Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

1/8

I Hemsjös c-lag får alla plats: ”Finns inget vi och dom”

Varför spelar man fotboll?
Är det för att vinna matcher, serier, troféer och mästerskap?
Är det för att bli proffs och tjäna de stora pengarna?
Eller är det för att fotboll förenar över triviala gränser som nationer och förmåga?
Spelarna i Hemsjös c-lag vet i alla fall vad dom skulle svara på frågan.

LÄS MER: Inget gehör för motioner på representantskapsmötet

Vinden är lätt men skarp och solen likaså när vi besöker Alströmervallen en relativt tidig förmiddag på Påskafton.

Det spelar ingen roll att det är högtidsdag och att såväl mat som godis lockar hemma i stugorna.

Hemsjös c-lag ska spela fotboll. Som dom alltid gör på lördagar.

Det är dessutom en revolutionerande typ av sporten som utövas på plastgräset då man är mellan 25 och 30 spelare ute på planen.

Alla får plats här.

Något som blir tydligt även efteråt när vi får en pratstund med Konrad Wozniak, Ivan Stipic och eldsjälen Bosse Eriksson.

– Detta är lätt veckans höjdpunkt, utropar Konrad och får omedelbart medhåll av de andra.

– Det tror jag alla tycker, inte minst nu när det är pandemi. Det är den sociala biten som lockar, säger Bosse Eriksson.

Fröet till vad vi sett utspelas framför oss precis såddes för över 30 år sedan, berättar Bosse.

– Vi började som ett old boys-lag egentligen men när det lades ner började vi med C-lag istället. Vi spelade i serier några år, sju-åtta någonting. Nu blir det en del träningsmatcher, förklarar han.

Konrad förklarar att kärnan är intakt sedan länge i gänget.

– Vi ett gäng som kommer hela tiden, vissa kanske är borta ett halvår men kommer tillbaka. Sedan är några skadade ibland, haha!

– Ja det ska gudarna veta! Men dom kommer hit ändå, håller i en kopp kaffe, kollar på och åker hem. Vissa är borta i månader men kommer hit ändå. Fotbollen är vad man gör det till, att vi träffas och har det här sociala är hela grejen, kontrar Ivan Stipic snabbt.

Vi är ett kärngäng som kommer hela tiden, vissa kanske är borta ett halvår men kommer tillbaka.

Pandemin har satt några käppar i de på många håll stabbiga hjulen men inte tillräckligt för att Hemsjö-gänget ska sluta spela.

– Vi har en inomhustid också och den är det ju stopp för, men ute är något annat, säger Bosse.

Konrad påpekar vilken riktigt blandad påse godis laget är, på alla vis.

– Vi är från alla yrken, har spelare i alla åldrar, alla nationaliteter. Det känns som fler nationaliteter än gubbar på plan, haha! När vi lade ner träningarna på grund av restriktionerna försvann mycket av det sociala. För många som kommer till Sverige, inte bara nyanlända utan även som är här för att jobba, är detta deras enda sociala sammanhang utanför allt annat.

– Och för oss andra är detta lite av vår ventil. Här är jag inte jag utan en fotbollsspelare. Då spelar det ingen roll att jag är bra eller dålig.

Vi är från alla yrken, har spelare i alla åldrar, alla nationaliteter.

Under den dryga halvtimmen av spel som AT-sporten får bevittna görs en del mål (ett är riktigt snyggt) det slås en del tunnlar, det missas ett antal passningar men framförallt – det yppas inte ett enda negativt ord på planen.

Något som inte är självklart säger Konrad Wozniak.

– Stämningen är något vi verkligen jobbat med. Vi har haft killar här som inte hade platsat någonstans men dom är ändå välkomna och utvecklas hela tiden.

Bosse:

– Vi har haft killar som aldrig sparkat en boll, som börjar här och är runt 30 kanske. I början träffar dom knappt bollen men efter ett tag är dom rätt hyfsade. Jag tror faktiskt inte man är för gammal för att börja.

Ivan Stipic slår fast att fotbollen blir ett ställe där alla i laget kan känna sig som hemma.

– På den här gröna ytan… Vi har ett samhälle runt den där inte alla har en plats, där inte alla är efterlängtade. Men här är det mer “kommer du imorgon?”. Du har en given plats, alla säger hej och det finns någon som lär en. Jag kunde knappt spela när jag kom, men gubbarna har fått igång mig. Tänk om världen utanför fotbollsplanen var mer som den är här?

– Fotbollen är samma språk för alla och det finns inget vi och dom här, säger han vidare.

Konrad Wozniak håller med:

– Samhället tjänar mycket på det här men även varje enskild individ. Då pratar vi inte bara om de nyanlända utan även oss som kommer härifrån. Vi får ut något av detta allihop!

Fotbollen är samma språk för alla och det finns inget vi och dom här.

Fotboll med vännerna varje lördag är en sak, men trion tror det finns mycket mer att göra.

– Hade kommunen insett värdet av det vi gör här, då hade det kunnat växa. Det är något som alla föreningar i kommunen kan göra, säger Konrad.

– Här pratar vi inte ens integration, det är inte det som är grejen. Vi är inte här för en person eller tio, utan vi är här för att vi är här. Det andra blir bara automatiskt. Och som Konrad säger så har vi inte krävt något från kommunen, vi har kört på alla möjliga underlag. Men fakta är att det inte finns något konstgräs söder om Alingsås. Vi vill inte kräva mer än det som redan finns i andra delar av kommunen för att vi ska kunna utveckla det här, säger Ivan Stipic.

Konrad Wozniak återkommer till att gänget som lirar inte fått något gratis.

– Jag återkommer till stämningen vi har, den har vi jobbat hårt och medvetet för och det tror jag folk inte riktigt förstår. Det är svårt. Vi har mött andra lag av samma typ som sagt att vi har god stämning och är schyssta åt båda håll. Det har nog också fött framgångarna för laget. Det finns en del spelare som lätt skulle kunna spela högre upp men dom stannar för att det vi har ger något som spel högre upp kanske inte nödvändigtvis gör.

– Det finns ibland ingen bättre känsla än att tunnla en av de bättre killarna, det är större än ett mål! Och det märks i vår chattgrupp efteråt, säger Konrad och river ner igenkännande skratt från de andra.

Konrad och Ivan vänder sig sedan både mot Bosse och framhåller Hemsjös brinnande eldsjäl som en stor anledning till att man har det man har idag.

– Bosse har betytt enormt mycket för inte bara det här sammanhanget utan hela föreningen. Utan honom hade det varit svårt att få ihop allt, säger Ivan och får ett mycket blygsamt “ja men vi delar ju på det” från Bosse.

– Du gör så mycket för föreningen i övrigt! Eldsjälarna, som jag tyvärr tror Sverige håller på att tappa, är otroligt viktiga. Dom lägger ner ett otroligt jobb varje dag, säger Konrad.

– Jo men jag har ju rätt mycket tid över också, svarar Bosse med ett leende.

På lördagarna spenderas den tiden allra helst på fotbollsplanen med gubbarna i c-laget.

Och Bosse Eriksson är sannerligen inte ensam om det.

LÄS MER: Fotbollsmatch slutade i rätten – spelare dömd för olaga hot