Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/10

Bostaden som står i ett växthus

Genom att bygga ett växthus runt boningshuset skapas ett milt klimat som gör uppvärmningen effektiv och odlingssäsongen lång. Ett så kallat naturhus samarbetar med omgivningen i ett eget kretslopp.

LÄS MER: Rusning till stugorna i sommar

– Näringen från avloppet tas tillvara i odlingarna. Att bo så här är mysigt och känns bra för miljön, säger Marie Granmar, där hon står i sitt hus i en solig skogsslänt på Ingarö öster om Stockholm.

Kring huset ruvar ett gigantiskt växthus, ett naturhus som familjen, som består av Marie, Charles Sacilotto samt tre barn, har byggt med ambitionen att leva i samklang med naturen.

På växthusets insida klättrar vinrankor och murgröna upp mot skyn och gränsen mellan ute och inne känns flytande. Uppe på takterrassen, som liksom huset är av lärkträ, hänger en gunga och i ett hörn hittas en back med lego – ytor för lek och umgänge även under regniga dagar.

LÄS MER: Boverket utreder hisskrav

Här och var står stora krukor med frodiga växter. Inglasningen möjliggör odling både av fikon, citroner och vindruvor.

– Jag flyttade in hos Charles 2010. Då hade han redan påbörjat projektet med att förvandla en sommarstuga från 1950-talet till en miljövänlig, energisnål bostad, säger Marie.

Hon är vetenskapsjournalist och författare och har lång erfarenhet av att rapportera om teknikutveckling ur ett samhällsperspektiv.

– Intresset för naturhus är stort. Många vill komma och titta hur vi bor och har massor av frågor.

Det gav henne idén att skriva boken ”Naturhus” (Natur & Kultur), som kom ut i mars. I den berättar hon om det egna huset, och följer också några andra naturhusbyggare som delar med sig av sina erfarenheter. Boken innehåller även en hel del odlingstips.

En stor vinst med att bo inuti ett växthus är att odlingssäsongen förlängs. Att dryga ut mathållningen med egna grödor är en viktig del i helhetstanken. Marie och hennes familj har konstruerat en finurlig lösning: en odlingsbädd fylld med lerpellets som vattnas automatiskt.

– Vattnet kommer från vår fiskdamm, där fiskarnas bajs blir till näring i odlingen. Akvaponi betyder att man kombinerar fiskodling med grönsaksodling.

Idén med naturhus utvecklades av arkitekten Bengt Warne redan på 1970-talet. Visionen var att leva mer ekologiskt i harmoni med naturen och bygga bostäder som var hållbara för framtiden. Ett naturhus skulle enligt Bengt Warne byggas av ekologiska material, ha egen uppvärmning, eget vatten och avlopp som fungerade i ett kretslopp. Näringen från det renade avloppsvattnet skulle användas i odlingarna i anslutning till huset.

– Han byggde det första naturhuset i Saltsjöbaden utanför Stockholm 1976, säger Marie Granmar.

Men trots att projektet fick stor uppmärksamhet dröjde det nästan 30 år innan andra, liknande hus uppfördes i Sverige. Under 2000-talet har flera nya byggts och efterfrågan växer. Förutom den speciella atmosfär som växthuset bidrar med är de miljömässiga fördelarna många. Nackdelarna är att det är lite krångligare att bygga, med en del tekniska lösningar att hålla koll på. Dessutom blir det oftast dyrare.

– Fast det är svårt att säga hur mycket mer ett naturhus kostar att bygga än ett traditionellt hus. Vårt, som ju är en ut- och ombyggd sommarstuga, blev ungefär en miljon kronor dyrare än om vi bara byggt boningshuset.

I gengäld är kostnaden för vatten och uppvärmning lägre när det väl är färdigt. Huset på Ingarö värms upp med solvärme, ved och en luftvärmepump.

– Det känns bra att bo så här. Att inte belasta miljön är tillfredställande. Sedan är det väldigt mysigt och behagligt. Växthuset gör att vi kan äta lunch och umgås ”utomhus” tidigt om våren till sent på hösten, säger Marie.

LÄS MER: Proffsig rithand skräddarsyr hus

Vissa kommuner är skeptiska till att naturhusen har sina egna kretslopp för vatten, och ser gärna att alla husägare ansluter sig till det kommunala systemet. Så var det med Värmdö kommun, där Marie och Charles bor. Efter många års dividerande tvingades de att ansluta sitt hus till kommunens VA. Det är synd, tycker Marie.

– Att transportera avloppsvatten långt till en anläggning och rena det kräver stora resurser. Det komplicerar vattnets kretslopp mer än vad som behövs.

Hon hoppas att boken kan bli ett inlägg i avloppsdebatten.

– Visst är det bra att åtgärda enskilda avlopp där orenat vatten går rakt ut i våra vattendrag. Men ett naturhus renar ju sitt på ett betydligt mer resurseffektivt sätt.

LÄS MER: Fler odlar tillsammans med barnen

TRE VANLIGA FRÅGOR OM NATURHUS

Finns det standarder för den här typen av avloppssystem?

Ja, numera finns det standarder för minireningsverk och krav på enskilda avlopp. Kommunen ska kontrollera att reglerna följs.

Är det inte svårt eller dyrt att putsa alla fönster?

Utsidan på växthuset behöver sällan tvättas. Det sköljs regelbundet av regn och snö. Insidan går att spola av med högtryckstvätt, vilket bör göras vartannat år. Att ta professionell hjälp kan kosta mellan 10 000 och 15 000 kronor.

Blir det inte för varmt på sommaren?

I nordiskt klimat är det sällan ett problem. Temperaturstyrda takluckor och stora dragdörrar skapar god ventilation. Solskyddsgardiner kan avskärma vid behov.

Källa: ”Naturhus” av Marie Granmar.

SÅ FUNGERAR VATTENRENINGEN

+ Tanken med naturhus är att de har sina egna kretslopp för vatten. Innan Marie och Charles anslöt sig till det kommunala avloppssystemet hade de ett biologiskt reningsverk i källaren.

+ Enkelt förklarat renades avloppsvatten från handfat, dusch och diskmaskin samt urin först i två slutna tankar med anaeroba bakterier. Därefter filtrerades det genom en jordbädd för att till sist rinna ut i en damm på tomten.

+ Fekalier och papper spolades till en aquatron där svartvattnet (vätskan från bajset) separerades ut till en annan tank, som slamtömdes. Färskvattnet kom från egen brunn på tomten.