Sedan Alexander började jobba inom begravningsverksamheten i Alingsås pastorat har digitaliseringen satt prägel på arbetet. Idag finns till exempel alla pastoratets 9000 gravar i ett digitalt kartsystem och likaså finns bisättningsjournaler och personuppgifter i en skyddad databas enligt GDPR.
– Det har ändrats jättemycket på mina tio år. Vi har organiserat om och skapat andra rutiner som gör att vi kan säkerställa en bättre verksamhet. När en kista kommer har den en QR-kod som gör att jag kan sitta på mitt kontor och följa om den avlidne är kremerad eller är ute på begravning, berättar Alexander.
Även för krematoriemästare Ylva Belfrage har arbetet förändrats. Tidigare skötte man krematorieugnen manuellt – idag jämför hon den nya ugnen med en dator:
– Du behöver både sociala och tekniska kunskaper för att kunna arbeta som krematorietekniker. Själva ugnen är en dator som kräver ett visst underhåll och man behöver förstå det systemet. Sen ska du även kunna ta hand om familjemedlemmar som vill vara med under kremeringen.
Pandemieffekt och restriktioner
De senaste åren har antalet kremationer ökat och under pandemin har antalet stigit än mer. Alingsås krematorium utförde förra året 663 kremationer, strax under gränsen för deras maxantal.
– Vi har märkt att kremationerna ökar och det gör att vi, under de senaste åren, har varit väldigt nära att överstiga de 700 kremationer per år vi har tillstånd för, berättar Alexander.
Situationen har underlättats genom att krematoriet i Alingsås inte längre tar emot avlidna från Lerum, Skallsjö och Stora Lundby. Istället skickas dessa till krematoriet i Kviberg, Göteborg.
– Om vi inte hade haft avtalet med Göteborg hade vi nått vårt tak. Vi har behövt säga upp avtalen med Lerum vilket står för omkring 200 kremationer, säger Alexander.
Ytterligare en pandemieffekt är att allt fler väljer att kremeras innan begravningen, så kallad akt över urna. Ett enklare alternativ när det är svårt att få till en begravning inom lagens tidsram.
– Väljer du akt med urna kan du ha urnan sparad hos oss i ett år innan du behöver gravsätta den. Är det begravning med kista måste den kremeras eller jordbegravas inom 30 dagar enligt lag, säger Alexander.
– I våras hade vi ganska mycket direktkremationer och sedan hölls begravningarna fram i maj när restriktionerna lättades. Jag tror att det, till viss del, kommer bli kvar just för att det kan vara svårt att till ett datum så tätt inpå där alla kan, fyller Ylva i.
”Man reflekterar över livet”
Men hur är det egentligen att jobba sida vid sida med döden? Efter 17 år i verksamheten har Ylva inga problem med att berätta om sitt jobb som krematorietekniker. Om hur det är en bra blandning mellan praktiskt och tekniskt arbete och om mötena med både levande och döda.
– Du vet aldrig hur det känns innan du har testat. Just första gången man trycker på knappen och sätter in en kista i ugnen, det klart det känns. Jag tyckte det var jättemärkligt men så småningom slutar man att känna så, berättar Ylva.
Hon berättar även om de mer tunga ögonblicken och att det är svårt att undvika vissa tankarna som kommer när man sätter in en kista i ugnen.
– Det vi ser innan kistan ska in i ugnen är personnummer, namn och kanske en teckning som ett barnbarn har ritat. Är det då samma årtal som din pappa tänker man automatiskt ”tänk om det var min pappa”. Det är mycket sådana tankar och det blir tungt när man vet att det är ett barn, det är bland det värsta du kan göra, säger hon och avslutar:
– Det som är positivt är att man reflekterar över livet. Man värdesätter sitt eget mer och tänker på vad man har där hemma och människor runt omkring.
