Migrationsverket: ”Hon har redan skydd i ett annat land”

Ett gemensamt barn, fött i Sverige är inte i Manals fall skäl nog för att få stanna i Sverige under en pågående ansökningsprocess. Det menar Annica Dahlqvist, presskommunikatör på Migrationsverket.
– Huvudregeln är att man ska vara utanför Sverige när man söker.

ANNONS
|

När Manal Al Mohamad ansökte om asyl och uppehållstillstånd i maj 2015 så upptäckte Migrationsverket att hon redan hade uppehållstillstånd i Grekland. Sedan dess har Manal, på olika sätt, försökt bli kvar i Sverige. Under vilka omständigheter råder det delade meningar om. Manal och Henning menar att de gått och väntat på ett avgörande i högre rättslig instans. Migrationsverket ser annorlunda på saken.

– Dom om avvisning får laga kraft i juli 2015. Sedan väljer hon att avvika från verkställigheten och har hållit sig gömd tills ärendet preskriberats, säger Dahlqvist.

Manal och Henning är inne på att det, från deras sätt att se saken, vore bättre ifall hon aldrig visat upp sina grekiska papper. Att hennes ärlighet straffade henne. Dahlqvist menar att det inte spelat någon roll.

ANNONS

– Det finns en europeisk fingeravtrycksdatabas. Så vi hade upptäckt det i alla fall, säger Dahlqvist.

Manals och Hennings son Adam utgör, enligt Migrationsverkets, inte en omständighet som förändrar läget i detta nu.

– Hon har redan skydd i ett annat land och därför kunde Sverige inte handlägga hennes asylansökan. Då var barnet inte heller fött.

Nu när barnet är fött har det prövats om det strider mot artikel 8 i Europakonventionen, som handlar om rätten till privat- och familjeliv, att avvisa Manals ansökan och skicka henne till Grekland. Det gör det inte, menar Migrationsverket.

– Praxis från Migrationsöverdomstolen säger att det måste vara stötande ur ett humanitärt perspektiv för att Migrationsverket ska kunna låta bli att avvisa en person till ett annat EU-land där hon har skyddsstatus när hon söker asyl här också. Då spelar det ingen roll om personen har anknytning till Sverige genom sin familj, det är inte tillräckligt för att låta henne stanna i Sverige.

Manal och Henning anser att barnperspektivet här är underordnat migrationslagstiftningen!

– Barnperspektivet ska beaktas i alla ärenden. Naturligtvis tar vi hänsyn till det. Men huvudregeln är att man ska befinna sig utanför Sverige när man ansöker om att uppehållstillstånd grundat på anknytning till familj i Sverige. Det finns undantag men då ska det röra sig om en mycket lång separation mellan barn och förälder, vilket det inte handlar om här.

I Manals och Hennings fall är det inte heller så att familjen är splittrad. De lever tillsammans, om än i Aten.

– Vi har tittat på ifall det här fallet strider mot rätten till familjeliv. Men har man möjlighet att leva tillsammans i ett annat land under handläggningstiden så är familjelivet inte brutet.

Annat hade det varit om Manal inte hade haft uppehållstillstånd i Grekland.

– Om Manals asylansökan hade handlagts i Sverige hade hon som syrier troligtvis fått ett uppehållstillstånd här i stället, vare sig hon hade haft barn här eller inte.

Migrationsverkets beslut att avvisa Manal till Grekland har fastställts av både Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen och fått laga kraft. I det här skedet kan Migrationsverket därför inte ändra beslutet utan bara pröva om det finns verkställighetshinder. Att Manal har familj i Sverige är inte ett verkställighetshinder, uppger Dahlqvist. Hon menar dock att Manal, Henning och Adam har goda möjligheter att så småningom få bo tillsammans i Sverige.

– Om hennes partner uppfyller försörjningskraven och Manal når upp till övriga krav i lagen, så finns ju möjligheter att få ett uppehållstillstånd i Sverige.

Hur lång tid kan den processen ta?

– Om vi ser till aktuella handläggningstider, för liknande ansökningar, så ligger de på 13-15 månader.

LÄS MER:Alingsåsfamiljen fast i Aten – Manal vill få sitt fall omprövat

ANNONS