Riksbankschefen Stefan Ingves.
Riksbankschefen Stefan Ingves. Bild: Marko Säävälä /TT

Riksbanken höjer styrräntan dubbelt – högsta höjningen på 22 år

Inflationen fortsätter att rusa och under torsdagen meddelade Riksbanken att de höjer styrräntan med 50 punkter, till 0,75 procent. Det är den högsta höjningen på 22 år. Ytterligare räntehöjningar senare i år väntar, enligt Riksbankens prognos.

ANNONS
|

I april höjde Riksbanken styrräntan – tidigare kallad reporäntan – för första gången över noll procent sedan 2014. För att parera prisökningarna, inflationstakten, i svensk ekonomi höjdes den till 0,25 procent.

Under torsdagen meddelade Riksbanken att styrräntan höjs ytterligare med 50 punkter, till 0,75 procent. Det är den största räntehöjningen på 22 år. Senast det hände var i februari år 2000, då Riksbanken höjde styrräntan från 3,25 till 3,75 procent.

Inflationen har legat över målet om två procent sedan i höstas. I maj uppgick inflationen till 7,2 procent, enligt måttet KPI. Denna väntas ligga över 7 procent resten av året.

ANNONS

Fler räntehöjningar väntar

Riksbanksdirektionens prognos är att räntan kommer att höjas ytterligare och ligga nära två procent i början av nästa år.

De har även beslutat att Riksbankens innehav av värdepapper ska minska ännu snabbare än vad som beslutades i april. De kommer under andra halvåret köpa obligationer för 18,5 miljarder kronor istället för som tidigare beslutat 37 miljarder.

Beskedet om räntehöjningen var väntat. Såväl Swedbanks chefsekonom Mattias Persson som SEB:s privatekonom Américo Fernández har tidigare flaggat för att dubbelhöjningen.

Därför höjer Riksbanken räntan

Även om många ekonomier återhämtade sig snabbt under fjolåret har efterfrågan ökat snabbare än utbudet. Detta har förstärkts av Rysslands invasion av Ukraina och nya pandemirestriktioner i Kina, vilket drivit upp energipriserna till rekordnivåer. Även priserna på råvaror och livsmedel har skjutit i höjden, enligt Riksbanken.

Den höga inflationen urholkar köpkraften i såväl Sverige som i omvärlden. Därför stramar centralbanker åt penningpolitiken så att inflationen går ner. Med räntehöjningen hoppas man kunna kyla av ekonomin och undvika att inflationen får ett för fast grepp om ekonomin, exempelvis genom fackens krav om löneökningar i höstens avtalsrörelse.

Ökade kostnader för företagen i kombination med stark efterfrågan har lett till stigande konsumentpriser. Varu-livsmedel- och tjänstepriser har stigit betydligt mer än väntat och det finns tecken på att företag höjt priserna ovanligt mycket i förhållande till kostnadsökningarna, enligt Riksbanken.

Beslutet om styrräntan börjar att gälla från den 6 juli.

ANNONS