AT träffade projektledare Mikael Bojén, och Vårgårdas kultur- och fritidschef Hampus Haga, för ett samtal om den offentliga konsten i gångtunneln vid stationen.
AT träffade projektledare Mikael Bojén, och Vårgårdas kultur- och fritidschef Hampus Haga, för ett samtal om den offentliga konsten i gångtunneln vid stationen. Bild: Philip Mauritzson

Nu blir det annat ljud i tunneln

Vad är det egentligen som låter vid stationen?

ANNONS
|

Gångtunneln. En plats dit den promenerande eller cyklande individen förvisats för att ge plats åt en mer krävande transportled - kanske en motorväg eller en stambana. Också en plats som många uppfattar som lite obehaglig, de enda som dröjer sig kvar här är graffitimålare. Men numera också ljudkonstnärer.

För tredje året blir det nu musik i gångtunnlarna vid stationerna i Vårgårda och Herrljunga, inom ramen för kulturprojektet LjudKonst 7Härad. I Vårgårda framförs Filip Melos "Cat Eye Nebula" och i Herrljunga spelas "Vipera Aspis Tremole" av Åsa Nordgren, med start varje heltimme på dagtid.

Mitt i coronavirusets framfart genomförde projektledare Mikael Bojén i veckan en annorlunda presskonferens i gångtunneln i Vårgårda för att markera startskottet för årets installationer.

ANNONS

– Gångtunnlar har ett flöde av människor och här handlar det om att förskjuta fokus på en plats som redan är känd för något.

Det här är en redan mycket bullrig miljö där många är stressade på väg till jobb eller skola. Har du medvetet valt en svår miljö för att ta in kultur?

– Man kan ha bråttom här eller strosa. Det är inte så att jag söker en svår plats. Det här är en spännande plats där många går varje dag. Musiken finns här i en månad nu så det finns tid att upptäcka den.

Konstnären Filip Melo, vars verk spelas i Vårgårda, bor i Köpenhamn. Resekarantänen gör att han inte kan vara med vid veckans invigning utan får ge sina kommentarer via högtalartelefon i gångtunneln. Det skapas en slags ofrivillig ljudinstallation när de två närvarande journalisterna försöker hålla corona-avstånd och samtidigt uppfatta vad Filip Melo säger i den bullriga gångtunneln.

– Stycket är från ett verk som jag komponerade för det internationella astronomiåret 2009. Det finns en rymlighet med långa klanger som funkar bra med efterklangen i en tunnel. Det är ett spel med toner och sig själv, berättar han.

Filip Melo.
Filip Melo. Bild: Malin Annie Jansson

AT uppfattar droppande toner, mer än melodier, det är lite ödsligt ljudlandskap. I Herrljunga framförs musik tillsammans med operasång. Stycket i Vårgårda är diskret, på gränsen till svåruppfattat.

- Det är en stämma bland allt annat ljud. Ett, tu, tre så kommer ett godståg och dränker ljudet, säger Mikael Bojén.

Musiken kommer att spelas fram till maj månads utgång. För er som inte rör er i gångtunnlarna och vill lyssna på musiken finns nedan ljudfiler att klicka på.

Cat Eye Nebula (Filip Melo):

Vipera Aspis Tremole (Åsa Nordgren):

ANNONS