År 2014, strax före den stora flyktingvågen, kom Manal Al Mohamad från Syrien, via Turkiet, till Grekland. Sju år senare är hon tillbaka i Aten. Och framtiden är lika oviss som den var när hon först kom till Europa.
Manals fall har i omgångar prövats av svenska myndigheter. Hon anses inte uppfylla kraven för varken asyl eller uppehållstillstånd. Utvisningsbeslutet har inneburit att Manal fått åka tillbaka till det första EU-land hon kom till för att försöka förnya sitt grekiska uppehållstillstånd. Den här gången har hon dock med sig Henning och deras gemensamma son Adam.
– Vi har varit här nere sedan den femte oktober, säger Henning över telefon, till AT. Vi har inte lyckats att få någon kontakt med grekiska migrationsmyndigheter, eftersom de på grund av coronan inte svarar i telefon eller på mejl och de har naturligtvis inga besök. De ska tydligen börja i mars igen.
Och på frågan om vad som händer i deras liv just nu svarar Henning kort: ”inte mycket, vi väntar”.
– Det kan nog bli att det dröjer ett år innan vi kommer hem. Visst, jag och Adam kan åka hem. Men han har just fyllt ett år så det blir svårt för honom att separeras från sin mamma.
Då, 2014, demonstrerade syriska flyktingar i Grekland för att få komma vidare in i Europa. Och de gavs också rätt att åka vidare.
– Och om hade Manal åkt till Tyskland så hade detta inte varit något problem idag. Men hon åkte vidare till Sverige då hon hört som mycket bra om Sverige.
När Henning och Manal först träffades hade han ingen aning om att de fanns syrier i Sverige i hennes situation. Men när han blev medveten om den fanns, enligt Henning, en sorts hoppfullhet.
– Det var det året då statsministern i tal sa att vårt land bygger inga murar.
Samma år, 2015, sökte Manal om asyl och uppehållstillstånd – ansökningar som fick avslag. Därefter kom beskedet om avvisning. Trots det har Manal bott kvar i Sverige. Enligt Henning var han och Manal på Migrationsverkets kontor i Alvesta 2016, där de då bodde.
– Då sa det att hon fortfarande stod i kö att prövas i Migrationsdomstolen. Att Manal däremot istället hade nekats prövningstillstånd fick vi reda på först 2019. Kanske missförstod personalen på Migrationsverket och trodde att hon stod i kö till Migrationsöverdomstolen, då de flesta överklagar till båda instanserna.
-- Men eftersom ingen från Migrationsverket bemödade sig med att kontakta Manal gällande att hon inte fått prövning i Migrationsdomstolen, så hon kunde ju inte överklaga till Migrationsöverdomstolen.
Att Manal väntade på att höra något nytt från Migrationsverket gällande hennes prövningstillstånd var alltså en av anledningarna till att hon och Henning inte helt gav upp hoppet om att hon skulle få stanna i Sverige.
– Men den största anledningen är ju såklart är vi inte kunde vara ifrån varandra. Manal har dessutom släkt och vänner i Sverige.
I februari 2020 fick Manal avslag på ansökan om uppehållstillstånd och asyl i Sverige.
– Då hade vi ett barn som de inte tog med i beslutet. Eftersom vi inte är gifta ansågs han vara syrier av Skatteverket.
De fick tre veckor på sig att överklaga.
– Det var för kort tid. Jag hann inte göra något faderskapsintyg på kommunkontoret. Så i Migrationsdomstolen, i mars, ansågs han inte svensk och skulle överföras till Grekland som asylsökande utifrån Dublinförordningen, enligt Migrationsverket. Men vi kunde senare göra honom till svensk medborgare. Men det hjälpte inte utan vi fick avslag i Migrationsöverdomstolen.
Henning är skarpt kritisk, till vad han anser vara, en brist på barnperspektiv. Sonen Adam är född i Sverige, har en svensk pappa och ingen koppling till Grekland. Men det är där han får bo, ifall han ska kunna träffa sin mamma.
– Migrationsverkets beslut klargör ju också att man som svensk medborgare har mindre rätt än andra i Sverige att leva tillsammans med sin familj om dessa är tredjelandsmedborgare eller asylsökande. Om jag hade varit EU-medborgare i ett annat land hade Manal haft alla rättigheter att bo i Sverige med oss och hade inte kunnat avvisas.
– Om jag exempelvis hade varit grekisk medborgare och levt i Sverige hade Manal bara kunnat gå in på Skattekontoret som min familjemedlem och fått uppehållskort som gjort att vi kunnat leva ihop. Efter fem år hade hon då också kunnat ansöka om permanent svenskt uppehållstillstånd.
Henning menar att ifall han och Manal hade varit gifta så hade saken varit en annan.
– Men syrier får inte hindersprövning i Sverige. Skatteverket godtar inte syriska papper, för de anser att de är för osäkra. Samtidigt, vilket är konstigt, godtar Migrationsverket alla papper.
I Aten har familjen fått hjälp på svenska ambassaden. Men det går inte så snabbt, konstaterar Henning.
– Här lämnar vi in samma ansökan som i Sverige. Och ska göra samma intervju som i Sverige. Och sedan får vi vänta. Det är tur att vi alla har problem nu, med corona. Så man missar inte så mycket. Men det är det principiella. Att ett svenskt barn inte kan leva med sina föräldrar.
Henning arbetar som psykolog i Alingsås. Nu är han dock föräldraledig.
– Min arbetsplats är väldigt förstående att man riskerar ett barns psykiska utveckling om man separerar den från en förälder, så jag har fått vara flexibel med min föräldraledighet. Det är den föräldraledigheten vi lever vi på med dubbla boendekostnader och sånt.
– Den som mår sämst av den här resan är såklart Manal, som på liv och död försökt ta sig genom Grekland en gång tidigare.
