Frågan var: Vilken procentsats koldioxid är den ideala för att undvika påstådd klimatuppvärmning? Det enkla svaret är med alla medel bryta ökningen av koldioxid i atmosfären.
Koldioxidhalten har på 100 år ökat från runt 300 ppm (0,030 procent) till över 400 ppm (0,0419) som insändaren skriver. Det går att se en liten ökad tillväxt i svenska skogar med denna högre koldioxidhalt; men ser man ut över världen så är de negativa effekterna av den uppvärmning som den ökade koldioxidhalten medför större än nyttan. Torka och översvämningar orsakar mer skada än den nytta man får från koldioxidtillgången. Jorden har även tidigare haft över 400 ppm CO2 i atmosfären. Då var havets yta 17 m över dagens yta. Nu kommer det att ta några tusen år att smälta isarna på Antarktis så havet kommer bara att stiga en meter till 2100. Med enorma konsekvenser för många länder. Om vi inte gör något.
De globala utsläppen har ökat successivt. Luftens koldioxidhalt har ökat med ca 50 procent sedan förindustriell tid och den fortsätter öka med ungefär 0,4 procent per år. Andra växthusgaser som lustgas (dikväveoxid) har ökat med mer än 20 procent och metanhalten med drygt 150 procent. Förbränning av fossila bränslen världen över är den viktigaste orsaken till klimatets nuvarande förändring. Även skogsavverkning bidrar.
Växterna behöver koldioxid för sin fotosyntes, men högre halter av koldioxid i atmosfären leder inte nödvändigtvis till ökad tillväxt i vegetationen, säger Jürgen Schleucher, professor vid Umeå universitet. I studien har en grupp forskare sammanfattat kunskapen om hur växter påverkas av ökade koldioxidnivåer. Växtligheten på land tar för närvarande upp ca en tredjedel av den koldioxid som släpps ut till följd av mänsklig aktivitet. En kolsänka.
Trots att växternas upptag är en sänka för koldioxid ökar påverkan på jordens klimat dramatiskt. Koldioxidsänkan genom vegetationen har varit kring 11 miljarder ton per år och utsläppen 35 miljarder ton. Men upptaget kommer sannolikt att minska i framtiden, bland annat eftersom temperaturhöjningen kommer att dämpa fotosyntesen. Då kommer det i stället att krävas ännu större minskningar av utsläppen.
Detta enligt en studie vid Umeå universitet, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik i den vetenskapliga artikeln. Vegetationens upptag har köpt oss tid i klimatarbetet. Den tid som behövs för att ge en dräglig miljö för barnbarnen om vi tar krafttag nu!
Alingsås Klimatgrupp
LÄS MER:En fråga om koldioxid till Alingsås Klimatgrupp
LÄS MER:Är kärnkraft framtiden?