Tyckare: Alf Pettersson

Tyckt.

Vi har format samtiden och vi kan också forma fram­tiden.

Våra val fram tills nu har byggt det samhälle som vi har. I en tid när media överöser oss med elakheter och katastrofer, uppfattas det alltför ofta som vuxet att
acceptera dåligheter. Tvärtom borde det krävas av vuxna att ställa saker till rätta.

Alltför ofta pekar vi finger och klagar över vad andra har gjort, som vore vi hjälplösa offer. Vi har också gjort val, men framförallt kan vi göra val. Vi kan välja att vara tysta, att gnälla över andras fel eller att verka för förslag som bidrar till att forma barnens framtid till det Utopia vi borde önska dem.

Demokratin som vi har ärvt, har givit oss friheten att välja företrädare, men också att öppet föra vår talan om vi inte är nöjda med de val vi ges. Vi kan göra våra röster hörda på arbetsplatsen, på torget och en mängd sociala medier. Om vi hittar likasinnade kan vi forma föreningar och partier för att tillsammans kämpa för det vi tycker är rätt. Tidigare generationer i Sverige valde till och med att införa förenings- och partibidrag för att uppmuntra utbildning och debatt. Låt oss förvalta det arvet ansvarsfullt.

Gör barnens miljö trygg och varm, det är så vi bygger en framtid värd namnet. I det samhälle jag hoppas på är barnen sorglöst nyfikna, och vuxna får sin glädje
i det. Det går bara att åstadkomma genom omsorg om alla människor. Inte kravlöshet utan tvärtom ansvar från de som har förmågan, och hänsyn till de som har sin tid av oförmåga. Det innebär hårt arbete och skatter, men också företagsamhet, konkurrenskraft och att stå upp för det inhemska. Inte mot andra länder men för Sverige.

Mitt Utopia är det folkhem som jag växte upp i. I lilla Vårgårda var jag trygg och omhuldad, och min nyfikenhet uppmuntrades. Det fanns alltid mat, jobb och boende för alla. Skolan var prioriterad och vården utan köer. Självklart är det en ung pojkes bild, men det var nog en relativt riktig bild. Jag vet att många förknippar Folkhemmet med gråsossar och företagsdöd. Det är en del av historien, men att sträva mot dess motsats är ett av historiens största misstag. Vi borde hitta fram till mittpolitik, där omsorgen om alla medborgare är fundamentet, och där frihet och jämlikhet är självklarheter. För att det ska fungera måste vi också ge utrymmet åt företagsamhet, men under ansvar, och med målet att Sverige ska vara både ekonomiskt och ekologist hållbart.

Det är därför Du ständigt hör mig babbla om omsorg, miljöansvar och svensk konkurrenskraft.

Dela innehållet

Kommentera våra artiklar på Facebook/alingsastidning eller Twitter/AlingsasTidning. Debattartiklar besvaras med nya inlägg. Använd formuläret under Debatt.