Det låter krångligt men är egentligen det rakt motsatta. De småskaliga vardagsöverträdelserna, som finns dokumenterade i form av fotografier, handlar om en lång rad olika saker. På en bild kan man se den ena halvan av duon åka leksaksbil avsedd för barn, på en annan hänga tvätt mellan två vägskyltar.
– Under aktionerna turas vi om att vara den som utför själva aktionen, och att fotografera. Det är viktigt att förbipasserande känner att situationen är autentisk, så kameran visar vi aldrig, berättar John Huntington.
Aktionen ser som det riktiga konstverket, fotografiet av densamma kallar duon för dokumentation till Kanslibyråns arkiv.
– Det viktiga för oss är vad som sker när vi är ute och gör våra aktioner, säger John.
En institution
Kanslibyrån ser sig som en institution, som nu funnits i 12 år. John Huntington och Per-Arne Sträng träffades när de båda pluggade på konsthögskolan vid Umeå universitet 2007, och sedan dess har samarbetet pågått.
Numera bor John i Göteborg och Per-Arne i Järna, så samarbetet består dels av Skypemöten, dels av att de träffas och gör installationer på olika orter. Dessutom har deras konstnärskap utvecklat sig i fler delar än bara Kanslibyrån. Några andra, besläktade, delar i utställningen visar en virkad skjorta och 35 försök att i lera återskapa en vanlig mugg.
– Vi försökte återskapa muggen 35 gånger och kom inte ens i närheten. Att göra en helt vanlig mugg är i princip omöjligt, om man inte är en väldigt skicklig hantverkare, säger John Huntington.
Vi lever ett väldigt inrutat och strukturerat liv där vi måste köpa allt fabrikstillverkat, vi hinner helt enkelt inte tillverka sakerna själva. Vi vill ifrågasätta varför man gör saker, varför vi lever så inrutat och efter normer
Här kommer även ett stråk av konsumtionskritik och ifrågasättande av normer in.
– Vi lever ett väldigt inrutat och strukturerat liv där vi måste köpa allt fabrikstillverkat, vi hinner helt enkelt inte tillverka sakerna själva. Vi vill ifrågasätta varför man gör saker, varför vi lever så inrutat och efter normer, säger Per-Arne Sträng.
43 kilo gem
En annan del i utställningen består av ett rum i rummet, som de satt ihop av 30 000 – eller 43 kilo – gem. Namnet på verket? Arbetsrum.
– Genom att sätta ihop gemen ett och ett, blir väggarna laddade med energi, säger John Huntington. Han fortsätter:
– Redan att bara sätta ihop två gem innebär en minimal motståndshandling. Det är en lekfullhet, men förutsätter också att någon ska ta isär gemen igen.
En av Konsthallens väggar är täckt av foton på föremål som vid första anblicken ser ut som smycken, eller kanske juveler. Vid en närmare titt ser betraktaren dock att de består av olika vardagsföremål som delats upp och fogats samman på oväntade sätt.
– Vi kallar dem hjälpmedel. De är ett slags amuletter som vi ska kunna ge till personer för stöd, säger John Huntington.
– Genom tiden vi lägger ner på föremålen, tar isär och sätter ihop dem, blir de till någonting annat, och man kan börja se på vardagsföremål på nya sätt, säger Per-Arne Sträng.
