram ett regelverk om livsmedelsproduktionen som är bra för djuren och människorna i Sverige, men som fördyrar inhemsk produktion. Det regelverket gäller inte på mat som importeras. Sverige matproduktion försörjer bara hälften av det VI äter.

Varannan tugga DU äter är importerad! Det är här VI tillsammans kan agera och alltid fråga efter Svenskt i affären, i restaurangen och det
offentliga köket, DÅ får vi till en förändring.

Våra svenska djurstallar står i dag överfyllda på grund av långa slaktköer samtidigt som vi hade ett dåligt skördeår 2018. Torkan, som medförde stor halmbrist till strö åt djuren. Då får man se upp så inte djurskyddet knackar på!
Då det gäller våra matvanor har det skett en otrolig förändring de första fyra decennier jag varit med på jorden.

Varierade kostvanor var ledordet från livsmedelsverket. I vårt hem var vi i huvudsak självförsörjande och veckomatsedeln kunde se ut så här: måndag: grönsakssoppa, tis: fisk och potatis, ons: grynkorv med rotmos, to: ärtsoppa och pannkakor, fre: blodpalt med potatisbullar. lör: kalops rödbetor och potatis, sön: fläskkotlett, grönsaker, potatis och sylt med hemmagjord glass till efterätt.
På kvällarna ofta äggröra med spenat samt varm kräm med mjölk från egen gård och alltid hembakat bröd.

Det viktigaste av allt: att äta upp det man tagit till sig på tallriken. Mor sa: Ät upp nu barn så blir det vackert väder i morgon!

Tiderna förändras och vi med dem, VI ska givetvis vara glada för vår välfärd, ändock ha med oss en del av historien, det kan bli andra tider. Det kommer aldrig bli så dåligt som vi tror och aldrig så bra som vi hoppas.

Vad gäller Alingsås kommun så ser jag en otroligt positiv potential ur många synvinklar, lagom stor stad, stor produktiv landsbygd, med skog, åker, ängar och sjöar som är grunden för ett välbefinnande liv för människor och djur. Den åkerareal som finns i vår kommun skulle gott kunna föda en stor del av invånarantalet med våra baslivsmedel OM vi tänker till och låter maten få ta en något större del av inkomstkronan. Den stora kreativitet och företagsamhet som råder i vår kommun ska tas till vara.

Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.