Det behövs inte många försök för att motorn ska starta med ett rytande, och när den väl är i gång gäller det att passa på.
– Jag berättar mer när jag är tillbaka, säger Peter Goos med ett brett leende och försvinner iväg på de slingrande småvägarna i Ronneby där han bor.
På avstånd hör vi hur den ettriga motorn får varva ut ordentligt, och innan vi vet ordet av är han tillbaka.
”Den är kul att köra”
Det ångar om motorhuven, men temperaturen är den rätta – det visar en finurlig termometer som sitter längst fram.
Peter Goos ålar sig ur den trånga sittbrunnen och ser nöjd ut.
– Den är kul att köra, säger han och tillägger att det gäller bara att hålla reda på var växlarna ligger.
Ettan ligger längst ned till höger, vilket är lite avigt. I dag hittar man ettan överst till vänster.
Och där man brukar hitta trean finns i stället backen.
– Det finns en handskriven lapp vid ratten som en påminnelse så att man inte petar i fel växel, säger han.
Det bästa med den lilla bilen är att den nästan är i originalskick, tycker Peter Goos, som berättar att det bara byggdes 300 exemplar av just den här modellen.
En riktig bilnörd
Dessutom har den haft en intressant tidigare ägare, regissören Hans Lönnerhed som bland annat producerade filmen ”Varning för Jönssonligan” (1981) och ”Hamilton” (1997) – något som syns på bilens dekaler.
Peter Goos är en riktig bilnörd och har flera veteranbilar i garaget. Förra året upptäckte han den speciella racerbilen på en nätauktion.
– Jag fick se den av en händelse och tänkte att ”den där borde jag lägga ett bud på”. Till min stora förvåning vann mitt bud.
Auktionsfirman hade uppgett att bilen stod i Helsingborg – inte så långt från Blekinge där Peter Goos bor. Men när han skulle hämta den visade det sig att den fanns 50 mil bort, i Stockholm.
– Det innebar en rejäl avstickare jämfört med vad jag och min fru hade räknat med. Men eftersom även ägaren fanns i Stockholm tänkte vi att det kunde bli en trevlig utflykt och vi samtidigt skulle få en pratstund med honom, så vi kopplade på släpet och begav oss norrut.
Klistermärkena som gör reklam för filmerna kommer att få sitta kvar på det ovanliga fordonet.
– Dels har de med bilens historia att göra, dels inbjuder de till samtal. När jag stannar kommer det ofta fram folk som undrar över dekalerna, som många verkar tycka är intressantare än själva bilen.
Det är egentligen synd, eftersom den inte bara är ovanlig, utan även är ett exempel på ett stycke intressant europeisk historia.
Lockade yngre par
På 1930-talet var Austin ett välkänt märke främst i England, men såldes i hela Europa. Bilen lockade framför allt yngre par.
– Det sägs att många hellre skaffade någon av Austins vanliga familjebilar än barn, fast det vet jag inte om det stämmer. Men Austin ville i alla fall hitta nya kundgrupper och då tog man fram denna racer. Men tyvärr blev det inte fler än 300 exemplar innan produktionen lades ned.
Peter Goos bil har troligen inte varit med i några tävlingar. Enligt de uppgifter som han har fått fram var den förste ägaren en privatperson som snarare ville ha ett riktigt glassigt åk.
Peter menar att gamla bilar ska användas, oavsett hur ovanliga de är. Och när man tittar närmare på hans Austin finns det någon buckla här och där.
– Varje liten skavank är en del av bilens historia, säger han och ler.
HAR 24 HÄSTKRAFTER
+ Austin Seven EA Sports Ulster -31 tillverkades 1930–1932 i England.
+ Fordonet är bakhjulsdrivet och har en effekt på enbart 18 kilowatt, vilket är 24 hästkrafter.
+ Den har tre växlar med golvspak.
+ Bilen har trumbromsar fram och bak, i stället för skivbromsar.
+ Den väger 490 kilo och är 310 cm lång och 119 centimeter bred.
LÄS MER:Cupra Born tuffar till sig
LÄS MER:Eldrift i kombiformat för prismedvetna
LÄS MER:Suzuki – 70-åring på två hjul