Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/6

Min tatuering – MMA-fightern

Frågar du MMA-fightern Rickard Wickelgren om vad han tycker om att tatuera sig jämför han det med massage. Och det kanske inte är så konstigt med tanke på hans talang i buren.
– ”Han har hög smärtgräns” var det en kommentator på en match som sa, berättar Rickard Wickelgren.

När jag möter Rickard på hans kontor är han mör. Han har nyligen kommit hem från en tävling i Prag där han tävlat för svenska landslaget i IMMAF World Cup. Men denna artikel ska inte handla Rickards karriär som MMA-proffs utan hans tatueringar.

– Första tatueringen jag gjorde var en döskalle på axeln. Jag har alltid tyckt att tatueringar varit snyggt och fräckt, säger Rickard.

Rickard Wickelgren, 32, MMA-fighter i svenska landslaget

Motiv: Japansk ryggtavla som sträcker sig ut på armar och händer

Placering: Rygg, armar, händer

Smärtskala 1-10: ”Vissa ställen på armen en trea. Svanken och vissa ställen i armvecket en åtta”.

Det började med axeln, fortsatte ner på armen och vips var hela ryggen täckt. Stilen klassar han som japansk men det finns inslag av mindre tatueringar som sonens namn och datumet när han träffade sin fru.

– Det började med att jag gjorde vänsterarmen redan 2008 när jag var 18 år. Sen fortsatte jag ner på hela armen och då blev det att jag började på andra armen och senare ryggen. Det blir ju mer och mer, berättar Rickard.

Desto mer man kollar på Rickard Wickelgrens rygg ju mer detaljer ser man. Bild: Falk Matilda (Alingsås Tidning)
Desto mer man kollar på Rickard Wickelgrens rygg ju mer detaljer ser man. Bild: Falk Matilda (Alingsås Tidning)

Hos Dennis på Alingsås Custom Tattoo är Rickard stammis. Under åren har det blivit oräkneliga besök till studion där han lagt sig under nålen:

– Ett tag gick jag var tredje vecka när jag höll på med ryggen. Men nu när jag haft mycket matcher och tränat sju pass i veckan har jag inte haft tid för att läka. Det har gått i perioder men det har aldrig gått över ett år utan att jag har gjort något.

Men hur är det då med smärtgränsen. Håller Rickard med kommentatorn om påståendet?

– Jo det gör jag. Sen är det så att ju mer du tatuerar dig desto mer lär man sig hantera känslan. Ingen kan komma och säga att det inte gör ont. Första gången spänner man sig och tro fan att det gör ont men sen slappnar man av och då försvinner mycket av smärtan.

Är det en känsla man saknar?

– Absolut det kan man göra. När du ligger där kopplar du av allt annat som du har i huvudet. Det kan bli samma känsla som massage fast att det för ont. Du tänker inte på något annat!

I dagsläget har Rikard tatuerat ungefär 50 procent av sin kropp och som om det vore en drog fortsätter han. Framöver kommer han fortsätta låta Dennis tatuera hans ben med samma japanska stil.

– Alla pratar om att drakarna, blommorna och ormarna betyder en massa men jag tycker bara det är snyggt. Det är inte alltid jag vet vilket motiv jag vill ha utan ger Dennis fria händer.